# FKAR 2010:16 — Försäkringskassans allmänna råd om ändring i Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:9) om handikappersättning

- Myndighet: Försäkringskassan
- Föreskrifter och allmänna råd: Försäkringskassans allmänna råd (FKAR)
- Datum: 2010-12-03
- Dokumentet hos myndigheten: https://lagrummet.forsakringskassan.se/download/18.3d0ede8b171aacde18e22edd/1592479998859/pdf_A2010_16.pdf
- Sidan hos Ratio Lex: https://ratiolex.se/myndigheter/fk/fkar/2010-16/

> Föreskrifter är bindande normer som myndigheten meddelar med stöd av ett bemyndigande (8 kap. regeringsformen). Allmänna råd är inte bindande.

> Texten är läst ur myndighetens egen publicering, som Ratio Lex hämtat (PDF, textlager).

Försäkringskassans allmänna råd
ISSN 1652-8743

Försäkringskassans allmänna råd om ändring i Riks-                              FKAR 2010:16

försäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:9) om
handikappersättning;

beslutade den 3 december 2010.

Försäkringskassan beslutar att de allmänna råden till 5 § första stycket re-
spektive 16 § första stycket lagen (1998:703) om handikappersättning och
vårdbidrag i Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:9) om handi-
kappersättning ska avse 50 kap. 4 § respektive 106 kap. 9 och 23 §§ social-
försäkringsbalken samt att beskrivningen av innehållet i bestämmelserna
och de allmänna råden ska ha följande lydelse.

Till socialförsäkringsbalken
50 kap. 4 §

Innehållet i bestämmelsen
Rätt till handikappersättning har en försäkrad som innan han eller hon fyller
65 år har fått sin funktionsförmåga nedsatt för avsevärd tid i sådan omfatt-
ning att han eller hon

1. behöver mera tidskrävande hjälp i sin dagliga livsföring,
2. behöver fortlöpande hjälp för att kunna förvärvsarbeta, eller
3. i annat fall har betydande merkostnader.


Allmänna råd
Med hjälp i den dagliga livsföringen bör avses behov av personlig omvård-
nad samt behov att få hjälp med matlagning, bäddning, städning och annat
hushållsarbete.

Behov av påminnelse, vägledning, instruktioner, uppmuntran m.m. för
att den enskilde ska kunna utföra saker på egen hand bör beaktas vid beräk-
ningen av hjälpbehovet.

Betydande merkostnader till följd av funktionshinder kan ensamma grun-
da rätt till handikappersättning. Merkostnaderna bör uppgå till minst 28,5
procent av prisbasbeloppet för att anses vara betydande.

Gränsvärdet för rätt till handikappersättning på 53 procent av prisbasbe-
loppet som enbart grundas på merkostnader bör bestämmas till 45,5 procent
av detta belopp. På samma sätt bör gränsvärdet för handikappersättning på
69 procent av prisbasbeloppet bestämmas till 61,5 procent av detta belopp.

Kostnader för fördyrad kost med anledning av ett funktionshinder bör god-
tas som merkostnader om sådan kost av läkare, dietist eller motsvarande
sakkunnig anses vara nödvändig på grund av funktionsnedsättningen.


                                                                           1

FKAR 2010:16   Rätten till handikappersättning till en försäkrad som växelvis vårdas på in-
               stitution och i eget hem bör beräknas på hjälpbehovet och merkostnaderna
               under de perioder som han eller hon bor hemma.

               Kostnader för hjälp och tillsyn för en försäkrad som bor i en servicelägen-
               het och som har omfattande behov av sådana slag bör godtas som merkost-
               nader. Som merkostnader bör godtas högst de kostnader kommunen beräk-
               nar för hjälpen. Motsvarande behov bör inte räknas in i hjälpbehovet.

               Kostnader för ett extra rum eller större bostadsyta som behövs för vårdut-
               rustning, tekniska hjälpmedel eller som behandlingsrum bör godtas som
               merkostnader. Vid beräkningen av merkostnader för ett extra rum i bostaden
               bör ledning tas av de bestämmelser som gäller för beskattning av naturaför-
               måner i form av fri bostad. Vid beräkning av kostnad för större bostadsyta
               bör ledning tas av bostadsförmånsvärdet på bostadsorten.

               Kostnader för kapitalvaror, till exempel en tvättmaskin, diskmaskin eller
               speciell dammsugare, som har anskaffats särskilt och bedöms som nödvän-
               dig till följd av en persons funktionshinder bör godtas som merkostnader.
               Vid beräkningen av merkostnaderna bör en användningstid på 10 år beaktas
               om det inte finns skäl för kortare användningstid.

               När merkostnader ska fastställas för anpassning av dator eller för data-
               program bör en användningstid på tre år beaktas om det inte finns skäl för
               kortare användningstid.

               Sjuk- och behandlingsresor som är föranledda av ett funktionshinder bör
               ersättas genom handikappersättning till ett belopp som motsvarar den fak-
               tiska kostnaden för resorna. Detta gäller oavsett färdmedel. Ersättningen
               lämnas till den del som ansvarig huvudman inte ger ersättning. Om resorna
               sker med bil och en person inte har rätt till ersättning från sjukvårdshuvud-
               mannen bör merkostnaderna för resorna beräknas enligt bestämmelserna i
               förordningen (1991:1321) om rehabiliteringsersättning.

               Kostnader för andra resor än sjuk- och behandlingsresor med bil bör er-
               sättas genom handikappersättning om personen på grund av väsentliga svå-
               righeter inte kan använda allmänna kommunikationer.

               Kostnader för resor till och från arbete eller studier med bil bör inte godtas
               som merkostnad om en försäkrad även utan sin funktionsnedsättning skulle
               behövt använda bil för dessa resor.

               För en försäkrad som reser till och från arbete eller studier med bil och som
               på grund av sin funktionsnedsättning inte kan använda allmänna kommuni-
               kationer bör merkostnader i form av fasta och rörliga kostnader för bilen
               godtas som merkostnader. Detta gäller under förutsättning att den försäkra-
               de inte beviljats färdtjänst för resor till och från arbete eller studier.

               Som fast kostnad för resor till och från arbete eller studier med bil bör räk-
               nas 12 procent av egen kapitalkostnad till den del som inte bilstöd i form av
               grund- och anskaffningsbidrag eller kontantbidrag från kommun eller lands-
               2

ting utbetalats. Vid beräkning av kapitalkostnaden bör inte högre kostnad än      FKAR 2010:16
för en bil i mellanstorlek godtas annat än om en större bil är motiverad av
funktionsnedsättningen. Vid denna beräkning fördelas ersättningen för kapi-
talkostnaden på nio år. Detta motsvarar den tid efter vilken förnyat bilstöd
normalt kan fås enligt bestämmelserna i 52 kap. socialförsäkringsbalken.

Som fast kostnad för resor till och från arbete eller studier med bil bör även
räknas kostnader för försäkring, besiktning och fordonsskatt.

Som fasta kostnader för resor till och från arbete eller studier bör även räk-
nas kostnader för till exempel biltvätt, parkering och trängselavgift. Dessa
kostnader bör godtas till ett belopp motsvarande 3 procent av prisbasbelop-
pet årligen om inte den enskilde kan visa på högre kostnader. Beloppet av-
rundas till närmast jämna hundratal kronor.

Rörliga kostnader för resor till och från arbete eller studier bör beräknas en-
ligt bestämmelserna i förordningen (1991:1321) om rehabiliteringsersätt-
ning. Avdrag bör göras för de kostnader som skulle ha uppstått om allmänna
kommunikationer hade kunnat användas.

Om Försäkringskassan godtagit kostnader för resor till och från arbete eller
studier med bil bör kostnader för andra resor med bil än sjuk- och behand-
lingsresor anses täckta av det belopp som beräknats för de fasta och rörliga
kostnaderna för bilen.

Om Försäkringskassan inte godtagit kostnader för resor till och från arbete
eller studier med bil bör kostnader för andra resor med bil än sjuk- och be-
handlingsresor godtas till ett belopp motsvarande 5 procent av prisbasbelop-
pet årligen om inte den enskilde kan visa på högre kostnader. Beloppet av-
rundas till närmast jämna hundratal kronor.

Avgifter för resor med färdtjänst bör ersättas genom handikappersättning.
Hela avgiften eller om det finns ett högkostnadsskydd upp till detta skydd
bör betraktas som merkostnad. Avdrag bör göras för vad resorna skulle ha
kostat om allmänna kommunikationer hade använts.

För en försäkrad som använder rullstol och av den anledningen behöver
större bil, minibuss eller en så kallad van för resor bör 12 procent av
skillnaden i inköpskostnaderna för ett sådant fordon och en bil i mellanstor-
lek årligen godtas som merkostnader. Vid denna beräkning fördelas ersätt-
ningen för merkostnaden för denna typ av bil på nio år. Detta motsvarar den
tid efter vilken förnyat bilstöd normalt kan fås enligt bestämmelserna i 52
kap. socialförsäkringsbalken.

Kostnad för försäkring av en större bil i jämförelse med försäkringskost-
nader för en bil i mellanstorlek inom samma försäkringsbolag bör godtas
som merkostnad för en person som är rullstolsburen och av den anledningen
behöver en större bil.

Kostnad för hyra av garage bör betraktas som en merkostnad om garage är

                                                                             3

FKAR 2010:16   nödvändigt på grund av en funktionsnedsättning.

               106 kap. 9 och 23 §§
               Innehållet i bestämmelserna
               För den som vårdas på en institution som tillhör eller till vars drift det beta-
               las ut bidrag från staten, en kommun eller ett landsting lämnas handikapper-
               sättning endast om vården kan beräknas pågå högst sex månader. Detsamma
               gäller om han eller hon vårdas utanför institutionen genom dess försorg eller
               i annat fall vårdas utanför en sådan institution och staten, kommunen eller
               landstinget är huvudman för vården.

               Allmänna råd
               Service på elevhem vid statlig specialskola, vid riksgymnasier för döva och
               hörselskadade ungdomar eller vid riksgymnasier med gymnasieutbildning
               anpassad till rörelsehindrade ungdomar bör inte anses som sådan vård som
               avses i 106 kap. 23 § jämförd med 106 kap. 9 § socialförsäkringsbalken.


               Dessa allmänna råd gäller från och med den 1 januari 2011.

               FÖRSÄKRINGSKASSAN

               EVA NORDQVIST

                                                   Jenny Lindmark




               4

Citera som: FKAR 2010:16
