# FKAR 2022:1 — Försäkringskassans allmänna råd om merkostnadsersättning

- Myndighet: Försäkringskassan
- Föreskrifter och allmänna råd: Försäkringskassans allmänna råd (FKAR)
- Datum: 2022-05-25
- Dokumentet hos myndigheten: https://lagrummet.forsakringskassan.se/download/18.3539830e180e85189e487/1654093181289/GFKAR2201.pdf
- Sidan hos Ratio Lex: https://ratiolex.se/myndigheter/fk/fkar/2022-1/

> Föreskrifter är bindande normer som myndigheten meddelar med stöd av ett bemyndigande (8 kap. regeringsformen). Allmänna råd är inte bindande.

> Texten är läst ur myndighetens egen publicering, som Ratio Lex hämtat (PDF, textlager).

Försäkringskassans allmänna råd
Barn, familj och handikapp

ISSN 1652-8743

Försäkringskassans allmänna råd om merkostnadser-                                FKAR 2022:1

sättning;

beslutade den 25 maj 2022.

Försäkringskassan beslutar om följande allmänna råd.

Till 50 kap. 12 § första stycket socialförsäkringsbalken
Innehållet i bestämmelsen
Merkostnadsersättning ska lämnas med ett belopp som för år räknat motsva-
rar
  1. 30 procent av prisbasbeloppet om merkostnaderna uppgår till 25 pro-
cent men inte 35 procent av prisbasbeloppet,
  2. 40 procent av prisbasbeloppet om merkostnaderna uppgår till 35 pro-
cent men inte 45 procent av prisbasbeloppet,
  3. 50 procent av prisbasbeloppet om merkostnaderna uppgår till 45 pro-
cent men inte 55 procent av prisbasbeloppet,
  4. 60 procent av prisbasbeloppet om merkostnaderna uppgår till 55 pro-
cent av prisbasbeloppet men inte 65 procent av prisbasbeloppet, eller
  5. 70 procent av prisbasbeloppet om merkostnaderna uppgår till 65 pro-
cent av prisbasbeloppet eller mer.

Allmänna råd
Merkostnader bör beräknas för en period om tolv månader (beräkningspe-
riod).

En merkostnad bör anses vara en merutgift som har periodiserats på en viss
tid och bör anses finnas med ett lika stort belopp varje månad under den tid
som den är periodiserad på.

En merkostnad bör anses uppkomma den första månaden som den försäk-
rade har att betala den helt eller delvis, om inte den försäkrade av någon an-
ledning har kostnaden först från en senare månad. Det kan till exempel vara
när ett årskort betalas tidigare än den första månaden som det börjar gälla.

Merkostnader bör delas in i grupper utifrån hur de bör vara periodiserade.

•   Årligen återkommande belopp är merkostnader som finns varje år och
    som bör anses avse en period om tolv månader. Det kan till exempel
    vara arvode för god man, kostnader för ökat slitage och årliga medlems-
    avgifter. Det årligen återkommande beloppet bör motsvara den del av
    merkostnaden som kan förväntas återkomma. Eventuell överskjutande
    merkostnad bör hänföras till en annan grupp.

    Den årliga merkostnaden bör anses finnas från och med månaden den
    uppkom.



                                                                             1

FKAR 2022:1       En ändring av merkostnadens storlek bör gälla från och med den månad
                  som ändringen uppkom.

                  Det årliga beloppet för en viss merkostnad bör tillgodoräknas under tolv
                  månader. Om beloppet har tillgodoräknats under ett antal månader som
                  är fler eller färre än tolv bör skillnaden mellan de två årsbeloppen förde-
                  las på lika många månader som över- eller understeg tolv.

              •   Löpande månadsbelopp är merkostnader som återkommer och som bör
                  anses avse en period kortare än tolv månader. Kostnaderna kan variera
                  från månad till månad och behöver inte nödvändigtvis uppkomma varje
                  månad. Det kan till exempel vara avgift för hemtjänst och återkom-
                  mande färdtjänstresor. Varje merkostnad bör anses finnas den eller de
                  månader som den uppkommer.

              •   Engångsbelopp som avskrivs är merkostnader för vissa kapitalvaror och
                  andra varor av större värde. Det kan till exempel vara vitvaror. Merkost-
                  naden bör anses finnas under en avskrivningstid, som bör bestämmas till
                  hela år från och med den månad som den uppkom.

                  Avskrivningstidens längd bör bestämmas genom en helhetsbedömning
                  utifrån varans förväntade användningstid och merkostnadens storlek. En
                  merkostnad som inte överstiger fyra procent av prisbasbeloppet det år
                  som den uppkom bör typiskt sett inte avskrivas. Avskrivningstidens
                  längd bör anpassas så att det årliga avskrivningsbeloppet inte understiger
                  två procent av prisbasbeloppet det år som kostnaden uppkom.

              •   Engångsbelopp som inte avskrivs är merkostnader som inte ska räknas
                  till någon av de andra grupperna av merkostnader. Det kan till exempel
                  vara en enstaka resa och varor av mindre värde. Merkostnaden bör anses
                  finnas under alla månader i den första beräkningsperiod som den upp-
                  kommer i. Om merkostnaden uppkommer innan förmånstiden börjar, el-
                  ler vid en senare prövning inte redan har beaktats under en beräknings-
                  period, bör den anses finnas under tolv månader räknat från och med den
                  månad som den uppkom.

              Om en senare beräkningsperiod överlappar beräkningsperioden bör de sam-
              manlagda merkostnaderna under den tidigare beräkningsperioden fördelas
              med ett lika stort belopp på alla månader i den tidigare beräkningsperioden.
              Det för att undvika att den totala beräknade merkostnaden överstiger den
              faktiska merkostnaden vid överlappande beräkningsperioder.

              Vilken månad en beräkningsperiod börjar bör bestämmas på följande sätt.

              1. Vid en ansökan bör den första beräkningsperioden som huvudregel börja
                 den första månaden som både kan ingå i förmånstiden och som det finns
                 en ny eller förändrad merkostnad. Bedömningen av om en merkostnad
                 är ny eller förändrad bör göras i förhållande till eventuella tidigare be-
                 räkningsperioder.


              2

   När två personer har rätt till merkostnadsersättning för samma barn från    FKAR 2022:1
   och med olika månader bör den gemensamma beräkningsperioden börja
   den första månaden som de båda har rätt till ersättning.

2. När merkostnaderna per år beräknas bör beräkningsperioderna som hu-
   vudregel vara fasta. Det innebär att nästa beräkningsperiod börjar måna-
   den efter den sista månaden i föregående beräkningsperiod.

3. I följande undantagsfall bör nästa beräkningsperiod kunna börja tidigare
   eller senare än enligt huvudregeln i punkt 2.
   − En beräkningsperiod bör kunna börja tidigare än enligt huvudregeln
       när punkt 1 är tillämplig.
   − En beräkningsperiod bör kunna börja tidigare än enligt huvudregeln
       när rätten till ersättning omprövas. I de fallen bör den nya beräk-
       ningsperioden börja tidigast den månad som det inträffar någon om-
       ständighet som förändrar rätten till ersättning. Det kan exempelvis
       vara den månad som en merkostnad ändras, försvinner eller tillkom-
       mer.
   − En beräkningsperiod bör kunna börja tidigare än enligt huvudregeln
       om rätten till merkostnadsersättning skulle upphöra tidigare om den
       sista beräkningsperioden skulle vara fast i stället för överlappande.
   − En beräkningsperiod bör kunna börja vid en annan tidpunkt än enligt
       huvudregeln om rätten till ersättning upphör men sedan inträder
       igen.

Dessa allmänna råd gäller från och med den 15 juni 2022.

FÖRSÄKRINGSKASSAN

MARIE AXELSSON

                                   David Wollein Waldetoft




                                                                           3

Citera som: FKAR 2022:1
