# FKFS 2020:3 — Försäkringskassans föreskrifter (FKFS 2020:3) om ändring i Försäkringskassans föreskrifter (FKFS 2019:01) om försäkringsmedicinska utredningar

- Myndighet: Försäkringskassan
- Föreskrifter och allmänna råd: Försäkringskassans författningssamling (FKFS)
- Datum: 2020-06-22
- Dokumentet hos myndigheten: https://lagrummet.forsakringskassan.se/download/18.167bdaf5173057952af4/1639657902847/AFKFS2003.pdf
- Sidan hos Ratio Lex: https://ratiolex.se/myndigheter/fk/fkfs/2020-3/

> Föreskrifter är bindande normer som myndigheten meddelar med stöd av ett bemyndigande (8 kap. regeringsformen). Allmänna råd är inte bindande.

> Texten är läst ur myndighetens egen publicering, som Ratio Lex hämtat (PDF, textlager).

Försäkringskassans författningssamling
ISSN 1652-8735
                                                                            FKFS 2020:3
Försäkringskassans föreskrifter om ändring i
Försäkringskassans föreskrifter (FKFS 2019:01)                              Utkom från trycket
                                                                            den 1 juli 2020
om försäkringsmedicinska utredningar;

beslutade den 22 juni 2020.

 Med stöd av 23 § förordning (2018:1633) om försäkringsmedicinska
utredningar föreskriver Försäkringskassan
dels att i 1-3 och 5-7 §§ Försäkringskassans föreskrifter (FKFS
2019:01) om försäkringsmedicinska utredningar ordet ”landsting” i
olika böjningsformer ska bytas ut mot ”region” i motsvarande form,
dels att det i föreskrifterna ska införas 20 nya paragrafer, 8-27 §§, tre
nya bilagor, bilaga 1-3, och närmast före 8 §, 24 §, 25 och 27 §§ nya
rubriker av följande lydelse.

Bestämmelser om metoden aktivitetsförmågeutredning
8 § I dessa föreskrifter avses med aktivitetsförmågeutredning en
sådan utredning som anges i 5 § andra stycket förordning
(2018:1633) om försäkringsmedicinska utredningar. Enligt 5 § sista
stycket förordningen kan utredningen vid behov, och efter
Försäkringskassans godkännande, utvidgas med en eller flera
kompletterande undersökningar utförda av legitimerad psykolog,
fysioterapeut eller arbetsterapeut (utvidgad
aktivitetsförmågeutredning).

9 § En aktivitetsfömågeutredning ska innehålla följande delar
1. en självskattning av hälsa och möjligheter att arbeta,
2. en klargörande intervju med den försäkrade,
3. en kroppslig undersökning,
4. en standardiserad intervju för att utreda eventuell psykisk ohälsa,
5. en bedömning av behovet av en utvidgad
    aktivitetsförmågeutredning,
6. en bedömning av förmågan till aktivitet (aktivitetsförmågeprofil),
    samt
7. en muntlig återkoppling till den försäkrade av läkarens
    sammanställning och bedömning av utredningens resultat.

Samtliga delar ska utföras av en legitimerad läkare med undantag för
åtgärden som anges i den första punkten. Delarna som räknas upp i
andra-fjärde punkterna ska utföras vid ett fysiskt möte med den
försäkrade.
                                                                                            1

    FKFS 2020:3
                  10 § Utredningen ska inledas med att den försäkrade genom
                  Försäkringskassans försorg fyller i Försäkringskassans
                  självskattningsformulär.

                  11 § Före den klargörande intervjun ska läkaren ha tagit del av det
                  underlag som Försäkringskassan enligt 6 § förordningen (2018:1633)
                  om försäkringsmedicinska utredningar har lämnat till vårdgivaren,
                  innehållande bland annat en aktuell självskattning om hälsa och
                  möjlighet att arbeta.

                  12 § Den klargörande intervjun ska ske med utgångspunkt i den
                  försäkrades svar enligt 10 §. Intervjun syftar till att klargöra den
                  försäkrades uppfattning om sin förmåga till aktivitet.

                  13 § Den kroppsliga undersökningen ska innehålla de tester och
                  undersökningar som anges i bilaga 1.

                  14 § Intervjun för att utreda eventuell psykisk ohälsa ska innehålla de
                  frågor till den försäkrade som anges i bilaga 2.

                  15 § För att en aktivitetsförmågeutredning ska utvidgas krävs att
                  läkaren har utfört de delar som anges i 9 § 2-4, samt att följande
                  förutsättningar är uppfyllda.
                  1. Den försäkrades aktivitetsförmågeprofil är oklar och svår att
                      bestämma utifrån befintligt underlag.
                  2. En utvidgad aktivitetsförmågeutredning kan antas medföra att
                      oklarheten reds ut.
                  3. Resultatet från en utvidgad aktivitetsförmågeutredning kan antas
                      få stor betydelse för bedömningen av den försäkrades förmåga.

                  16 § I sin beställning av en utvidgad aktivitetsförmågeutredning ska
                  läkaren tydligt ange den eller de frågor som den utvidgade
                  utredningen ska besvara.

                  17 § Läkaren ska underrätta den försäkrade om vilken utvidgad
                  aktivitetsförmågeutredning som är beställd.

                  18 § Vid en kompletterande undersökning utförd av en arbetsterapeut
                  ska den försäkrade alltid genomgå testet ”Assessment of Work
                  Performance” med de anpassningar som är gjorda för metoden
                  aktivitetsförmågeutredning (AWP-FK).

                  Vid en kompletterande undersökning utförd av en fysioterapeut ska
2                 den försäkrade alltid genomgå testet ”Utvidgad sjukgymnastisk
                  utredning av fysisk funktion” (USUFF).

                                                                         FKFS 2020:3




Vid en kompletterande undersökning utförd av en psykolog ska den
försäkrade alltid genomgå testet ”Wechsler Adult Intelligence Scale”
(WAIS IV). Den försäkrade ska genomgå 10 deltester, förutom vid
språksvårigheter när de verbala testerna ska uteslutas.

Därutöver kan undersökningarna innehålla de tester som respektive
utförare bedömer vara lämpliga med hänsyn till läkarens
frågeställning samt den försäkrades förutsättningar.

19 § Resultatet av den utvidgade aktivitetsförmågeutredningen ska
rapporteras till läkaren genom att utföraren fyller i ett av
Försäkringskassan fastställt formulär.

20 § Läkaren ska bedöma den försäkrades förmåga till aktivitet
(aktivitetsförmågeprofil) bland annat utifrån resultaten från de
undersökningar av den försäkrade som har utförts enligt 9 §, samt
från en eventuell utvidgad aktivitetsförmågeutredning.

21 § De förmågor som läkaren ska bedöma är den försäkrades
förmågor relaterade till fysisk styrka, rörlighet, fysisk uthållighet,
syn, hörsel, tal, balans, koordination, finmotorisk kvalitet, minne,
inlärning, koncentration, exekutiv funktion, affektiv funktion samt
psykisk uthållighet.

22 § Läkaren ska bedöma nivån hos varje förmåga med hjälp av de
deskriptorer som anges i bilaga 3.

För varje förmåga ska läkaren ange nivån i gradering 0 till 4.

Nivå 0 anger att det finns ingen eller endast obetydlig begränsning
hos den försäkrade, nivå 1 anger lätt begränsning, nivå 2 måttlig
begränsning, nivå 3 stor begränsning och nivå 4 anger mycket stor till
total begränsning. I bilaga 3 beskrivs närmare hur graderingen ska gå
till.

23 § Innan läkaren lämnar sitt skriftliga utlåtande till
Försäkringskassan ska läkaren återkoppla muntligt till den försäkrade
enligt 9 § 7. Läkaren ska även underrätta den försäkrade om vilken
information en eventuell utvidgad aktivitetsförmågeutredning har
tillfört. Den muntliga återkopplingen ska ske vid ett fysiskt möte med
den försäkrade men kan vid behov även ske på annat sätt.

Den försäkrade ska ges möjlighet att lämna sin syn på bedömningen
och den försäkrades uppfattning ska redovisas i det skriftliga                     3
utlåtandet.

    FKFS 2020:3
                  Skriftligt utlåtande
                  24 § Läkaren som har utfört utredningen ska redovisa resultaten i ett
                  skriftligt utlåtande till Försäkringskassan. Vid upprättandet av det
                  skriftliga utlåtandet ska läkaren använda sig av det formulär för
                  utlåtande som har fastställts av Försäkringskassan
                  (Försäkringskassans blankett FK 7269).

                  Krav på personalens kompetens
                  25 § En läkare som utför en aktivitetsförmågeutredning ska vara
                  utbildad specialist.

                  26 § För att få utföra en aktivitetsförmågeutredning ska varje
                  utförare, oavsett yrke, ha genomgått Försäkringskassans utbildning i
                  metoden.

                  Utbildningen får inte ha genomgåtts senare än 12 kalendermånader
                  före utförandet av aktivitetsförmågeutredningen. I annat fall krävs att
                  personen efter utbildningen har utfört en aktivitetsförmågeutredning
                  högst 12 kalendermånader tidigare. Det som sägs om
                  aktivitetsförmågeutredning gäller även en utvidgad sådan.

                  Övrigt
                  27 § Försäkringskassan får besluta om undantag från
                  bestämmelserna i 8-23 §§ när det är behövs för att vidareutveckla
                  metoden.

                  _________________________________________

                  1. Denna författning träder i kraft den 1 augusti 2020.
                  2. Författningen upphör att gälla vid utgången av 2028.



                  FÖRSÄKRINGSKASSAN



                  NILS ÖBERG
                                                                Michael Erliksson



4

                                                                                         FKFS 2020:3
                                                                                         Bilaga

           Bilaga 1

           Kroppsundersökning

           Fysisk styrka och rörlighet
           Undersökning av rörelsefunktion i i halsrygg, axelleder,
           armbågsleder, handleder, fingrar, rygg, knäleder, höftleder och
           fotleder genomförs enligt nedanstående rörelsetester.
           Instruktioner till den
           försäkrade                  Läkarmanual
            Nacke:                   Nacke:
            Böj huvudet framåt       Flexion – Böj huvudet framåt och nedåt (hakan till
            och nedåt (hakan till    bröstet).
            bröstet).                Extension – Böj huvudet bakåt (titta upp i taket).
            Böj huvudet bakåt        Lateral flexion – Böj nacken åt höger respektive vänster
            (titta upp i taket).     sida (lägg örat till axeln).
            Böj nacken åt höger      Rotation – Vrid på huvudet åt höger respektive vänster
            och vänster sida (lägg sida (titta över axeln).
            örat till axeln).
            Vrid på huvudet åt
            höger och vänster
            sida (titta över axeln).

             Axelleder:              Axelleder:
             Lyft armarna uppåt      Flexion – Lyft armarna uppåt och bakåt.
             och bakåt.              Abduktion – Lyft armarna utåt och uppåt (överarmen till
             Lyft armarna utåt och   örat).
             uppåt (överarmen till   Flexion och utåtrotation – Lyft höger arm framåt och
             örat).                  uppåt, böj armbågen och lägg handen bakom nacken,
             Lyft höger arm          samma vänster arm.
             framåt och uppåt, böj   Extension och inåtrotation – Lägg in höger hand på
             armbågen och lägg       ryggen och för upp den på ryggen så högt det går, samma
             handen bakom            vänster arm.
             nacken, samma
             vänster arm.
             Lägg in höger hand
             på ryggen och för
             upp den på ryggen så
             högt det går, samma
             vänster arm.

Acromio-claAcromio- Acromio-claAcromio-clavicularleden:
            clavicularleden:      Adduktion, inåtrotation och flexion höger axel samt
            Lägg höger hand på    kompression acromioclavikularleden.
            vänster axel och lyft Höger skuldra sänkt. Lägg höger hand på vänster axel
            armbågen så högt det och lyft armbågen så högt det går, samma vänster arm.
            går, samma vänster
            arm                                                                                  5

FKFS 2020:3
Bilaga

                     Armbåge:                  Armbåge:
                     Böj armbågarna och        Flexion – Böj armbågarna och lägg händerna på axlarna.
                     lägg händerna på          Extension – Sträck på armbågarna.
                     axlarna.                  Supination och pronation – Överarmarna i sidorna. Böj
                     Sträck på                 armbågarna 90 grader, vrid händerna så att handflatorna
                     armbågarna.               vänds uppåt respektive nedåt.
                     Överarmarna i
                     sidorna. Böj
                     armbågarna 90
                     grader, vrid
                     händerna så att
                     handflatorna vänds
                     uppåt respektive
                     nedåt.

                     Handleder:                Handleder:
                     Sätt ihop                 Dorsalflexion – Sätt ihop handflatorna framför bröstet
                     handflatorna framför      (Luciaställning) alternativt böj handlederna uppåt.
                     bröstet                   Palmarflexion – Sätt ihop handryggarna framför bröstet,
                     (Luciaställning).         alternativt böj handlederna nedåt.
                     Sätt ihop                 Lateralflexion – Böj handlederna från sida till sida.
                     handryggarna framför
                     bröstet, motsvarar att:
                     böja handlederna
                     uppåt respektive
                     nedåt, böja
                     handlederna från sida
                     till sida.

                   Fingrar:                  Fingrar:
                   Knyt handen.              Flexion – Knyt handen.
                   Sträck på fingrarna.      Extension – Sträck på fingrarna.
                   Spreta med fingrarna. Abduktion – Spreta med fingrarna.
        Tummen mot Tummen mot                Adduktion – Tummen mot lillfingrets bas.
                   lillfingrets bas. Sätt    Pincettgrepp
                   ihop
                     Pincettgrepp
                          tumme och Pincettg
                   pekfinger – är
                   känseln normal?
                   Plocka upp
                   exempelvis gem eller
                   knappar.

                     Rygg: Framåtböjning       Rygg:
                     med raka ben, notera      Flexion – Framåtböjning med raka ben, notera även
                     även golv-                golv-fingerdistans (SLR/Lasegue).
                     fingerdistans             Extension – Böj ryggen bakåt och titta i taket.
                     (SLR/Lasegue).            Lateralflexion – Böj ryggen åt höger respektive vänster
 6                   Böj ryggen bakåt och

                                                                              FKFS 2020:3
                                                                              Bilaga

 titta i taket.           sida.
 Böj ryggen åt höger      Rotation – Vrid ryggen åt höger respektive vänster sida.
 och vänster sida.
 Vrid ryggen åt höger
 och vänster sida.
 Höft-, knä- och          Höft-, knä- och fotleder:
 fotleder:                Flexion och styrka.
 Flexion och styrka.      Gå ned på huk och res upp igen.
 Gå ned på huk och
 res dig upp igen.

Undersökning av gångförmåga görs enligt följande. Mät upp en sträcka
som, om möjligt, är 10 meter lång. Uppmana den försäkrade att gå så
fort som möjligt, med skor, fram och tillbaka. Notera den försäkrades
medrörelser i armar, bål, eventuell hälta och balanssvårigheter.
Uppmana den försäkrade att gå på tå respektive på häl, och notera
balanssvårigheter. Beräkna den totala gångsträckan.

Undersökning av handens gripkraft mäts med handtryckning när den
försäkrade sitter ned. Notera kraft och eventuella sidoskillnader.

Undersökning av förmågan att stå på ett ben görs under 30 sekunder.
Det upplyfta benet får inte stödja mot ståbenet. Notera balans och
koordination.

Undersökning av rörlighet görs genom att den försäkrade får plocka
upp till exempel ett papper från golvet. Notera rörlighet och styrka i
rygg och ben samt den försäkrades balansförmåga. Uppmana den
försäkrade även att lyfta ned något, till exempel en pärm på cirka 1 kg
från en hylla i axelhöjd. Notera rörlighet och styrka i arm och hand.

Fysisk uthållighet
Undersök den försäkrades hjärtljud, hjärtrytm, och hjärtfrekvens.

Mät den försäkrades blodtryck. Den försäkrade ska sitta ned utan att
ha vilat.

Undersök den försäkrades andningsfrekvens.

Undersök den försäkrades lungor genom att utföra en
lungauskultation.

Balans, koordination och finmotorisk kvalitet
Uppmana den försäkrade att hålla balansen under 30 sekunder
blundande samt med fötterna ihop (Rombergs test).

                                                                                      7

FKFS 2020:3
Bilaga

              Om den försäkrade klarar Rombergs test uppmana den försäkrade att
              blundande peka på näsan med höger respektive vänster pekfinger.
              Notera eventuellt svaj, samt om rörelserna utförs koordinerat.

              Undersök den försäkrades koordinationsförmåga genom att uppmana
              den försäkrade att ligga ned på en undersökningsbrits. Den försäkrade
              ska därefter föra höger häl till vänster knä och sedan låta hälen följa
              vänster underben ned till foten. Den försäkrade ska göra motsvarande
              med vänster häl och höger knä. Notera om rörelserna utförs
              koordinerat.

              Undersök den försäkrades finmotorik genom att uppmana den
              försäkrade att gripa en penna och att skriva sitt namn.




 8

                                                                                         FKFS 2020:3
                                                                                         Bilaga

      Bilaga 2

      Psykiatrisk intervju
      Den psykiatriska intervjun ska innehålla nedanstående frågor till den
      försäkrade.
      När frågor ska ställas enlig intervjuverktyget Mini Internationell
      Neuropsykiatrisk Intervju (M.I.N.I.) ska version 7.0.1. användas.
      Därutöver ska den försäkrade besvara frågorna i det
      självskattningsformulär för utmattningssyndrom som Institutet för
      stressmedicin, Göteborg, har tagit fram (ISM-formuläret Självskattat
      utmattningssyndrom, s-USM).
      Den försäkrade ska även fylla i testformuläret Alcohol Use Disorders
      Identification Test (AUDIT) för att svara på ytterligare frågor om sina
      alkoholvanor.

      Egentlig depressionsperiod

1.   Har du någonsin varit ihållande                  Om nej
                                                      hoppa över
     deprimerad eller nere under större delen         nästa fråga
     av dagen, nästan varje dag, under två
     veckor?                                          Om ja

2.   Under de senaste 2 veckorna, har du varit
                                                      NEJ           MINI-avsnitt A
     ihållande deprimerad eller nere under
                                                      JA           Egentlig depressionsepisod
     större delen av dagen, nästan varje dag?

3.   Har du under de senaste 2 veckorna tappat
                                                      NEJ           MINI-avsnitt A
     intresse för det mesta omkring dig eller
                                                      JA           Egentlig depressionsepisod
     inte kunnat ha riktigt nöje av sådant du
     vanligen brukar tycka om?

     Manisk/ hypoman episod

4.   Har du någon gång haft en period när du
                                                      NEJ
     känt dig ”uppvarvad” eller ”hög” eller så                      MINI-avsnitt C
                                                      JA 
     full av energi eller så uppfylld av dig själv                  Manisk episod
     att du råkat illa ut, eller så att andra tyckt
     att du inte var dig lik?

5.   Har du någon gång varit ihållande retlig
                                                      NEJ
     under flera dagar så att du startat gräl eller                 MINI-avsnitt C
                                                      JA 
     slagsmål eller skrikit åt personer utanför                     Manisk episod
     din egen familj? Har du eller andra märkt
     att du varit mer lättretlig eller
     överreagerat, jämfört med andra, i
     situationer där du även tyckte att din
     reaktion var berättigad?
                                                                                                 9

FKFS 2020:3
Bilaga

                   Paniksyndrom


              6.   Har du, vid mer än ett enstaka tillfälle,        NEJ            MINI-avsnitt D
                   upplevt en attack av plötslig ängslan,           JA            Paniksyndrom
                                                                    (vid nej, gå
                   rädsla, obehag eller olust även i situationer    vidare till
                   där de flesta andra inte skulle känna så?        fråga 7)
                   Kulminerade attackerna inom 10 minuter?

                   Agorafobi

              7.   Har du någon gång känt dig ängslig eller
                   illa till mods på platser eller i situationer    NEJ
                   där du skulle kunna få en panikattack eller                     MINI-avsnitt E
                                                                    JA            Agorafobi
                   sådana panikartade symtom som vi nyss
                   pratade om, eller där det inte finns tillgång
                   till hjälp eller där det kan vara svårt att
                   komma undan (exempelvis i en
                   folksamling, i köer, när du är hemifrån på
                   egen hand eller ensam hemma eller när du
                   går över en bro, åker buss, tåg eller bil)?

                   Social fobi

              8.   Under den senaste månaden, har du varit
                                                                    NEJ
                   rädd eller generad när du stått i centrum                       MINI-avsnitt F
                                                                    JA 
                   för uppmärksamheten eller rädd att bli                          Social fobi
                   förödmjukad? Det gäller sådant som att
                   tala inför publik, att äta med andra eller på
                   restaurang, att skriva när någon ser på,
                   eller att umgås med andra.

                   Tvångssyndrom
              9.   Under den senaste månaden, har du
                   besvärats av återkommande tankar,
                   impulser, eller inre bilder som var
                   oönskade, motbjudande, olämpliga,
                   påträngande eller obehagliga?
                                                                    NEJ
                   (Exempelvis en känsla av att vara smutsig,                      MINI-avsnitt G
                                                                    JA 
                   förorenad, eller ha baciller, eller rädsla för                  Tvångssyndrom
                   att smitta andra, eller rädsla för att skada
                   någon utan att vilja det, eller rädsla för att
                   reagera på någon impuls, eller rädsla eller
                   vidskeplighet för att ha ansvar för sådant
                   som blir fel, eller tvångsmässiga sexuella
                   tankar, bilder eller impulser, eller tvång att
                   lägga på lager, samla saker eller religiösa
 10                tvångstankar.)

                                                                                        FKFS 2020:3
                                                                                        Bilaga

10.   Under den senaste månaden, har du gjort
                                                    NEJ            MINI-avsnitt G
      något gång på gång utan att kunna motstå
                                                    JA            Tvångssyndrom
      det, som att tvätta och städa överdrivet
      mycket, att räkna eller kontrollera saker
      om och om igen, eller att upprepa, samla,
      arrangera saker eller andra vidskepliga
      ritualer?

      Posttraumatiskt stressyndrom

11.   Har du någonsin varit med om, eller varit
                                                    NEJ
      vittne till, eller varit tvungen att ta itu
                                                    JA 
      med, någon oerhört upprörande händelse
      som inneburit dödsfall eller risk för död     (vid nej, gå
      eller allvarlig skada för dig eller någon     till fråga
      annan?                                        14)


12.   Reagerade du med intensiv rädsla,
      vanmakt eller fasa?                           NEJ JA
                                                    (vid nej, gå
                                                    till fråga
                                                    14)

13.   Har du under den senaste månaden
      återupplevt denna händelse på något           NEJ JA        MINI-avsnitt H
      obehagligt sätt (exempelvis i                                Posttraumatiskt stressyndrom
      mardrömmar, påträngande minnesbilder,
      känsla av att uppleva händelsen igen eller
      genom kroppsliga reaktioner)?

      Bulimia nervosa

14.   Under de senaste tre månaderna, har du        NEJ JA
      hetsätit eller stoppat i dig stora mängder    (vid nej, gå
                                                    till fråga
      mat under loppet av ett par timmar?           16)

15.   Under de senaste tre månaderna, har du        NEJ JA        MINI-avsnitt M
      hetsätit så ofta som två gånger i veckan?                    Bulimia nervosa

      Generaliserat ångestsyndrom

16.   Har du varit överdrivet oroad eller ängslig   NEJ JA
      för flera saker under de senaste 6            (vid nej, gå
                                                    till fråga
      månaderna?                                    18)

17.   Känner du denna oro för det mesta?            NEJ            MINI-avsnitt N
                                                    JA            Generaliserat ångestsyndrom
                                                                                                  11

FKFS 2020:3
Bilaga

                    Screening för alkohol och narkotika

              18.   Har du tänkt på att minska din                NEJ JA
                    alkoholkonsumtion?
              19.   Har någon klagat på att du dricker för        NEJ JA
                    mycket?
              20.   Har du haft skuldkänslor eller känt oro för   NEJ JA
                    din alkoholkonsumtion?
              21.   Har du någon enskild dag druckit 5 eller      NEJ JA
                    flera glas öl, vin, eller sprit?
                                                                  Vid två
                                                                  eller flera
                                                                  JA-svar       MINI-avsnitt I
              22.   Har du under det senaste året använt          Vid ja
                                                                  efterfrågas
                    någon form av narkotika eller                 utförligare
                    narkotikaliknande medicin?                    info.




 12

                                                                                  FKFS 2020:3
                                                                                  Bilaga

Bilaga 3
Deskriptorer för respektive förmågekategori (beskrivning av de
förmågor som ingår i kategorin)

För flera av deskriptorerna anges frekvens som kvantitativt mått. Med
begreppet regelmässigt avses något som med få undantag händer i
stort sett alltid. Med begreppet oftast avses något som händer mer än
hälften av de gånger som det är adekvat eller avsett. Med begreppet
ibland avses något som händer mindre än hälften av de gånger som
det är adekvat eller avsett.

De ICF-koder som ingår i varje särskild förmågekategori ska
användas i sin aktuella lydelse.

Fysisk styrka och rörlighet
ICF-koder som ingår i förmågekategorin
d 410 Att ändra grundläggande kroppsställning
d 415 Att bibehålla en kroppsställning
d 430 Att lyfta och bära föremål
d 445 Användning av hand och arm
d 450 Att gå
d 470 Att använda transportmedel

Deskriptorer för förmågekategorin
Med deskriptorns uttryck ”att kunna gå, stå stilla, att böja sig, att gå
ner på knä, att sträcka sig, att lyfta och bära föremål” avses
exempelvis att kunna gå en kilometer, att utan att vila kunna gå
uppför två trappor, att sitta i samma position två timmar och att stå i
samma position i en timme, att resa sig efter att ha suttit ner, att lyfta
och bära 5 kg, att sträcka armarna över axelhöjd, att böja sig ner och
ta upp föremål från golvet.

(0) Ingen eller obetydlig begränsning.
Den försäkrade bedöms utan ansträngning kunna gå, stå stilla, att böja
sig, att gå ner på knä, att sträcka sig, att lyfta och bära föremål
(innebär bl.a. att aktiviteten inte medför smärta, ömhet eller stelhet).

(1) Lätt begränsning.
Den försäkrade bedöms
     a) utan ansträngning klara av en majoritet av delmomenten att
          gå, stå stilla, att böja sig, att gå ner på knä, att sträcka sig, att
          lyfta och bära föremål (innebär bl.a. att aktiviteten inte
          medför smärta, ömhet eller stelhet) samt
     b) med viss ansträngning klara resterande delmoment (innebär
          bl.a. att aktiviteten medför begränsad smärta, ömhet eller
          stelhet).
                                                                                          13

FKFS 2020:3
Bilaga

              (2) Måttlig begränsning
              Den försäkrade bedöms
                  c) med viss ansträngning klara av en majoritet av delmomenten
                       att gå, stå stilla, att böja sig, att gå ner på knä, att sträcka sig,
                       att lyfta och bära föremål (innebär att aktiviteten medför
                       begränsad smärta, ömhet eller stelhet) samt
                  d) med stor ansträngning klara resterande delmoment (innebär
                       bl.a. att aktiviteten medför betydande smärta, ömhet eller
                       stelhet).


              (3) Stor begränsning
              Den försäkrade bedöms
                   e) endast med mycket stor ansträngning klara två eller flera av
                       delmomenteten att gå, stå stilla, att böja sig, att gå ner på
                       knä, att sträcka sig, att lyfta och bära föremål (innebär bl.a.
                       att aktiviteten medför svår smärta, ömhet eller stelhet)
                       och/eller
                   f) inte alls klara ett eller två av delmomenten.

              (4) Mycket stor till total begränsning
              Den försäkrade bedöms inte alls klara tre eller flera av
              delmomenteten att gå, stå stilla, att böja sig, att gå ner på knä, att
              sträcka sig, att lyfta och bära föremål.

              Fysisk uthållighet
              ICF-koder som ingår i förmågekategorin
              d 415 Att bibehålla en kroppsställning
              d 430 Att lyfta och bära föremål
              d 445 Användning av hand och arm
              d 450 Att gå
              d 455 Att röra sig omkring på olika sätt
              d 460 Att röra sig omkring på olika platser

              Deskriptorer för förmågekategorin
              Ett rimligt schablonvärde för förväntade eller normala vilopauser
              uppskattas vara cirka fem minuter per timme.
               (0) Ingen eller obetydlig begränsning
              Den försäkrade bedöms inte ha några problem med fysisk belastning
              (t.ex. att gå, stå stilla, sitta stilla, att böja sig, att lyfta och bära
              föremål) under en stor del av en dag (cirka 6-8 timmar, inklusive
              vilopauser som kan anses vara förväntade eller normala för de
              aktiviteter det handlar om). Belastning kan medföra trötthet, ömhet
              eller stelhet, men på en nivå som regelmässigt tillåter fortsatt
              aktivitet.

 14           (1) Lätt begränsning.

                                                                                FKFS 2020:3
                                                                                Bilaga

Den försäkrade bedöms ha vissa problem (belastning kan medföra
trötthet, ömhet eller stelhet på en nivå som ibland begränsar fortsatt
aktivitet) med fysisk belastning (t.ex. att gå, stå stilla, sitta stilla, att
böja sig, att lyfta och bära föremål) under en stor del av en dag (cirka
6-8 timmar inklusive de vilopauser som kan anses vara förväntade
eller normala för de aktiviteter det handlar om). Begränsningen yttrar
sig bl.a. i att aktiviteterna endast kan utföras om den försäkrade kan
variera aktivitet.

(2) Måttlig begränsning
Den försäkrade bedöms ha betydande problem (belastning medför
trötthet, ömhet eller stelhet på en nivå som oftast begränsar fortsatt
aktivitet) med fysisk belastning under en stor del av en dag (6-8
timmar inklusive de vilopauser som kan anses vara förväntade eller
normala för de aktiviteter det handlar om). Begränsningen yttrar sig
bl.a. i att aktiviteterna endast kan utföras om den försäkrade
regelmässigt kan variera aktivitet och kan ta längre och mer frekventa
pauser än normalt.

(3) Stor begränsning.
Den försäkrade bedöms ha stora problem (belastning medför trötthet,
ömhet eller stelhet på en nivå som regelmässigt begränsar fortsatt
aktivitet) med de flesta former av fysisk belastning (t.ex. att gå, stå
stilla, sitta stilla, att böja sig, att lyfta och bära föremål) även under
begränsad tid. Begränsningen yttrar sig bl.a. i att aktiviteterna endast
kan utföras om den försäkrade regelmässigt kan variera aktivitet och
fritt ta valfritt långa pauser samt att belastningen inte pågår under en
stor del av en dag (6-8 timmar).

(4) Mycket stor till total begränsning.
Den försäkrade bedöms ha mycket stora problem (belastning medför
trötthet, ömhet eller stelhet på en nivå som inte tillåter fortsatt
aktivitet) med de flesta former av fysisk belastning (t.ex. att gå, stå
stilla, sitta stilla, att böja sig, att lyfta och bära föremål) även under
mycket begränsad tid. Begränsningen kvarstår trots variation och
frekventa och långa pauser.

Syn, tal och hörsel
ICF koder som ingår i förmågekategorin
d 110 Att se
d 115 Att lyssna
d 310 Att kommunicera genom att ta emot talade meddelanden
d 330 Att tala

Deskriptorer för förmågekategorin
(0) Ingen eller obetydlig begränsning
                                                                                        15

FKFS 2020:3
Bilaga

              Den försäkrade bedöms se normalt (vid behov med glasögon), har
              normal hörsel (vid behov med hjälp av hörhjälpmedel), kan tala med
              tydlig, och vid behov, stark stämma.

              (1) Lätt begränsning
              Den försäkrade bedöms
                   g) inte kunna identifiera ett ansikte på 15 meters avstånd, men
                        klarar synkraven för personbil (vid behov med glasögon)
                        eller
                   h) ha svårt att uppfatta tal med normal röst i bakgrundsbrus
                        (vid behov med hjälp av hörhjälpmedel) eller
                   i) ha mindre brister i talets klarhet eller styrka (trots
                        användande av hjälpmedel).

              (2) Måttlig begränsning
              Den försäkrade bedöms
                  a) Inte kunna identifiera ett ansikte på 10 meters avstånd eller
                       ser inte att läsa 12 punkters text på 20 centimeters avstånd
                       (vid behov med glasögon) eller
                  b) inte höra vad som sägs med hög röst i bakgrundsbrus (trots
                       användande av hörhjälpmedel) eller
                  c) ha betydande brister i talets klarhet eller styrka (trots
                       användande av hjälpmedel) eller
                  d) ha en kombination av lätta begränsningar avseende minst två
                       av funktionerna syn, hörsel och tal.

              (3) Stor begränsning
              Den försäkrade bedöms
                  a) inte se att läsa 16 punkters text på 20 centimeters avstånd
                       eller har betydande synfältsbortfall (trots användande av
                       glasögon) eller
                  b) inte höra vad som sägs med hög röst när det i övrigt är tyst
                       (trots användande av hörhjälpmedel) eller
                  c) inte kunna tala med en kvalitet som andra uppfattar (trots
                       användande av hjälpmedel) eller
                  d) ha en kombination av måttliga begränsningar avseende
                       minst två av funktionerna syn, hörsel och tal.

              (4) Mycket stor till total begränsning.
              Blind, döv eller oförmögen att tala med en kvalitet som andra
              uppfattar.

              Balans, koordination och finmotorisk kvalitet
              ICF koder som ingår i förmågekategorin
              d 410 Att ändra grundläggande kroppsställning
 16           d 415 Att bibehålla en kroppsställning

                                                                         FKFS 2020:3
                                                                         Bilaga

d 440 Handens finmotoriska användning
d 445 Användning av hand och arm
d 450 Att gå

Deskriptorer för förmågekategorin
Med begreppet ”manipulera” i nivåbeskrivningarna avses bl.a. att
plocka, skruva, trycka, skjuta.
 (0) Ingen eller obetydlig begränsning
Den försäkrade bedöms
     a) utan svårighet kunna utföra aktiviteter som kräver
         finmotorisk kvalitet (att med adekvat precision, balans och
         hastighet kunna använda arm, hand och fingrar för att
         manipulera föremål och instrument t.ex. att greppa och
         plocka upp ett mynt, eller att trycka på knappar på t.ex. en
         mobiltelefon) och
     b) utan svårighet kunna utföra aktiviteter som kräver precision,
         balans och koordination i användandet av olika kroppsdelar
         samtidigt (t.ex. att kunna gå uppför en trappa och samtidigt
         bära ett föremål, att kunna gå och samtidigt vrida på
         huvudet).

(1) Lätt begränsning
Den försäkrade bedöms
 a) ha vissa svårigheter (aktiviteten kräver bl.a. ansträngning och
     tålamod och misslyckas ibland helt) med aktiviteter som kräver
     finmotorisk kvalitet (att med adekvat precision, balans och
     hastighet kunna använda arm, hand och fingrar för att
     manipulera föremål och instrument t.ex. att greppa och plocka
     upp ett mynt, eller att trycka på knappar på t.ex. en
     mobiltelefon) men
 b) utan svårighet kunna utföra mindre avancerade aktiviteter (t.ex.
     använda kniv och gaffel, skriva läsligt med en penna, trycka på
     större knappar, vända blad i en bok, använda en nyckel)
     och/eller
 c) utan svårighet kunna utföra aktiviteter som kräver precision,
     balans och koordination i användandet av olika kroppsdelar
     samtidigt (t.ex. att kunna gå uppför en trappa och samtidigt bära
     ett föremål, att kunna gå och samtidigt vrida på huvudet).

(2) Måttlig begränsning
Den försäkrade bedöms
    a) ha betydande svårigheter (aktiviteten misslyckas ofta helt
         trots ansträngning och tålamod) med aktiviteter som kräver
         finmotorisk kvalitet (att med adekvat precision, balans och
         hastighet kunna använda arm, hand och fingrar för att
                                                                                 17
         manipulera föremål och instrument t.ex. att greppa och

FKFS 2020:3
Bilaga

                     plocka upp ett mynt, eller att trycka på knappar på t.ex. en
                     mobiltelefon) och
                  b) ha vissa svårigheter (aktiviteten kräver bl.a. ansträngning
                     och tålamod och misslyckas ibland helt) med flera mindre
                     avancerade aktiviteter som att använda kniv och gaffel,
                     skriva läsligt med en penna, trycka på större knappar, vända
                     blad i en bok, eller använda en nyckel och/eller
                  c) har vissa svårigheter att kunna utföra aktiviteter som kräver
                     precision, balans och koordination i användandet av olika
                     kroppsdelar samtidigt (t.ex. att kunna gå uppför en trappa
                     och samtidigt bära ett föremål, att kunna gå och samtidigt
                     vrida på huvudet).

              (3) Stor begränsning
              Den försäkrade bedöms
                   a) inte alls klara aktiviteter som kräver finmotorisk kvalitet (att
                       med adekvat precision, balans och hastighet kunna använda
                       arm, hand och fingrar för att manipulera föremål och
                       instrument t.ex. att greppa och plocka upp ett mynt, eller att
                       trycka på knappar på t.ex. en mobiltelefon) och
                   b) ha betydande svårigheter (aktiviteten misslyckas ofta helt
                       trots ansträngning och tålamod) med de flesta mindre
                       avancerade aktiviteter som att använda kniv och gaffel,
                       skriva läsligt med en penna, använda ett tangentbord, trycka
                       på större knappar, vända blad i en bok, eller använda en
                       nyckel och/eller
                   c) ha betydande svårigheter att kunna utföra aktiviteter som
                       kräver precision, balans och koordination i användandet av
                       olika kroppsdelar samtidigt (t.ex. att kunna gå uppför en
                       trappa och samtidigt bära ett föremål, att kunna gå och
                       samtidigt vrida på huvudet).

              (4) Mycket stor till total begränsning
              Den försäkrade bedöms
                  a) inte alls klara samtliga aktiviteter som kräver finmotorisk
                      kvalitet, t.ex. att använda kniv och gaffel, skriva läsligt med
                      en penna, använda ett tangentbord, trycka på större knappar,
                      vända blad i en bok, eller använda en nyckel och/eller
                  b) ha mycket stora till omfattande svårigheter att kunna utföra
                      aktiviteter som kräver precision, balans och koordination i
                      användandet av olika kroppsdelar samtidigt (t.ex. att kunna
                      gå uppför en trappa och samtidigt bära ett föremål, att kunna
                      gå och samtidigt vrida på huvudet).

 18

                                                                           FKFS 2020:3
                                                                           Bilaga

Minne, inlärning och koncentration
ICF koder som ingår i förmågekategorin
d 155 Att förvärva färdigheter
d 160 Att fokusera uppmärksamhet
d 163 Att tänka
d 166 Att läsa
d 170 Att skriva
d 172 Att räkna och beräkna
d 220 Att företa mångfaldiga uppgifter
d 470 Att använda transportmedel

Deskriptorer för förmågekategorin
(0) Ingen eller obetydlig begränsning
Den försäkrade bedöms regelmässigt kunna förstå, dra slutsatser av,
och använda olika former av information (t.ex. att förstå
informationen att man är kallad till en fördjupad undersökning och i
stora drag vad en sådan går ut på). Bedöms vidare kunna fokusera
uppmärksamhet (t.ex. att kunna fokusera uppmärksamhet under den
tid undersökningen pågår) samt att utan större svårigheter lära sig nya
färdigheter (t.ex. att lära sig hur en ny hushållsapparat fungerar). Den
försäkrade bedöms normalt klara av att minnas viktig information
både som helhet och i dess delar (t.ex. att kunna minnas ett inbokat
läkarbesök).

(1) Lätt begränsning
Den försäkrade bedöms regelmässigt kunna förstå, dra slutsatser av,
och använda olika former av information (t.ex. att förstå
informationen att man är kallad till en fördjupad undersökning och i
stora drag vad en sådan går ut på). Bedöms vidare oftast, men inte
alltid, kunna fokusera uppmärksamhet, (t.ex. att kunna fokusera
uppmärksamhet under den tid undersökningen pågår) samt att ibland
ha svårigheter lära sig nya färdigheter (t.ex. att lära sig hur en ny
hushållsapparat fungerar). Den försäkrade bedöms ibland ha svårt att
minnas viktig information både som helhet och i dess delar (t.ex. ett
inbokat läkarbesök ).

(2) Måttlig begränsning
Den försäkrade bedöms ibland inte kunna förstå, dra slutsatser av,
och använda olika former av information (t.ex. att förstå
informationen att man är kallad till en fördjupad undersökning och i
stora drag vad en sådan går ut på). Bedöms ibland inte kunna
fokusera uppmärksamhet (t.ex. att kunna fokusera uppmärksamhet
under den tid undersökningen pågår). Bedöms oftast ha svårt att lära
sig nya färdigheter (t.ex. att lära sig hur en ny hushållsapparat
fungerar). Den försäkrade bedöms oftast ha svårt att minnas viktig
information både som helhet och i dess delar (t.ex. ett inbokat
läkarbesök).                                                                       19

FKFS 2020:3
Bilaga

              (3) Stor begränsning
              Den försäkrade bedöms oftast inte kunna förstå, dra slutsatser av, och
              använda olika former av information (t.ex. att förstå informationen att
              man är kallad till en fördjupad undersökning och i stora drag vad en
              sådan går ut på). Bedöms oftast inte förmå fokusera uppmärksamhet
              (t.ex. att kunna fokusera uppmärksamhet under den tid som
              undersökningen pågår). Bedöms regelmässigt ha svårt att lära sig nya
              färdigheter (t.ex. att lära sig hur en ny hushållsapparat fungerar).
              Den försäkrade bedöms regelmässigt inte kunna minnas viktig
              information både som helhet och i dess delar (t.ex. ett inbokat
              läkarbesök).

              (4) Mycket stor till total begränsning
              Den försäkrade bedöms sakna förmåga att kunna förstå, dra slutsatser
              av, och använda olika former av information (t.ex. att förstå
              informationen att man är kallad till en fördjupad undersökning och i
              stora drag vad en sådan går ut på), att fokusera uppmärksamhet, (t.ex.
              att kunna fokusera uppmärksamhet under den tid undersökningen
              pågår), att lära sig nya färdigheter (t.ex. att lära sig hur en ny
              hushållsapparat fungerar), samt minnas viktig information både som
              helhet och i dess delar (t.ex. ett inbokat läkarbesök).

              Exekutiv funktion
              ICF koder som ingår i förmågekategorin
              d 160 Att fokusera uppmärksamhet
              d 175 Att lösa problem
              d 177 Att fatta beslut
              d 210 Att företa en enstaka uppgift
              d 220 Att företa mångfaldiga uppgifter
              d 240 Att hantera stress och andra psykologiska krav

              Deskriptorer för förmågekategorin
              (0) Ingen eller obetydlig begränsning
              Den försäkrade bedöms inte ha några problem att ta initiativ, att fatta
              beslut och att genomföra de aktiviteter som hon eller han har föresatt
              sig. Den försäkrade hanterar utan svårighet nya förutsättningar och
              varierande krav. Den försäkrade klarar av att fokusera på olika
              uppgifter samtidigt och att självständigt prioritera bland dem.

              (1) Lätt begränsning
              Den försäkrade bedöms regelmässigt klara av att ta initiativ till basala
              aktiviteter. Med det avses rutinaktiviteter som inte kräver omfattande
              planering eller ledning, t.ex. att infinna sig i tid på en arbetsplats, att
              påbörja arbetsmoment, att svara på mail eller i telefon. Den
              försäkrade har ibland svårt att uppbåda energi för att dra igång mer
              omfattande eller krävande aktiviteter. Med det avses t.ex. aktiviteter
              som går utöver vardaglig rutin, eller som involverar många
 20
              människor, eller representerar stort ekonomiskt värde, eller ställer

                                                                              FKFS 2020:3
                                                                              Bilaga

krav på omfattande social interaktion eller omfattar svåröverblickbara
moment. Den försäkrade fattar regelmässigt beslut av olika slag, men
avvaktar med eller förhalar ibland viktiga beslut. Den försäkrade
hanterar oftast, men inte alltid, nya förutsättningar och varierande
krav. Den försäkrade har normalt inga svårigheter med att fokusera
på, och självständigt prioritera bland, olika samtidiga uppgifter.

(2) Måttlig begränsning
Den försäkrade bedöms att oftast, men inte alltid, kunna ta initiativ
till basala aktiviteter . Med det avses rutinaktiviteter som inte kräver
omfattande planering eller ledning, som t.ex. att infinna sig i tid på en
arbetsplats, att påbörja arbetsmoment, svara på mail eller i telefon.
Den försäkrade har oftast svårt att uppbåda energi för att dra igång
mer omfattande eller krävande aktiviteter. Med det avses t.ex.
aktiviteter som går utöver vardaglig rutin, eller som involverar många
människor, eller representerar stort ekonomiskt värde, eller ställer
krav på omfattande social interaktion, eller omfattar
svåröverblickbara moment. Den försäkrade avvaktar med, eller
förhalar oftast även mindre betydelsefulla beslut. Den försäkrade
hanterar oftast, men inte alltid, med svårighet nya förutsättningar och
varierande krav. Den försäkrade har svårigheter med att fokusera på,
och självständigt prioritera bland, olika samtidiga uppgifter.

(3) Stor begränsning
Den försäkrade bedöms att oftast inte kunna ta initiativ till basala
aktiviteter. Med det avses rutinaktiviteter som inte kräver omfattande
planering eller ledning, som t.ex. att infinna sig i tid på en arbetsplats,
att påbörja arbetsmoment, svara på mail eller i telefon. Den
försäkrade kan regelmässigt inte uppbåda energi för mer omfattande
eller krävande aktiviteter. Med det avses t.ex. aktiviteter som går
utöver vardaglig rutin, eller som involverar många människor, eller
representerar stort ekonomiskt värde, eller ställer krav på omfattande
social interaktion, eller omfattar svåröverblickbara moment. Den
försäkrade avvaktar med eller förhalar regelmässig även mindre
viktiga beslut. Den försäkrade har oftast stora problem med att
hantera nya förutsättningar och varierande krav. Den försäkrade
klarar regelmässigt inte av att fokusera på, och självständigt prioritera
bland, olika samtidiga uppgifter.

(4) Mycket stor till total begränsning
Den försäkrade bedöms inte kunna ta initiativ ens till basala
aktiviteter. Med det avses vardagliga rutinaktiviteter som sker
rutinmässigt de flesta dagar och som inte kräver omfattande planering
eller ledning, som t.ex. att infinna sig i tid på en arbetsplats, påbörja
arbetsmoment, svara på mail, svara i telefon. Den försäkrade klarar
inte av att fatta även mindre viktiga beslut. Den försäkrade klarar
inte av att hantera nya förutsättningar och varierande krav. Den
                                                                                      21

FKFS 2020:3
Bilaga

              försäkrade klarar inte av att fokusera på, och självständigt prioritera
              bland, olika samtidiga uppgifter.

              Affektiv funktion
              ICF koder som ingår i förmågekategorin
              d 240 Att hantera stress och andra psykologiska krav
              d 350 Konversation
              d 710 Grundläggande mellanmänskliga interaktioner
              d 720 Sammansatta mellanmänskliga relationer
              d 740 Formella relationer
              d 750 Informella relationer

              Deskriptorer för förmågekategorin
              (0) Ingen eller obetydlig begränsning
              Den försäkrade bedöms inte ha några svårigheter att initiera eller
              vidmakthålla sociala kontakter och relationer. Den försäkrade har
              inga svårigheter att visa hänsyn, respekt och medkännande. Den
              försäkrade tar adekvat socialt utrymme. Han eller hon reagerar i stort
              sett alltid adekvat på andras känslor. Han eller hon visar mycket
              sällan aggressivitet alternativt uttalat undvikandebeteende.

              (1) Lätt begränsning
              Den försäkrade bedöms ibland ha svårigheter att initiera eller
              vidmakthålla sociala kontakter och relationer. Han eller hon har
              ibland vissa svårigheter att visa hänsyn, respekt och medkännande,
              alternativt tar ibland inte adekvat socialt utrymme. Den försäkrade
              reagerar ibland mindre adekvat på andras känslor. Han eller hon visar
              ibland aggressivitet alternativt uttalat undvikandebeteende.

              (2) Måttlig begränsning
              Den försäkrade bedöms att oftast ha svårigheter att initiera eller
              vidmakthålla sociala kontakter och relationer. Han eller hon har
              ibland vissa svårigheter att visa hänsyn, respekt och medkännande,
              alternativt tar oftast inte adekvat socialt utrymme. Den försäkrade
              reagerar ibland mindre adekvat på andras känslor. Han eller hon visar
              oftast aggressivitet alternativt uttalat undvikandebeteende.

              (3) Stor begränsning
              Den försäkrade bedöms att regelmässigt ha svårt att initiera eller
              vidmakthålla sociala kontakter och relationer. Han eller hon har
              regelmässigt svårt att visa hänsyn, respekt och medkännande,
              alternativt tar regelmässigt inte adekvat socialt utrymme. Den
              försäkrade reagerar regelmässigt inte adekvat på andras känslor. Han
              eller hon visar regelmässigt aggressivitet alternativt uttalat
              undvikandebeteende.

              (4) Mycket stor till total begränsning
 22

                                                                          FKFS 2020:3
                                                                          Bilaga

Den försäkrade bedöms inte klara av att initiera eller vidmakthålla
sociala kontakter och relationer. Den försäkrade kan inte samspela
socialt med andra, kan inte visa hänsyn, respekt och medkännande,
alternativt ta adekvat socialt utrymme. Han eller hon uppvisar
aggressivitet alternativt uttalat undvikande beteende.

Psykisk uthållighet
ICF koder som ingår i förmågekategorin
d 160 Att fokusera uppmärksamhet
d 210 Att företa en enstaka uppgift
d 220 Att företa mångfaldiga uppgifter
d 240 Att hantera stress och andra psykologiska krav

Ett rimligt schablonvärde för förväntade eller normala vilopauser
uppskattas vara cirka fem minuter per timme.
Deskriptorer för förmågekategorin
(0) Ingen eller obetydlig begränsning
Den försäkrade bedöms inte ha några svårigheter att upprätthålla en
jämn nivå av psykisk närvaro, aktivitet och stabilitet under större
delen av en dag (6-8 timmar). Den försäkrade kan exempelvis aktivt
delta i samtal, upprätthålla intresse för en aktivitet, hålla
koncentration och uppvisa en rimligt jämn prestationsförmåga under
mer än en timme och vid upprepade tillfällen under dagen. Behovet
av vila under dagen är lågt.

(1) Lätt begränsning
Den försäkrade bedöms att oftast kunna upprätthålla en jämn nivå av
psykisk närvaro, aktivitet och stabilitet under större delen av en dag
(6-8 timmar). Den försäkrade kan exempelvis oftast delta i samtal,
upprätthålla intresse för en aktivitet, hålla koncentration och uppvisa
en rimligt jämn prestationsförmåga under mer än en timme och vid
upprepade tillfällen under dagen. Vissa dagar (ungefär en dag i
veckan) eller under vissa delar av varje dag (cirka 2 timmar) är den
psykiska prestationsförmågan nedsatt. Behovet av vila i form av paus
går utöver det förväntade eller normala.

 (2) Måttlig begränsning
Den försäkrade bedöms att regelmässigt inte kunna upprätthålla en
hög och jämn nivå av psykisk närvaro, aktivitet och stabilitet under
större delen av en dag (6-8 timmar). Den försäkrade kan oftast inte
aktivt delta i samtal, upprätthålla intresse för en aktivitet, hålla
koncentration och uppvisa en rimligt jämn prestationsförmåga under
mer än en timme och vid upprepade tillfällen under dagen. I mer än
hälften av dagarna eller under betydande delar av varje dag (cirka 4
timmar) är den psykiska prestationsförmågan nedsatt. Behovet av vila
i form av paus går mycket långt utöver det förväntade eller det
normala.                                                                          23

FKFS 2020:3
Bilaga

              (3) Stor begränsning
              Den försäkrade bedöms regelmässigt inte kunna upprätthålla en jämn
              nivå av psykisk närvaro, aktivitet och stabilitet under större delen av
              en dag (6-8 timmar). Den försäkrade kan regelmässigt inte aktivt
              delta i samtal, upprätthålla intresse för en aktivitet, hålla
              koncentration och uppvisa en rimligt jämn prestationsförmåga under
              mer än en timme och vid upprepade tillfällen under dagen. I stort sett
              varje dag är den psykiska prestationsförmågan påtagligt nedsatt.
              Behovet av vila i form av paus är extremt stort.

              (4) Mycket stor till total begränsning
              Den försäkrade bedöms att, inte annat än undantagsvis, och i mycket
              korta stunder, klara av att upprätthålla psykisk närvaro, aktivitet och
              stabilitet. Kan inte aktivt delta i samtal, upprätthålla intresse för en
              aktivitet, hålla koncentration och uppvisa en rimligt jämn
              prestationsförmåga under mer än en timme och vid upprepade
              tillfällen under dagen. I stort sett varje dag är den psykiska
              prestationsförmågan påtagligt nedsatt. Behovet av vila i form av paus
              är i det närmaste totalt.




 24

Citera som: FKFS 2020:3
