# Upphandlingsmyndigheten 2017:2 — Innovationspartnerskap

- Myndighet: Upphandlingsmyndigheten
- Handböcker och vägledningar
- Dokumentet hos myndigheten: https://www.upphandlingsmyndigheten.se/globalassets/dokument/publikationer/uhm_rapport_2017-2_innovationsparterskap_enkelsida.pdf
- Sidan hos Ratio Lex: https://ratiolex.se/myndigheter/uhm/vagledningar/2017-2/

> Myndighetens stöd för tillämpningen. Inte bindande.

> Texten är läst ur myndighetens egen publicering, som Ratio Lex hämtat.
> Myndigheten kan ha ändrat dokumentet; aktuell version finns hos myndigheten. Vår version: 2026-03-23.

Innovationspartnerskap
– ett nytt förfarande för att
främja innovation och utveckling
RAPPORT 2017:2
Framtagen på uppdrag av Upphandlingsmyndigheten

Denna rapport har kompletterats. Kompletteringen har gjorts av advokaterna Hanna Lundqvist
och Hugo Norlén för att förtydliga två delar av uppdragsrapporten.
Den första kompletteringen är angående förhandling och finns i kapitel 2 under rubriken
Reglering i denna rapport. Den andra kompletteringen som gjorts återfinns i kapitel 5 under
rubriken 5.1.2 Immateriella rättigheter och berör just immateriella rättigheter.
I övrigt är rapporten oförändrad.
Stockholm, januari 2019

INNOVATIONSPARTNERSKAP – ETT NYTT FÖRFARANDE FÖR ATT FRÄMJA INNOVATION OCH UTVECKLING
Förord
I Upphandlingsmyndighetens uppdrag ingår att stödja upphandlande myndigheter och enheter
i upphandlingsfrågor. Under 2016 antogs den nationella upphandlingsstrategin. Strategin är bindande
för alla statliga myndigheter. Ett av delmålen i strategin är att upphandling ska vara ett verktyg som kan
användas för att främja innovationer och alternativa lösningar som inte finns på dagens marknad.
Av skälen i de nya upphandlingsdirektiven framgår att innovation är en viktig del i en framtida smart
och hållbar tillväxt. De nya upphandlingsreglerna syftar bland annat till att upphandlande myndigheter
och enheter ska kunna främja innovativa lösningar i den offentliga upphandlingen i större utsträckning.
Ett exempel på möjligheterna för upphandlande myndigheter och enheter att använda innovation i den
offentliga upphandlingen är införandet av det nya upphandlingsförfarandet innovationspartnerskap.
Upphandlingsmyndigheten har gett advokat Helena Rosén Andersson vid Advokatfirman Lindahl
i uppdrag att utreda de nya reglerna om det nya förfarandet innovationspartnerskap i den nya lagen
om offentlig upphandling (LOU) och den nya lagen om upphandling inom försörjningssektorerna
(LUF) som trädde i kraft 1 januari 2017. Medförfattare till rapporten är advokaterna Hugo Norlén och
Catharina Piper samt biträdande juristen Hanna Lundqvist.
Med det nya förfarandet får upphandlande myndigheter och enheter möjlighet att tillsammans
med marknadens leverantörer ta fram innovativa lösningar som tillgodoser den upphandlande
myndighetens eller enhetens behov.
Författarna har i rapporten redogjort för vad det nya förfarandet innovationspartnerskap innebär
samt vilka förutsättningar som krävs för att förfarandet ska kunna användas av upphandlande
myndigheter och enheter. Författarna har också redogjort för vad upphandlande myndigheter och
enheter kan behöva tänka på när det aktuella förfarandet används.
Författarna ansvarar själva för alla slutsatser och bedömningar i rapporten.
Stockholm, mars 2017
Inger Ek
Generaldirektör
3

INNOVATIONSPARTNERSKAP – ETT NYTT FÖRFARANDE FÖR ATT FRÄMJA INNOVATION OCH UTVECKLING
4

INNOVATIONSPARTNERSKAP – ETT NYTT FÖRFARANDE FÖR ATT FRÄMJA INNOVATION OCH UTVECKLING
Innehåll
1.BAKGRUND ...................................................................................................................6
2.REGLERING ...................................................................................................................7
3. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT TILLÄMPA FÖRFARANDET .............................................9
3.1 Förutsättningar för att påbörja förfarandet ....................................................................................9
3.2 Förutsättningar om en motsvarande vara, tjänst eller byggentreprenad lanseras
eller finns på marknaden .................................................................................................................11
4. KRAV PÅ EN SEPARAT FORSKNINGS- OCH UTVECKLINGSVERKSAMHET ...................14
5. INNOVATIONSPARTNERSKAPETS STRUKTUR ...............................................................16
5.1 Vilka krav kan ställas på den upphandlande myndigheten i form av transparens
i upphandlingsdokumenten? ...........................................................................................................16
5.2 Hur kan en upphandlande myndighet praktiskt formulera etapper och delmål
så att de blir transparenta och likabehandlande? .......................................................................19
5.3 Vad innebär det att kontrakt avslutas med leverantörer? ..........................................................21
5.4 Vilka rättsmedel har leverantörer tillgång till vid avslutande av kontrakt? ............................22
5

INNOVATIONSPARTNERSKAP – ETT NYTT FÖRFARANDE FÖR ATT FRÄMJA INNOVATION OCH UTVECKLING
1. Bakgrund
Upphandlingsmyndigheten har gett Advokatfirman Lindahl i uppdrag att beskriva vilka upphand-
lingsrättsliga frågeställningar som en upphandlande myndighet eller enhet ställs inför om den avser
att genomföra ett förfarande för inrättande av innovationspartnerskap.
Rapporten innehåller en översiktlig beskrivning (2016:1145) om offentlig upphandling (”LOU”)
av de upphandlingsrättsliga förutsättningarna för och upphandlande enheters upphandlingar
att genomföra ett sådant förfarande enligt krav­ enligt lagen (2016:1146) om upphandling inom
specifikationen i bilaga 1. I rapporten behandlas försörjningssektorerna (”LUF”). Av enkelhets­
därför inte andra rättsområden, exempelvis EU:s skäl använder vi begreppet ”upphandlande
statsstödsregler eller kommunallagens förbud myndighet” för såväl en upphandlande myn­
mot stöd till enskild näringsidkare. dighet som en upphandlande enhet. Begreppet
De analyser och slutsatser som framgår av ”förfarande” avser förfarande för inrättande
rapporten är tillämpliga för både upphandlande av innovationspartnerskap.
myndigheters upphandlingar enligt lagen
6

INNOVATIONSPARTNERSKAP – ETT NYTT FÖRFARANDE FÖR ATT FRÄMJA INNOVATION OCH UTVECKLING
2. Reglering
I 2014 års upphandlingsdirektiv – 2014/24/EU för den klassiska sektorn och 2014/25/EU för
försörjningssektorn – har ett nytt förfarande för upphandling införts, nämligen förfarande för
inrättande av innovationspartnerskap.
Upphandlande myndigheter får ingå ett När förhandlingarna är avslutade ska anbuds­
innovations partnerskap om de har behov av en givarna lämna in slutliga anbud som blir föremål
innovativ vara, tjänst eller byggentreprenad för utvärdering. Efter utvärderingen – som endast
och behovet inte kan tillgodoses genom en vara, får ta hänsyn till det bästa förhållandet mellan pris
tjänst eller bygg entreprenad som redan finns och kvalitet – ingår myndigheten innovations­
tillgänglig på marknaden, se 6 kap. 31 § LOU och partnerskapet med en eller flera leverantörer.
6 kap. 24 § LUF. Den upphandlande myndigheten får endast
Alla leverantörer får efter anbudsinfordran ingå innovationspartnerskapet med sådana
ansöka om att delta i förfarandet och den upp­ leverantörer som bedriver separat forsknings­
handlande myndigheten ska därefter bjuda in och utvecklingsverksamhet, 6 kap. 37 § LOU och
minst tre leverantörer att delta, 6 kap. 30 § LOU 6 kap. 30 § LUF. Forsknings­ och utvecklingsverk­
och 6 kap. 23 § LUF. De inbjudna leverantörerna samhet innebär att man söker ny kunskap och
får därefter lämna anbud. Den upphandlande nya lösningar på problem och omfattar exempelvis
myndigheten får förhandla med anbudsgivarna förslag på problemlösning och design, framtagande
om förbättringar i deras anbud, 6 kap. 34 § LOU av prototyper, utveckling av en begränsad volym
och 6 kap. 27 § LUF. Myndigheten kan också första produkter eller tjänster i form av en testserie.1
avstå från att förhandla och i stället utvärdera Innan innovationspartnerskapet kan ingås ska
de inledande anbuden. En förutsättning för det myndigheten skicka ut en underrättelse om tilldel­
är att myndigheten har angett i upphandlings­ ning till samtliga anbudsökande och anbudsgivare
dokumenten att tilldelning utan förhandling och låta en sedvanlig avtalsspärr löpa, 12 kap. 12 §
kan komma att ske. LOU och 20 kap. 1 § LUF.
Den upphandlande myndigheten kan för­ Kontrakt tilldelas således en eller flera anbuds­
handla i successiva steg för att med hjälp av givare redan innan utvecklingen av varan, tjänsten
tilldelningskriterierna minska antalet anbud, eller byggentreprenaden har börjat. I och med
6 kap. 36 § LOU och 6 kap. 29 § LUF. Bestäm­ att innovationspartnerskapet ingås avslutas
melserna om hur förhandlingsfasen bör gå upphandlingsförfarandet och kontraktsperioden
till motsvarar bestämmelserna för förhandlat påbörjas. Det innebär att innovations partner­
förfarande och konkurrenspräglad dialog och skapet genomförs under kontraktet och inte
behandlas inte i rapporten. under upphandlingsfasen.
1 Kommissionens meddelande ”Förkommersiell upphandling: Att driva på innovation för att få offentliga tjänster av hög kvalitet i
Europa”, KOM (2007) 799 slutlig.
7

INNOVATIONSPARTNERSKAP – ETT NYTT FÖRFARANDE FÖR ATT FRÄMJA INNOVATION OCH UTVECKLING
Figur 1. Upphandlingsprocessens struktur
Annons
Anbudsansökningar
Upphandlingsunderlag till Val av leverantörer
utvalda leverantörer
Inledande anbud
Två möjligheter, beroende på vad
som anges i upphandlingsdokumentet
Förhandlingsfas
Avslutas med att leverantörerna
lämnar slutliga anbud
Utvärdering av slutliga anbud Avtalsspärr Utvärdering av inledande anbud
och tilldelning och tilldelning
Kontraktstecknande Kontraktstecknande
Ingående av Ingående av
innovationspartnerskapet innovationspartnerskapet
Utvecklingsfas Utvecklingsfas
Se figur 2 Se figur 2
Inköp Inköp
Även om upphandlingsprocessen är avslutad efter genom att avsluta enskilda kontrakt, 6 kap. 40 §
tilldelning av kontrakt reglerar LOU och LUF i viss LOU och 6 kap. 33 § LUF.
mån också vad som ska gälla under kontrakts­ Innovationspartnerskapet ska syfta både till
perioden. Innovationspartnerskapet ska delas utveckling och anskaffning av den vara, tjänst eller
upp i etapper som följer stegen i forsknings­ och byggentreprenad som myndigheten har behov av.
innovationsprocessen, 6 kap. 39 § LOU och 6 kap. Vid slutet av innovationspartnerskapet ska därför
32 § LUF. De olika etapperna ska vara kopplade till – under förutsättning att slutprodukten motsvarar
delmål som parterna ska uppfylla för att delbetal­ de prestandanivåer och maximala kostnader som
ning ska utgå. Efter varje delmål får myndigheten parterna har kommit överens om – en anskaffning
– om det anges i upphandlings dokumenten – ske från en eller flera av de leverantörer som deltar
avsluta hela innovationspartnerskapet eller minska i innovationspartnerskapet, 6 kap. 31 § andra
antalet leverantörer i innovationspartnerskapet stycket LOU och 6 kap. 24 § andra stycket LUF.
8

INNOVATIONSPARTNERSKAP – ETT NYTT FÖRFARANDE FÖR ATT FRÄMJA INNOVATION OCH UTVECKLING
3. Förutsättningar för att
tillämpa förfarandet
3.1 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT
som ”genomförande av en ny eller väsentligt förbätt-
PÅBÖRJA FÖRFARANDET
rad vara, tjänst eller process, som inbegriper men
I detta avsnitt redovisas de juridiska förutsätt­ inte begränsar sig till produktions-, byggnads- eller
ningarna för att påbörja förfarandet. anläggningsprocesser, en ny marknadsföringsmetod
eller en ny organisationsmetod inom affärspraxis,
3.1.1 Vad innebär det att behovet inte arbetsplatsorganisation eller yttre förbindelser bland
kan tillgodoses genom lösningar som finns annat i syfte att bidra till att lösa samhällsutmaningar
på marknaden och innebär förekomsten eller stödja Europa 2020-strategin för smart och
av redan existerande varor, tjänster eller hållbar tillväxt för alla”. Motsvarande definitioner
byggentreprenader alltid ett hinder mot förekommer även i andra sammanhang.2 Det
att påbörja förfarandet?
svenska ordet innovation betyder också just
En förutsättning för att en upphandlande myndighet införande av nyhet eller förnyelse.
ska få tillämpa förfarandet är att myndigheten gör Att behovet inte kan tillgodoses genom lösningar
bedömningen att en vara, tjänst eller byggentre­ som finns på marknaden innebär alltså samman­
prenad inte kan tillgodoses genom lösningar som fattningsvis att det inte i teknikens nuvarande
finns på marknaden. Behovsprövningen ska alltså stadium finns en vara, tjänst eller byggentrepre­
i första hand avgöras av den upphandlande myn­ nad på marknaden som kan tillgodose behovet
digheten. En sådan bedömning kan exempelvis utan att det krävs en ny eller väsentligt förbättrad
ske genom att myndigheten genomför en mark­ vara, tjänst eller process för att tillgodose behovet.
nadsundersökning, se vidare avsnitt 3.1.2. Enligt Motsatsvis kan alltså förfarandet inte tillämpas
förarbetena får frågan om vilken grad av inno­ om det finns en vara, tjänst eller byggentreprenad
vation som krävs för att förutsättningarna enligt på marknaden som kan tillgodose behovet. Det är
bestämmelsen ska vara uppfyllda ytterst bestäm­ visserligen inte uteslutet att använda innovations­
mas av rättstillämpningen. Domstolarna kommer partnerskap om det redan finns existerande varor,
då att utgå från definitionen i de bakomliggande tjänster eller byggentreprenader på marknaden
upphandlingsdirektiven. Enligt artikel 2.1.22 men i så fall krävs det att de behöver genomgå
i 2014 års klassiska direktiv och artikel 2.18 i 2014 någon typ av förändring och förbättring för att
års försörjningsdirektiv definieras en innovation kunna tillfredsställa myndighetens behov.
2 Se exempelvis OECD (2005), Oslo Manual: Guidelines for Collecting and Interpreting Innovation Data, s. 46 där innovation definieras
som införandet eller genomförandet av en ny eller substantiellt förbättrad vara, tjänst eller process, en ny marknadsföringsmetod, en
ny organisatorisk metod i affärsmodell, arbetsorganisation eller externa relationer. Innovationsupphandlingsutredningen konstaterade
i sitt betänkande Innovationsupphandling (SOU 2010:56), att det ligger i innovationens natur att den på något sätt är värdehöjande
och att en köpare är beredd att betala för den värdehöjande egenskapen. Uppfinningar eller nya tjänster som inte varit lyckade och
inte efterfrågats på marknaden kan enligt utredningen inte anses utgöra innovationer. Utredningen gör en jämförelse med engelska
språket och anser att man bör göra en distinktion mellan uppfinningar (inventions) och innovationer (innovations).
9

INNOVATIONSPARTNERSKAP – ETT NYTT FÖRFARANDE FÖR ATT FRÄMJA INNOVATION OCH UTVECKLING
Om det krävs en substantiell förbättring av en (iii) deltar i seminarier, mässor, etc., och
vara, tjänst eller byggentreprenad kan myndig­ (iv) kontaktar andra upphandlande myndigheter,
heten alltså använda innovationspartnerskap, specialister, branschorganisationer, univer­
även om varan, tjänsten eller byggentreprena­ sitet och högskolor, etc.
den redan existerar.
Vid marknadsundersökningen bör den upphand­
3.1.2 Vilka överväganden bör en
lande myndigheten inte beskriva sitt behov alltför
upphandlande myndighet göra innan
snävt. Myndigheten bör i stället beskriva behovet så
den påbörjar förfarandet?
generellt att det öppnar upp för marknadens kreati­
En upphandlande myndighet bör göra följande vitet. En alltför generell beskrivning kan samtidigt
överväganden och bedömningar innan den leda till en resurskrävande och omfattande dialog
påbörjar förfarandet. med potentiella leverantörer. Den upphandlande
Den upphandlande myndigheten bör först myndigheten bör därför sträva efter att på ett tyd­
undersöka marknaden för befintliga varor, ligt sätt beskriva behovet och för att möjliggöra
tjänster och byggentreprenader. Den upphand­ olika typer av lösningar, men samtidigt inte öppna
lande myndigheten bör alltså – på samma sätt upp för innovationer som inte kan tillfredsställa
som inför alla typer av upphandlingar – skaffa sig myndighetens behov.
god kännedom om vad den befintliga marknaden Det får förstås bedömas från fall till fall vad
har att erbjuda. som är rimliga insatser i fråga om marknads­
Enligt artikel 40 i 2014 års klassiska direktiv undersökningen för att myndigheten ska få ett
och artikel 58 i 2014 års försörjningsdirektiv tillräckligt underlag för sin bedömning av om
kan en upphandlande myndighet innan den förutsättningar för att tillämpa förfarandet finns.
inleder ett upphandlingsförfarande genomföra Om det genom marknadsundersökningen visar
marknads undersökningar för att förbereda upp­ sig finnas en vara, tjänst eller byggentreprenad
handlingen och för att informera leverantörerna som kan tillgodose behovet, och om det inte krävs
om den planerade upphandlingen och kraven för att de behöver genomgå någon typ av föränd­
den. I detta syfte får enligt upphandlingsdirek­ ring och förbättring för att kunna tillfredsställa
tiven den upphandlande myndigheten till myndighetens behov, saknas det förutsättningar
exempel rådfråga eller godta råd från oberoende för att tillämpa förfarandet.
experter eller myndigheter eller från marknads­ Om det däremot mot bakgrund av marknads­
aktörer. Råden får användas vid planering och undersökningen kan konstateras att det inte finns
genomförande av upphandlingsförfarandet, varor, tjänster eller byggentreprenader som
under förutsättning att råden inte snedvrider kan tillgodose behovet eller om det krävs att de
konkurrensen eller bryter mot principerna om genomgår någon typ av förändring eller förbätt­
icke­diskriminering och öppenhet. ring för att kunna tillfredsställa myndighetens
Marknadsundersökningen kan exempelvis behov, föreligger det förutsättningar för att till­
genomföras genom att den upphandlande lämpa förfarandet.
myndigheten: Det är den upphandlande myndigheten som,
(i) skriftligen inhämtar svar och synpunkter vid en överprövning har bevisbördan för att det
genom kontakt med kända leverantörer har förelegat förutsättningar för att använda
eller genom annonsering (s.k. RFI), förfarandet. Mot den bakgrunden är det viktigt
(ii) träffar leverantörer, genom exempelvis att den upphandlande myndigheten gör en så
gemensamma eller individuella möten, omsorgsfull marknadsundersökning som möjligt
10

INNOVATIONSPARTNERSKAP – ETT NYTT FÖRFARANDE FÖR ATT FRÄMJA INNOVATION OCH UTVECKLING
för att utreda om det finns förutsättningar för marknaden först under förfarandet eller att den
att tillämpa förfarandet eller inte. Ur bevissyn­ upphandlande myndigheten får kännedom om
punkt är det också viktigt att den upphandlande varan, tjänsten eller byggentreprenaden först
myndigheten väl dokumenterar hur marknads­ under förfarandet.
undersökningen har genomförts och myndighetens
3.2.1 Vad gäller om en vara, tjänst
bedömning att existerande varor, tjänster eller
eller byggentreprenad görs tillgänglig på
byggentreprenader inte tillfredsställer behovet.
marknaden under upphandlingens genom-
3.1.3 Ska myndighetens bedömning förande respektive om den upphandlande
kommuniceras till potentiella leverantörer? myndigheten får kännedom om den först
då? Innebär det ett sakligt skäl för att
Den upphandlande myndigheten har ingen
avbryta upphandlingen?
skyldighet att kommunicera utfallet av marknads­
undersökningen eller sin bedömning av om det är Om en vara, tjänst eller byggentreprenad görs
möjligt att använda förfarandet. Om myndigheten tillgänglig på marknaden under upphandling­
gör bedömningen att det föreligger förutsättningar ens genomförande eller om den upphandlande
för att använda förfarandet kommer naturligtvis myndigheten får kännedom om den först under
potentiella leverantörer att få kännedom om det upphandlingsförfarandet föreligger sakligt
genom myndighetens annonserade inbjudan. godtagbara skäl för att avbryta upphandlingen.3
Det bör ligga i myndighetens intresse att på Det gäller även om den upphandlande myndig­
ett lämpligt sätt kommunicera myndighetens heten inför upphandlingen rätteligen har kunnat
marknadsundersökning i syfte att säkerställa att konstatera att det föreligger förutsättningar för
även leverantörer delar myndighetens uppfatt­ att använda förfarandet.
ning om att det finns förutsättningar att tillämpa I och med att varan, tjänsten eller bygg­
förfarandet och att det inte under förfarandets entre prenaden genom lanseringen finns på
genomförande eller under kontraktstiden finns marknaden saknas det förutsättningar för att
eller tillgängliggörs en vara, tjänst eller bygg­ upphandla framtagandet av en sådan. Det kan
entreprenad som innebär att förutsättningarna inte anses ekonomiskt försvarbart, varken
för förfarandet inte längre föreligger. Myndig­ för den upphandlande myndigheten eller för
heten bör emellertid noggrant överväga om en leverantörerna som deltar i upphandlingen, att
leverantör eller myndigheten riskerar att lida upphandlingen då fortsätter. Exempelvis skulle
skada på grund av att uppgifter i marknadsunder­ myndigheten kunna tvingas betala deltagande
sökningen lämnas ut. leverantörer för immateriella rättigheter trots
att de immateriella rättigheterna i praktiken
3.2 FÖRUTSÄTTNINGAR OM EN
blir onyttiga. Ett fortsatt förfarande skulle också
MOTSVARANDE VARA, TJÄNST ELLER
leda till att den leverantör som lanserat varan,
BYGGENTREPRENAD LANSERAS ELLER
tjänsten eller byggentreprenaden överprövar
FINNS PÅ MARKNADEN
upphandlingen och gör gällande att det saknas
I detta avsnitt redovisas innebörden av att en förutsättningar för att använda förfarandet.
vara, tjänst eller byggentreprenad lanseras på
3 SOU 2014:51, s. 113.
11

INNOVATIONSPARTNERSKAP – ETT NYTT FÖRFARANDE FÖR ATT FRÄMJA INNOVATION OCH UTVECKLING
Det kan i sammanhanget anmärkas att bedöm­ bör den upphandlande myndigheten därför kunna
ningen av om det finns några varor, tjänster eller avsluta kontraktet/kontrakten i förtid eftersom ju
byggentreprenader på marknaden som kan till­ syftet med innovationspartnerskapet därmed inte
fredsställa myndighetens behov visserligen ska heller längre föreligger.
göras vid tidpunkten för valet av förfarande och För att den upphandlande myndigheten ska ha
att den upphandlande myndigheten teoretiskt rätt att avbryta kontraktet/kontrakten i förtid
sett skulle kunna välja att fortsätta förfarandet. ska det finnas en sådan rätt enligt kontraktet/
Mot bakgrund av ovanstående bedömer vi att det kontrakten. Det måste också framgå av de under
kommer att vara sällan förekommande. Eftersom inrättandet av förfarandet utannonserade upp­
de flesta innovationer föregås av mer eller mindre handlingsdokumenten.
omfattande utvecklings­ eller forskningsarbete I vilken mån en upphandlande myndighet kan
är det, enligt vår bedömning, inte särskilt troligt avbryta kontraktet i förtid utgör alltså främst en
att en vara, tjänst eller bygg entreprenad som avtalsrättslig fråga.
tillgodoser myndighetens behov lanseras under Innovationspartnerskapet ska visserligen syfta
upphandlingen eller kommer till myndighetens till, förutom utveckling, en därpå följande anskaff­
kännedom först under upphandlingen och ändå ning av den vara, tjänst eller byggentre prenad
inte har beaktats i marknads undersökningen som myndigheten har behov av. Det förhållandet
trots att myndigheten har gjort en omsorgsfull skulle i sig kunna tala för att myndigheten, sedan
marknads undersökning. den väl har inlett ett förfarande, också rent upp­
Även om marknadsundersökningen skulle handlingsrättsligt måste avsluta det genom att
anses bristfällig och myndigheten skulle kunna ingå ett kontrakt med en av deltagarna i förfarandet.
lastas för bristen så är det vår bedömning att Som emellertid framgår av 6 kap. 39­41 §§ LOU
myndigheten, av de skäl som redovisats ovan, respektive 6 kap. 32­34 §§ LUF är innovations­
har sakliga skäl för att avbryta upphandlingen. partnerskapet, också avsett att:
(i) delas upp i etapper som följer stegen i
3.2.2 Vad gäller om en vara, tjänst
forsknings­ och innovationsprocessen,
eller byggentreprenad görs tillgänglig
(ii) innehålla delmål som är angivna för
på marknaden under innovationspartner-
parterna att uppfylla och reglerar ersätt­
skapets genomförande respektive om den
ningen i lämpliga delbetalningar, och
upphandlande myndigheten får kännedom
(iii) avspegla varaktigheten, värdet och graden
om den först då?
av innovation hos den föreslagna lösningen
Syftet med förfarandet är att genom forskning och och de forsknings­ och innovationsverk­
utveckling ta fram en vara, tjänst eller byggentre­ samheter som krävs för att utveckla en
prenad som inte finns tillgänglig på marknaden lösning som ännu inte finns tillgänglig
eller att det krävs en ny eller väsentligt förbättrad på marknaden.
vara, tjänst eller process för att tillgodose behovet.
Det innebär att om en vara, tjänst eller bygg­ Rent upphandlingsrättsligt är det alltså möjligt
entre prenad görs tillgänglig under kontraktstiden att avbryta kontraktet/kontrakten under innova­
föreligger inte längre de grundläggande förutsätt­ tionspartnerskapets genomförande, exempelvis
ningarna för innovationspartnerskapet. På mot­ om en lösning finns på marknaden. Det talar också
svarande sätt som gäller under upphandlingsfasen för att myndigheten har rätt att i kontraktet avtala
12

INNOVATIONSPARTNERSKAP – ETT NYTT FÖRFARANDE FÖR ATT FRÄMJA INNOVATION OCH UTVECKLING
om att kontraktet får avbrytas i förtid exempelvis tillgodoser myndighetens behov. Då har nämli­
om den efterfrågade innovationen görs tillgänglig gen skälet för att använda förfarandet förfallit.
på marknaden under kontraktstiden men utanför Rent formellt har en leverantör rätt att över­
innovationspartnerskapet. Det finns då ett sakligt pröva ett beslut om att avbryta förfarandet.
skäl för att avbryta innovationspartnerskapet. Eftersom det som utgångspunkt anses föreligga
Mot den bakgrunden bör såväl upphandlings­ sakligt godtagbara skäl för att avbryta en upp­
dokumenten som kontraktet/kontrakten innehålla handling om det lanserats eller kommit till
motsvarande villkor, vilka alltså skulle ge den myndighetens kännedom att det finns en vara,
upphandlande myndigheten en rätt att avsluta tjänst eller byggentreprenad som tillgodoser
kontraktet/kontrakten i förtid om en vara, tjänst myndighetens behov, så ska emellertid en sådan
eller byggentreprenad görs tillgänglig på mark­ ansökan om överprövning avslås efter prövning
naden under kontraktstiden. i sak.
Om en leverantör har framgång med en ansökan
3.2.3 Vilka rättsmedel har potentiella
om överprövning kan leverantören också ha rätt
leverantörer tillgång till vid de i avsnitt
till skadestånd om leverantören kan visa att denne
3.2.1 – 3.2.2 beskrivna situationerna?
lidit skada på grund av myndighetens brott mot
En potentiell leverantör kan under upphandlings­ upphandlingsreglerna i enlighet med de principer
processen ansöka om överprövningen av förfarandet som fastslagits genom praxis.
enligt reglerna om överprövning av en upphandling Om en upphandlande myndighet avbryter
enligt LOU och LUF. En potentiell leverantör kan kontraktet/kontrakten i förtid i enlighet med ett
också begära skadestånd enligt reglerna i LOU villkor som angetts i upphandlingsdokumenten
och LUF. En möjlig grund för en ansökan om och kontraktet finns det inte några upphandlings­
överprövning är att det saknas förutsättningar rättsliga rättsmedel som leverantören kan tillämpa.
för myndigheten att använda förfarandet. Det är då fråga om tillämpning av ett kontrakts­
En upphandlande myndighet som väljer att villkor och därmed en avtalsrättslig, och inte en
fortsätta upphandlingen, trots att det lanserats upphandlingsrättslig, fråga.
eller kommit till myndighetens kännedom att
det finns en vara, tjänst eller byggentreprenad
som tillgodoser myndighetens behov, kan hävda
att myndigheten inte har brutit mot upphandlings­
reglerna eftersom det förelåg förutsättningar för
förfarandet vid den tidpunkt då det annonserades.
Myndigheten kan också, om leverantören deltagit
i upphandlingen, invända att leverantören inte har
lidit eller riskerat att lida någon skada.4
Som redovisats i avsnitt 3.2.1 får det emellertid
antas ligga i den upphandlande myndighetens
intresse att inte fortsätta upphandlingen om det
finns en vara, tjänst eller byggentreprenad som
4 HFD 2013 ref. 53.
13

INNOVATIONSPARTNERSKAP – ETT NYTT FÖRFARANDE FÖR ATT FRÄMJA INNOVATION OCH UTVECKLING
4. Krav på en separat
forsknings- och
utvecklingsverksamhet
I detta avsnitt redovisas förutsättningarna för att en leverantör ska få delta i ett
innovationspartnerskap.
4.1.1 Forsknings- och utvecklingsverksam-
utvecklade produkten kommersiellt. Kraven för
heten bör enligt regeringen bedrivas i nära
val av leverantörer ska särskilt avse exempelvis
anslutning till den löpande produktionen.
leverantörernas kapacitet på forsknings­ och
Vad innebär ”i anslutning”?
utvecklingsområdet och kapacitet att utveckla
För att en leverantör ska få delta i ett innovations­ och implementera innovativa lösningar.
partnerskap måste leverantören bedriva separat Utgångspunkten bör därför vara att de leveran­
forsknings­ och utvecklingsverksamhet. törer som har tillräcklig kapacitet för att vara
Av förarbetena framgår att kravet på separat aktuella för att ingå i ett innovationspartnerskap
forsknings­ och utvecklingsverksamhet inte ska också uppfyller kravet på att bedriva separat
tolkas som ett krav på att leverantören ska bedriva forsknings­ och utvecklingsverksamhet.6
både forsknings­ och utvecklingsverksamhet. Innebörden av att leverantören ska bedriva
Av förarbetena framgår vidare att forsknings­ och separat forsknings­ och utvecklingsverksamhet
utvecklingsverksamhet inte endast får vara en del bör alltså inte tolkas för snävt. Många innovativa
av den löpande produktionen men att den däre­ företag bedriver en omfattande forsknings­ och
mot får anses vara separat om den bedrivs i nära utvecklingsverksamhet, men är organiserade på
anslutning till denna produktion. Av förarbetena ett sätt som gör att forsknings­ och utvecklings­
framgår också att det inte är ett krav att leveran­ verksamheten är integrerad och nära anknuten
tören måste bedriva den separata forsknings­ och till produktion och försäljning. Vid en för snäv
utvecklingsverksamheten redan innan innova­ tolkning av begreppet riskerar förfarandet att
tionspartnerskapet ingås.5 vara konkurrensbegränsande och stänga ute de
Enligt förarbetena följer det av förfarandets innovativa företag som inte har eller kan visa en
struktur att förfarandet riktar sig mot leverantörer tydlig skiljelinje mellan å ena sidan produktion
som både kan bedriva ett långvarigt forsknings­ och å andra sidan forsknings­ och utvecklings­
och utvecklingsprojekt och kan producera den arbete. Särskilt för små och medelstora företag,
genom forsknings­ och utvecklingsverksamheten som sannolikt i större utsträckning inte har en
5 Prop. 2015/16:195 s. 505.
6 SOU 2014:51 s. 113 f.
14

INNOVATIONSPARTNERSKAP – ETT NYTT FÖRFARANDE FÖR ATT FRÄMJA INNOVATION OCH UTVECKLING
4.1.2 Vad finns det för möjligheter
klart definierad forsknings­ och utvecklings­
och praktiska implikationer för små och
verksamhet jämfört med stora företag, är det
medelstora företag att delta i förfarandet?
viktigt att reglerna inte tillämpas för snävt.
Vägledning för när en leverantör kan anses Den omständigheten att deltagande företag
bedriva forsknings­ och utvecklingsarbete kan måste bedriva separat forsknings­ och utveck­
hämtas från redovisningstekniska regler om kost­ lingsverksamhet kan, som nämnts ovan, skapa
nader för forskning och utveckling. Verksamheter svårigheter för små och medelstora företag,
som redovisningstekniskt kan redovisa kostnader exempelvis start­ups och mindre innovations­
för forskning och utveckling bör som utgångs­ företag med få anställda där verksamheterna är
punkt kunna anses bedriva separat forsknings­och integrerade med varandra. Det bör emellertid
utvecklingsverksamhet. Enligt Bokföringsnämn­ underlätta för små och medelstora företag att
dens rekommendation BFN R 1 om redovisning av den separata forsknings­ och utvecklingsverk­
forsknings­ och utvecklingskostnader framgår samheten kan inrättas efter det att innovations­
att följande fem villkor ska vara uppfyllda för att partnerskap ingås.
utgifter som lagts ned på forsknings­ och utveck­ Små och medelstora företag bör ha större möj­
lingsarbete ska kunna aktiveras: ligheter att delta i förfarandet än i en upphandling
(i) forsknings­ och utvecklingsarbetet och av en färdig vara, tjänst eller byggentreprenad
de utgifter som lagts ned på detta ska vara enligt något annat förfarande. I det senare fallet
klart avgränsade, får ju leverantören ersättning för sitt arbete först
(ii) forsknings­ och utvecklingsarbetet ska ha när utvecklingen är klar och kontraktet avseende
en bestämd tillämpning i sikte, anskaffningen av varan, tjänsten eller byggentre­
(iii) den produkt eller den process som forsknings­ prenaden sker. Ett innovationspartnerskap syftar
och utvecklingsarbetet förväntas leda fram i stället till att bland annat dela risker och kostna­
till ska vara avsedd för försäljning eller för der genom att samtliga leverantörer som tilldelas
direkt användning i den egna verksamheten, kontrakt får ersättning för sitt utvecklingsarbete.
(iv) det ska vara sannolikt att en på förhand Leverantörerna bör därför inte – i vart fall inte
kalkylerad intäkt eller kostnadsbesparingar i lika stor utsträckning – ha nedlagda kostnader
kommer att uppstå till följd av att den tänkta för forskning och utveckling, som inte ersätts vid
produkten eller processen marknadsförs. tillämpningen av innovationspartnerskap som
Ska den användas internt ska dess använd­ vid andra typer av upphandling.
barhet för verksamheten kunna visas, och Myndigheten kan begränsa risken för att små
(v) det ska finnas resurser dels för att forsk­ och medelstora företag missgynnas exempelvis
nings­ och utvecklingsarbetet ska kunna genom det sätt myndigheten strukturerar ersätt­
slutföras, dels för att den tänkta produkten ningen och fördelningen av risker på, se vidare
eller processen ska kunna marknadsföras, p. 5.1.2 och p. 5.2.
om den är avsedd för försäljning.
15

INNOVATIONSPARTNERSKAP – ETT NYTT FÖRFARANDE FÖR ATT FRÄMJA INNOVATION OCH UTVECKLING
5. Innovationspartnerskapets
struktur
I detta avsnitt redovisas en analys av de juridiska implikationerna som innovationspartnerskapets
struktur och etappindelning innebär.
upphandlingens art och omfattning och därmed
5.1 VILKA KRAV KAN STÄLLAS PÅ DEN
kunna ta ställning till om den ska ansöka om att få
UPPHANDLANDE MYNDIGHETEN I FORM
delta i upphandlingsförfarandet. Upphandlings­
AV TRANSPARENS I UPPHANDLINGS-
dokumentens utformning blir därmed avgörande
DOKUMENTEN?
för en leverantörs bedömning av om denne ska
Den upphandlande myndigheten ska i upphand­ ansöka om att delta i förfarandet för innovations­
lingsdokumenten minst beskriva: partnerskap.
1. det behov av en vara, tjänst eller bygg­ Sammanfattningsvis ska upphandlings­
entreprenad som myndigheten inte kan dokumenten innehålla minst den information
tillgodose genom lösningar som finns på som framgår av p. 1–4 ovan och informationen
marknaden, ska vara så detaljerad och transparent att en leve­
2. de delar av beskrivningen som är sådana rantör kan avgöra om denne vill ansöka om att
minimikrav som ska uppfyllas av alla anbud, delta i förfarandet och därefter lämna ett konkur­
3. vad som ska gälla i fråga om immateriella renskraftigt anbud.
rättigheter, och Under kontraktstiden har myndigheten att
4. om den upphandlande myndigheten ska ha förhålla sig till reglerna i 17 kap. LOU respektive
möjlighet att under pågående innovations­ 16 kap. LUF om väsentliga ändringar av kontrakt,
partnerskap avsluta innovationspartnerskapet, vilket innebär att myndigheten inte får genomföra
och i så fall på vilka villkor.7 några ändringar av villkoren i p. 1–4 ovan som
strider mot reglerna om väsentliga ändringar.
Förarbetena ger inte någon ledning i frågan om Enligt Genomförandeutredningen bör myndig­
hur detaljerad och transparent beskrivningen bör heten under upphandlingen eller kontraktstiden
vara. Myndigheten har emellertid en skyldighet inte genomföra alltför omfattande ändringar
att redan i upphandlingsdokumenten – med viss i de villkoren, just av det skälet att de villkoren är
grad av precision – beskriva upphandlingsföre­ avgörande för vilka leverantörer som ansöker om
målet och vissa villkor som ska tillämpas under att delta i förfarandet.8
kontraktstiden. Informationen som myndigheten
lämnar i upphandlingsdokumenten ska vara
tillräcklig för att en leverantör ska kunna bedöma
7 6 kap. 33 och 40 §§ LOU respektive 6 kap. 26 och 33 §§ LUF.
8 SOU 2014:51, s. 118.
16

INNOVATIONSPARTNERSKAP – ETT NYTT FÖRFARANDE FÖR ATT FRÄMJA INNOVATION OCH UTVECKLING
5.1.1 Beskrivning av behov och minimikrav 5.1.2 Immateriella rättigheter
enligt 6 kap. 33 § 1-2 respektive 6 kap.
Reglering av immateriella rättigheter ska, som
26 § 1-2
framgår ovan, klargöras redan i upphandlings­
Beskrivningen av behovet och minimikraven dokumenten. Målet bör vara att skapa en fördel­
bör inte vara för detaljerad eftersom syftet med ning av rättigheterna som medför ekonomiska
förfarandet är att öppna upp för nya och inno­ incitament och vinning för både leverantören
vativa lösningar. Myndigheten bör därför inte och myndigheten.
i det här skedet låsa fast sig vid ett stort antal Av upphandlingsdokumenten bör framgå
minimi krav. Hur detaljerad behovsbeskrivningen vilken eller vilka parter som kommer att äga
och minimi kraven behöver vara måste bedömas immateriella rättigheter och vilka nyttjanderätter
i varje enskilt fall. Myndigheten bör ta utgångs­ som kommer att finnas till lösningen. I och med
punkt i den beskrivning av behovet som myndig­ att den upphandlande myndigheten kan välja att
heten lämnade i den marknadsundersökning avsluta innovationspartnerskapet med en eller
som myndigheten har genomfört inför påbörjan­ flera leverantörer är det viktigt att myndigheten
det av förfarandet, se avsnitt 3.1.1. säkerställer att de immateriella rättigheterna till
Det är enligt bestämmelsen i 6 kap. 33 § 2 LOU det resultat som fram till avslutandet har skapats
respektive 6 kap. 26 § 2 LUF anbuden som ska tillfaller myndigheten. Myndigheten bör också
uppfylla minimikraven i beskrivningen och inte säkerställa att den har rätt att fritt nyttja och för­
den slutgiltiga lösningen som tas fram under ändra resultatet, så att kvarvarande leverantörer
innovationspartnerskapet och som myndigheten och den upphandlande myndigheten kan använda
slutligen anskaffar. Den slutliga lösningen ska i resultatet i den fortsatta utvecklingen. Observera
stället, enligt 6 kap. 31 § LOU respektive 6 kap. dock att myndigheten också är skyldig att följa
24 § LUF, uppfylla de prestandanivåer och maxi­ regler om sekretess i offentlighets­ och sekretess­
mala kostnader som den upphandlande myndig­ lagen (2009:400), se avsnitt 5.2.3.
heten och deltagarna i innovationspartnerskapet Om leverantörens lösning på något sätt skulle göra
har kommit överens om. Alltför stora ändringar intrång i någon annans immateriella rättigheter
bör emellertid inte få göras av kraven på den slut­ kan myndigheten, vid utnyttjandet av innovationen,
giltiga varan, tjänsten eller byggentreprenaden komma att krävas på ersättning eller skadestånd
i relation till de minimikrav som myndigheten från exempelvis en befintlig patentinnehavare.
har ställt upp i upphandlings dokumenten. De Kontraktet bör därför reglera vem som är ansvarig
minimikraven ligger nämligen till grund för – myndigheten eller leverantören – vid skade stånd s­
vilka leverantörer som väljer att ansöka om att anspråk från tredje man på grund av innovationens
delta i upphandlingen. Om de minimikraven intrång i immateriella rättigheter.
i ett senare skede ändras väsentligt föreligger en
5.1.3 Villkor för avslutande av kontrakt
risk för att en väsentlig ändring av kontraktet
har skett, eftersom ändringen kan medföra att En förutsättning för att en upphandlande
andra leverantörer hade ansökt om att få delta myndighet under innovationspartnerskapets
i upphandlingen eller att andra leverantörer hade genomförande ska få avsluta innovationspartner­
tilldelats kontrakt. Parterna bör därför basera de skapet eller enskilda kontrakt är att myndigheten
överenskomna prestandanivåerna och maximala har angett i upphandlingsdokumenten att så
kostnaderna på minimikraven. kan komma att ske och i så fall villkoren för
17

INNOVATIONSPARTNERSKAP – ETT NYTT FÖRFARANDE FÖR ATT FRÄMJA INNOVATION OCH UTVECKLING
det, 6 kap. 40 § andra stycket LOU respektive 6 kap. specifika kontraktsföremålet. Etapp indelningen
33 § LUF. Som nämnts ovan är villkoren för och delmålen kan exempelvis fastställas i form
avslutande av kontrakt en faktor som kan avgöra av utvecklingsgrader, specifika funktioner eller
om leverantörer vill delta i förfarandet eller inte. acceptanskriterier som kopplas till överenskomna
Villkoren bör därför i upphandlingsdokumenten datum eller tidsperioder. En vanlig modell över
vara så specificerade som möjligt. Det innebär stegen i en forsknings­ och innovationsprocess ser
emellertid inte att myndigheten behöver koppla ut som följer (Figur 2).9
villkoren för avslutande till specifika, framtida De olika etapperna och delmålen bör i kontraktet
händelser. Exempelvis kan myndigheten i upp­ formuleras på ett sätt som möjliggör de ändringar
handlings dokumenten ange att avslutande av och justeringar av avtalade etapper och delmål som
kontrakt kan ske om en leverantör under innova­ kan antas vara naturliga att genomföra under en
tionspartnerskapet inte lever upp till de avtalade forsknings­ och utvecklingsprocess. Det framgår
delmålen, även om delmålen i sig vid den tidpunkten inte av upphandlingslagarna att etappindeningen
inte har konkretiserats, se vidare avsnitt 5.2.1. eller delmålen ska anges i upphandlingsd0kumen­
ten. Formuleringen av etapperna och delmålen bör
5.2 HUR KAN EN UPPHANDLANDE
därför kunna tas fram tillsammans med leveran­
MYNDIGHET PRAKTISKT FORMULERA
törerna och efter att innovationspartnerskapet har
ETAPPER OCH DELMÅL SÅ ATT DE BLIR
inletts. Minimikraven på den tekniska lösningen
TRANSPARENTA OCH LIKABEHANDLANDE?
ska ju emellertid definieras redan i upphandlings­
dokumenten och parterna måste ta hänsyn till
5.2.1 Indelning i etapper och delmål
dem vid utformningen av etapper och delmål
När myndigheten har tilldelat en eller flera leve­ i kontrakten. I annat fall föreligger en risk för
rantörer kontrakt ingås innovationspartnerskapet att fastställandet av etapper och delmål utgör en
med de leverantörerna och utvecklingen av varan, väsentlig ändring av kontraktet, se avsnitt 5.1.1.
tjänsten eller byggentreprenaden startar. För att öka transparensen och samtidigt skapa
Innovationspartnerskapet ska delas upp i etapper en flexibilitet som gör att etapperna och delmålen
som följer stegen i forsknings­ och innovations­ kan ändras – med minskad risk för att ändringen
processen. Innovationspartnerskapet ska också slå anses utgöra en väsentlig ändring av kontraktet
fast delmål som parterna ska uppfylla och reglera – bör principerna för hur etapper och delmål ska
ersättningen i lämpliga delbetalningar. Innova­ bestämmas och ändras anges redan i upphand­
tionspartnerskapets struktur ska avspegla graden lingsdokumenten. Beroende på hur utvecklingen
av innovation i den lösning som föreslås och den fortskrider kan etapper och delmål, exempelvis
forsknings­ och innovationsaktivitet som krävs för tidsgränser, nämligen behöva ändras för att på ett
att utveckla en innovativ lösning. ändamålsenligt sätt främja utvecklingsprocessen.
Det saknas i övrigt regler för hur innovations­ Indelningen i etapper och delmål måste enligt
partnerskapet ska struktureras. Hur etappindel­ vår uppfattning formuleras på ett likabehandlande
ningen och delmålen ska fo rmuleras får bestämmas och transparent sätt så att samtliga leverantörer
från fall till fall, beroende på hur stegen i en har förutsättningar att uppnå delmålen. Det kan
forsknings­ och innovationsprocess ser ut för det ske exempelvis genom att delning av risker och
9 Se exempelvis kommissionens meddelande ”Förkommersiell upphandling: Att driva på innovation för att få offentliga tjänster av hög kvalitet i
Europa”, KOM (2007) 799 slutlig och Konkurrence- og forbrugerstyrelsen, Vejledning om udbudsreglerne (januari 2016).
18

INNOVATIONSPARTNERSKAP – ETT NYTT FÖRFARANDE FÖR ATT FRÄMJA INNOVATION OCH UTVECKLING
fördelar sker på en marknadsmässig nivå och att Vår bedömning om att etapper och delmål ska
samtliga leverantörer ges skäliga tidsfrister för formuleras på ett likabehandlande sätt ligger
att uppfylla delmål. I annat fall skulle den upp­ i linje med att den upphandlande myndigheten
handlande myndigheten genom formuleringen inte får använda innovationspartnerskap på ett
av etapper och delmål kunna styra vilken eller sådant sätt att konkurrensen förhindras, begränsas
vilka leverantörer som får fortsätta i innovations­ eller snedvrids. Inrättande av innovationspartner­
partnerskapet, genom att exempelvis ge oskäligt skap med flera leverantörer kan i vissa fall bidra
korta tidsfrister för vissa leverantörer. till att undvika sådana effekter.10
Figur 2. Innovationspartnerskapets struktur
Etapp 1
Undersökningen av lösningar,
utveckling och design
Uppfyllelse av delmål
JA NEJ
Etapp 2 Partnerskapet avslutas
Framtagande av prototyper Skall vara reglerat i kontraktet
Uppfyllelse av delmål
JA NEJ
Etapp 3 Partnerskapet avslutas
Framtagande av testserie Skall vara reglerat i kontraktet
och användning
Uppfyllelse av delmål
JA NEJ
Inköp Partnerskapet avslutas
Skall vara reglerat i kontraktet
10 Prop. 2015/16:195, s. 502.
19

INNOVATIONSPARTNERSKAP – ETT NYTT FÖRFARANDE FÖR ATT FRÄMJA INNOVATION OCH UTVECKLING
5.2.2 Ersättning i lämpliga delbetalningar
omfattas av reglerna om allmänna handlingars
Kontraktet ska reglera ersättningen i lämpliga offentlighet i 2 kap. tryckfrihetsförordningen
delbetalningar. Innovationspartnerskapet har och kan begäras ut av en annan leverantör. Det
ofta en långvarig karaktär och de leverantörer gäller när den absoluta anbuds sekretessen enligt
som deltar i innovationspartnerskapet kan ha höga offentlighets­ och sekretesslagen inte längre
omkostnader i samband med utvecklingsprocessen. gäller, det vill säga efter det att tilldelningsbeslut
Leverantörerna behöver därför – för att kunna har meddelats eller upphandlingen på annat sätt
utföra utvecklingsarbetet – erhålla ersättning har avbrutits.
under utvecklingsprocessens gång och i takt med Den svenska lagstiftaren har bedömt att befint­
att de arbetar upp kostnader. Uppdelning av betal­ liga bestämmelser i offentlighets­ och sekretess­
ningar i delbetalningar som korresponderar med lagen är tillräckliga för att tillgodose 2014 års
upparbetade kostnader skyddar också den upp­ upphandlingsdirektivs krav på sekretess.11 Behovet
handlande myndigheten för det fall myndigheten av sekretess bedöms vara tillgodosett genom 31 kap.
beslutar att avsluta innovationspartnerskapet efter 16­17 §§ offentlighets­ och sekretesslagen, enligt
en viss etapp eftersom myndigheten därigenom inte vilka uppgifter kan omfattas av sekretess om
behöver bekosta utveckling som aldrig genomförs. den enskilde – i det här fallet leverantören i ett
Vad som utgör lämpliga delbetalningar får avgö­ innovationspartnerskap – kan lida skada om upp­
ras från fall till fall. Det är enligt vår uppfattning – giften röjs. Uppgifter om vilka lösningar som har
både ur leverantörernas och ur den upphandlande föreslagits inom ramen för ett pågående innova­
myndighetens synvinkel – lämpligt att koppla tionspartnerskap är regelmässigt sådana att det
delbetalningar till uppfyllandet av olika delmål. kan antas att den berörda deltagaren lider skada
om uppgifterna lämnas ut till en annan deltagare.
5.2.3 Sekretess
Det finns också en möjlighet enligt 10 kap. 1 § och
Enligt artikel 31.6 tredje stycket i 2014 års klassiska 12 kap. 2 § offentlighets­ och sekretess lagen för
direktiv och artikel 49.6 tredje stycket i 2014 års deltagaren att lämna samtycke till att uppgifter
försörjningsdirektiv får den upphandlande lämnas ut till en konkurrerande deltagare. Ett
myndigheten inte röja för övriga leverantörer i sådant samtycke får vid tillämpningen av offent­
ett innovationspartnerskap, vilka lösningar en lighets­ och sekretesslagen inte ges ett så generellt
leverantör har föreslagit eller annan konfidentiell innehåll att deltagaren allmänt förklarar sig avstå
information som en leverantör har förmedlat från sekretessen hos en viss myndighet. Samtycket
inom ramen för innovationspartnerskapet, utan ska alltså röra utlämnande av specifika uppgifter.
dennes samtycke. Ett sådant samtycke får inte ha Vidare ger lagen (1990:409) om skydd för
formen av ett allmänt avstående från rättigheter företags hemligheter ett sådant skydd för kon­
utan ska lämnas specifikt för kommunikation av fidentiella uppgifter som direktiven kräver vid
viss information. ett pågående innovationspartnerskap med flera
De lösningar och annan information som en partner. Lagen om skydd för företagshemligheter
leverantör i ett innovationspartnerskap lämnar till gäller dessutom alla upphandlande myndigheter
den upphandlande myndigheten blir som utgångs­ oavsett om de också lyder under offentlighets­
punkt en allmän handling hos en myndighet som och sekretesslagen.
11 Prop. 2015/16:195, s. 711 f.
20

INNOVATIONSPARTNERSKAP – ETT NYTT FÖRFARANDE FÖR ATT FRÄMJA INNOVATION OCH UTVECKLING
Vid genomförandet av innovationspartnerskapet allmänna avtalsrättsliga regler och upphand­
bör den upphandlande myndigheten vara upp­ lingsrättsliga regler om fullgörande av kontrakt.
märksam på hanteringen av handlingar som rör Avgörande för frågan om myndigheten har en
innovationspartnerskapet och att myndigheten, skyldighet att avsluta kontrakt är därför hur villko­
vid förhandlingar med leverantörer, inte avslöjar ren i kontraktet är formulerade och om villkoren
andra leverantörers lösningar utan samtycke. i kontraktet skapar en sådan skyldighet.
Myndigheten bör tillse att personal som hanterar Eftersom det inte föreligger någon uttrycklig
leverantörens lösningar och övriga handlingar skyldighet för myndigheten att avsluta innovations ­
inom ramen för innovationspartnerskapet partnerskapet när leverantören inte uppfyllerdel­
är medvetna om vad sekretessbestämmelserna mål kan det potentiellt möjliggöra ett kringgående
innebär och hur information ska hanteras. av upphandlingsreglerna och att innovationspart­
nerskapet används på ett konkurrensbegränsande
5.3 VAD INNEBÄR DET ATT KONTRAKT
sätt. Myndigheten kan tilldela samtliga anbuds­
AVSLUTAS MED LEVERANTÖRER?
givare innovationspartnerskap och därefter
Med utgångspunkt i delmålen har den upphand­ godtyckligt avsluta innovationspartnerskapen
lande myndigheten rätt att efter varje etapp avsluta med vissa leverantörer och fortskrida med andra
innovationspartnerskapet eller, om innovations­ leverantörer, oavsett om de uppfyller delmålen
partnerskapet är ingånget med flera leverantörer, eller inte. Det bör därför enligt vår uppfattning
avsluta enskilda kontrakt. Eftersom upphandlings­ finnas en viss skyldighet för myndigheten att
förfarandet är avslutat förutsätter den rätten upprätthålla likabehandlingsprincipen även
emellertid att kontraktet med leverantören i fråga under kontraktsperioden, genom att tillämpa
föreskriver att myndigheten får avsluta kontraktet avslutandevillkoren lika för samtliga leverantörer.
under vissa förutsättningar. Villkoren för avslutande Om myndigheten inte gör det riskerar den att en
ska också anges redan i upphandlingsdokumenten, leverantör – vars kontrakt har avslutats – ansöker
se avsnitt 5.1. om överprövning av de övriga innovationspartner­
Bestämmelsen i 6 kap. 40 § LOU och 6 kap. 33 § skapskontraktens giltighet på grund av en väsentlig
LUF anger att avslutandet av kontrakt ska ske ändring, se vidare avsnitt 5.4.2.
med utgångspunkt i de uppsatta delmålen. Inne­ En viktig fråga under innovationspartnerskapet
börden av det bör vara att kontrakt kan avslutas – om myndigheten använder sig av möjligheten
med leverantörer som inte uppfyller delmålen, att avsluta kontrakt under innovationspartner­
under förutsättning att en sådan rätt framgår skapets genomförande – kommer givetvis att vara
av kontraktet. Frågan är om myndigheten – om om leverantören har uppfyllt ett visst delmål eller
leverantören inte uppfyller delmålen – har en inte, eftersom en bristande uppfyllnad kan ligga
skyldighet att avsluta det aktuella kontraktet. till grund för avslutande av ett kontrakt. Eftersom
En jämförelse kan göras med att likabehandlings­ parterna befinner sig i kontraktsfasen – och inte
principen under upphandlingsfasen förutsätter i upphandlingsfasen – innebär det ett kontrakts­
att anbud som inte uppfyller obligatoriska krav brott om myndigheten avslutar kontraktet utan
ska förkastas. I det här skedet är emellertid grund i kontraktsvillkoren. Det innebär i sin tur en
upphandlingsprocessen avslutad och i stället för risk för tvist med leverantören och skadestånds­
upphandlingsrättsliga förfaranderegler gäller ansvar för myndigheten. Det är därför viktigt att
21

INNOVATIONSPARTNERSKAP – ETT NYTT FÖRFARANDE FÖR ATT FRÄMJA INNOVATION OCH UTVECKLING
kontraktet är särskilt tydligt utformat i de delar att myndigheten har en rätt – och inte en skyldig­
som rör delmålen, hur de ska uppfyllas och hur het – att avsluta kontrakt, se avsnitt 5.3. För det
myndigheten gör bedömningen av om delmålen andra måste leverantören visa att övriga leve­
är uppfyllda. rantörer faktiskt inte har uppfyllt delmålen och
att en väsentlig ändring av kontrakten därmed
5.4 VILKA RÄTTSMEDEL HAR
har skett. Även om leverantören lyckas visa de
LEVERANTÖRER TILLGÅNG TILL
omständigheterna kommer en framgång i pro­
VID AVSLUTANDE AV KONTRAKT?
cessen inte att resultera i att leverantören återfår
kontraktet med myndigheten, utan endast att
5.4.1 Överprövning av upphandling
övriga kontrakt också avslutas.
När den upphandlande myndigheten avslutar
5.4.3 Skadestånd
ett kontrakt under innovationspartnerskapets
gång har leverantören vars kontrakt avslutas Leverantören kan kräva den upphandlande
inte möjlighet att ansöka om överprövning av myndigheten på skadestånd på grund av ett –
upp handlingen, eftersom det potentiella felet påstått – felaktigt avslutat kontrakt.
inte är relaterat till själva upphandlingspro cessen. Först och främst gäller givetvis vanliga avtals­
Avtalsspärren – under vilken en leverantör kan och skadeståndsrättsliga regler, som ålägger
ansöka om överprövning – har ju vid denna myndigheten ett ersättningsansvar om myn­
tidpunkt löpt ut. digheten begår kontraktsbrott genom att avsluta
kontraktet utan stöd i kontraktsvillkoren.
5.4.2 Överprövning av avtals giltighet
Situationen kan emellertid uppstå att det inte
Om en upphandlande myndighet har ingått föreligger något kontraktsbrott enligt kontraktet,
innovationspartnerskap med flera leverantörer men att leverantören ändå anser sig lida skada av
kan en leverantör – vars kontrakt myndigheten myndighetens agerande. Så kan vara fallet om
avslutar – möjligtvis ansöka om överprövning av myndigheten avslutar kontraktet med en leve­
giltigheten av övriga kontrakt. Grunden för en rantör – och avslutandet i sig inte innebär något
sådan talan skulle i så fall vara att inte heller de kontraktsbrott – men låter kontrakten med andra
övriga leverantörerna uppfyller delmålen och leverantörer fortskrida, trots att inte heller de
att det därför innebär en väsentlig ändring av kon­ andra leverantörerna uppfyller delmålen. Ett
trakten att fortskrida till nästa etapp. De väsentligt sådant agerande skulle kunna stå i strid mot upp­
ändrade kontrakten utgör därmed otillåtna direkt­ handlingsrättsliga principer om likabehandling
upphandlingar och ska ogiltigförklaras. och transparens eller utgöra väsentliga ändringar
Det finns emellertid en rad svårigheter för av kontrakten, se avsnitt 5.3 och 5.4.2.
leverantören att överkomma i en sådan process. I den situationen kan regler om skadestånd
För det första måste leverantören visa att villkoren på grund av upphandlingsrättsligt fel i 20 kap.
i kontrakten om avslutande av kontrakt är utfor­ 20­21 §§ LOU respektive LUF vara tillämpliga.
made på ett sätt som gör att myndigheten har en En upphandlande myndighet ska enligt de
skyldighet att avsluta kontrakt med leverantörer reglerna ersätta skada som har uppkommit för en
som inte uppfyller delmålen. Utgångspunkten är leverantör på grund av att myndigheten inte har
22

INNOVATIONSPARTNERSKAP – ETT NYTT FÖRFARANDE FÖR ATT FRÄMJA INNOVATION OCH UTVECKLING
följt upphandlingsreglerna. I det här fallet skulle Vid andra typer av upphandlingsfel, som inte kan
upphandlingsfelet bestå i att myndigheten har kopplas till kontraktstecknandet eller en väsentlig
genomfört väsentliga ändringar i kontrakten med ändring, bör enligt vår uppfattning i stället andra
de övriga leverantörerna och därmed genomfört preskriptionsregler gälla. En sådan uppfattning
otillåtna direktupphandlingar. Leverantören har stöd bland annat i att leverantörer enligt
måste i ett sådant fall kunna visa att denna har rättspraxis kan erhålla upphandlingsrättsligt
lidit skada på grund av myndighetens agerande, skadestånd även om ett kontrakt inte ens har
exempelvis att denne på grund av de otillåtna tecknats.13 Vilka preskriptionsregler som i så fall
direktupphandlingarna har gått miste om ska tillämpas är upp till rättstillämpningen att
möjligheten att erhålla kontrakt och därmed bestämma. Ett tänkbart alternativ är att ordina­
också intäkter. rie preskriptionsregler enligt preskriptionslagen
Enligt reglerna om upphandlingsrättsligt (1981:130) ska tillämpas. Ett annat alternativ är att
skadestånd gäller en preskriptionsfrist om ett år ettårsfristen i stället ska räknas från den tidpunkt
från det att kontraktet ingicks. Den ovan nämnda när myndigheten begick upphandlingsfelet,
situationen kan uppstå mer än ett år efter det att exempelvis från tidpunkten för avslutandet av
kontrakten har ingåtts och vid en strikt tillämp­ ett kontrakt.
ning av preskriptionsregeln i LOU och LUF finns
det därför risk för att leverantören går miste om
möjligheten att kräva skadestånd på grund av
upphandlingsrättsligt fel. Det kan inte vara syftet
med preskriptionsregeln i upphandlingsreglerna,
som alltså utgår från att upphandlingsfelet begicks
vid kontraktstecknandet. Det är emellertid inte
alltid fallet. En ändamålsenlig tolkning av bestäm­
melsen är därför att den ettåriga preskriptions­
fristen alternativt kan börja löpa från den tidpunkt
då upphandlingsfelet faktiskt begicks och inte från
själva kontraktstecknandet. I det fall ett kontrakt
väsentligen ändras så anses
det utgöra en otillåten direktupphandling och
därmed anses det också föreligga ett nytt avtal.
Preskriptionsfristen om ett år börjar då löpa från
det att den väsentliga ändringen genomfördes
och inte från den tidpunkt då det ursprungliga
kontraktet ingicks. Detsamma gäller om avrop
sker från ett ramavtal och avropet i sig innehåller en
väsentlig ändring av ramavtalsvillkoren. Då börjar
den ettåriga preskriptionsfristen, enligt nuvarande
praxis,12 att löpa från tidpunkten för avropet.
12 Hovrätten för Västra Sverige, mål T 3349-15.
13 Högsta domstolen, mål T 6224-14.
23

Box 1194, SE-171 23 Solna
Besöksadress: Svetsarvägen 10, Solna
Telefon: 08-586 21 700
E-post: info@uhmynd.se
upphandlingsmyndigheten.se
.nottaM
:otoF
.bafnI
,netehgidnymsgnildnahppU
:noitkudorP

Citera som: Upphandlingsmyndigheten 2017:2
