# Upphandlingsmyndigheten 2017:4 — Ändringar av kontrakt och ramavtal

- Myndighet: Upphandlingsmyndigheten
- Handböcker och vägledningar
- Dokumentet hos myndigheten: https://www.upphandlingsmyndigheten.se/globalassets/dokument/publikationer/uhm_rapport2017_4_andringar_kontrakt_ramavtal_webb.pdf
- Sidan hos Ratio Lex: https://ratiolex.se/myndigheter/uhm/vagledningar/2017-4/

> Myndighetens stöd för tillämpningen. Inte bindande.

> Texten är läst ur myndighetens egen publicering, som Ratio Lex hämtat.
> Myndigheten kan ha ändrat dokumentet; aktuell version finns hos myndigheten. Vår version: 2026-03-23.

Ändringar av kontrakt och ramavtal
– möjligheterna i den nya
upphandlingslagstiftningen
RAPPORT 2017:4
Framtagen på uppdrag av Upphandlingsmyndigheten

ÄNDRINGAR AV KONTRAKT OCH RAMAVTAL – MÖJLIGHETERNA I DEN NYA UPPHANDLINGSLAGSTIFTNINGEN
Förord
I Upphandlingsmyndighetens uppdrag ingår att stödja upphandlande myndigheter och en -
heter i olika upphandlingsfrågor. I de nya upphandlingslagarna, lagen om offentlig upphandling
(LOU), lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF) samt lagen om upphandling av
koncessioner (LUK) som trädde i kraft 1 januari 2017 finns nya bestämmelser som reglerar under
vilka förutsättningar upphandlande myndigheter och enheter får göra ändringar i kontrakt och
ramavtal.
Av de bakomliggande skälen till direktiven för de nya upphandlingslagarna framgår att det är
nödvändigt att reglera under vilka omständigheter ändringar av kontrakt och ramavtal får göras
utan att ett nytt upphandlingsförfarande måste genomföras.
I syfte att öka tydligheten för upphandlande myndigheter och enheter, leverantörer och andra
aktörer, har Upphandlingsmyndigheten gett advokaterna Carl Bokwall och Lina Håkansson
Kjellén vid Bokwall Rislund Advokatbyrå i uppdrag att utreda de nya reglerna om ändringar av
kontrakt och ramavtal i de nya upphandlingslagarna.
Det har tidigare inte funnits några bestämmelser om vilka ändringar som får göras i kontrakt
och ramavtal. Upphandlande myndigheter och enheter har fått stödja sig på praxis från främst
EU-domstolen i dessa situationer. Enligt praxis har det varit tillåtet att endast göra förändringar
som inte är väsentliga. Vad som ansetts vara en väsentlig ändring har dock inte varit helt klart,
och EU-domstolen har under tid utvecklat sin praxis genom olika avgöranden.
Författarna har i rapporten redogjort för innebörden och omfattningen av de nya reglerna om
ändringar av kontrakt och ramavtal bland annat genom olika exempel på ändringar som kan
anses vara tillåtna. De har även lyft fram vad upphandlande myndigheter och enheter kan
behöva tänka på vid tillämpning av de nya reglerna om ändring av kontrakt och ramavtal.
Författarna ansvarar själva för alla slutsatser och bedömningar i rapporten.
Stockholm, mars 2017
Inger Ek
Generaldirektör
3

ÄNDRINGAR AV KONTRAKT OCH RAMAVTAL – MÖJLIGHETERNA I DEN NYA UPPHANDLINGSLAGSTIFTNINGEN
4

ÄNDRINGAR AV KONTRAKT OCH RAMAVTAL – MÖJLIGHETERNA I DEN NYA UPPHANDLINGSLAGSTIFTNINGEN
Innehåll
1. INLEDNING ...................................................................................................................6
2. ALLMÄNT OM REGLERINGEN .......................................................................................7
3. RÄTTSLIG BAKGRUND ..................................................................................................9
3.1 Mål C-337/98 Kommissionen ./. Frankrike ......................................................................................9
3.2 Mål C-496/99, Succhi di Frutta ......................................................................................................10
3.3 Mål C-454/06 Pressetext ...............................................................................................................10
3.4 Mål C-91/08 Wall ..............................................................................................................................12
3.5 Mål C-549/14 Finn Frogne ..............................................................................................................12
4. KONTRAKTET ELLER RAMAVTALETS ÖVERGRIPANDE KARAKTÄR ............................14
5. ÄNDRING AV KONTRAKTETS ELLER RAMAVTALETS VÄRDE ..........................................17
5.1 Beräkning av värde av ett ramavtal................................................................................................18
5.2 Beräkning av värde på en koncession ............................................................................................20
6. TILLÅTNA ÄNDRINGAR ................................................................................................21
6.1 Ändringar av mindre värde ..............................................................................................................21
6.2 Ändrings- eller optionsklausuler .....................................................................................................23
6.3 Kompletterande beställningar ........................................................................................................27
6.4 Oförutsebara omständigheter ........................................................................................................32
6.5 Byte av leverantör ..............................................................................................................................34
6.6 Ändringar som inte är väsentliga ....................................................................................................37
5

ÄNDRINGAR AV KONTRAKT OCH RAMAVTAL – MÖJLIGHETERNA I DEN NYA UPPHANDLINGSLAGSTIFTNINGEN
1. Inledning
Möjligheterna att göra ändringar av upphandlade upphandlingsrättsliga frågeställningar som avtals-
kontrakt och ramavtal har länge ansetts vara parterna ställs inför om de avser genomföra
tämligen begränsade. Ändringar som inte är ändringar av kontrakt eller ramavtal.
väsentliga har ansetts vara tillåtna, men vad som Rapporten är beställd av Upphandlingsmyndig-
utgör en väsentlig ändring av ett kontrakt eller heten och är framtagen av advokaterna Carl Bokwall
ramavtal har inte framgått av lagstiftningen, utan och Lina Håkansson Kjellén på BOKWALL RISLUND
gränsdragningen har växt fram genom domstols- Advokatbyrå.
praxis. I och med införandet av de nya upphand- Strukturen i rapporten följer Upphandlings-
lingslagarna, lagen (2016:1145) om offentlig myndighetens krav på rapporten. Innehållet
upphandling (”LOU”), lagen (2016:1146) om i rapporten utgör författarnas bedömning av
upphandling inom försörjningssektorerna rättspraxis och regelverket, men utgör inte
(”LUF”) och lagen (2016:1147) om upphandling av juridisk rådgivning. Om man som upphandlande
koncessioner (”LUK”), införs för första gången myndighet eller enhet eller som leverantör har
specifika bestämmelser i upphandlingslagstift- frågor kring vilka ändringar som kan göras i ett
ningen om när ändringar av ingångna kontrakt avtal, bör man söka juridisk rådgivning i det
och ramavtal får göras. Syftet med denna rapport enskilda fallet.
är att beskriva dessa bestämmelser och vissa
6

ÄNDRINGAR AV KONTRAKT OCH RAMAVTAL – MÖJLIGHETERNA I DEN NYA UPPHANDLINGSLAGSTIFTNINGEN
2. Allmänt om regleringen
I de nya upphandlingsdirektiven1 regleras för första Ändringar till följd av ändrings- eller options-
gången ett flertal situationer när ändringar av klausuler
kontrakt och ramavtal är tillåtna under avtalets En ändring av ett upphandlat kontrakt eller ram -
löptid. Reglerna har implementerats i de nya avtal kan vara tillåten om ändringen omfattas av
upphandlingslagarna i 17 kap. LOU, 16 kap. LUF en option eller en ändringsklausul som angetts
och 14 kap. LUK. Om en ändring saknar stöd i någon i de ursprungliga upphandlingsdokumenten.
av dessa bestämmelser anses ändringen medföra Exempel på ändringsklausuler kan t.ex. vara pris -
att ett nytt avtal har ingåtts som skulle ha upp- justeringsklausuler. För att ändringen ska vara
handlats. Om inget direktupphandlingsundantag tillåten måste ändringsklausulen vara ”klar, exakt
föreligger medför ändringen att det blir fråga om och entydig” samt ange omfattningen och arten
en otillåten direktupphandling. av möjliga ändringar eller optioner och vill koren
Nedan beskrivs översiktligt de situationer där för när de får tillämpas. Det anges inget maximalt
ändringar av kontrakt och ramavtal är tillåtna. värde som ändringar till följd av options- eller
Dispositionen följer lagtexten. ändringsklausuler får överstiga, men ändringen
får inte medföra en ändring av kontraktets eller
Ändringar av mindre värde (de minimis) ramavtalets övergripande karaktär. Om kontrak tets
Ändringar som är av begränsat värde är tillåtna eller ramavtalets övergripande karaktär skulle
i vissa fall. För att sådana ändringar ska vara tillåtna förändras är ändringen inte tillåten.
krävs att kontraktets eller ramavtalets övergripande
karaktär inte ändras och att värdet på ändringen, Ändringar genom kompletterande beställningar
i ökande eller minskande riktning, är lägre än: Ändringar som består i kompletterande beställ-
i) de tröskelvärden som gäller för upphand- ningar av byggentreprenader, tjänster eller varor
lingsdirektivens tillämplighet och från den ursprunglige leverantören som blivit
ii) 10 procent av kontraktets eller ramavtalets nödvändiga och som inte ingått i den ursprungliga
värde, om det är fråga om varuupphandling, upphandlingen kan vara tillåtna om följande tre
upphandling av tjänst eller upphandling av förutsättningar är uppfyllda:
koncession, eller 15 procent av kontraktets i) ett byte av leverantör kan inte ske av tekniska
eller ramavtalets värde, om det är fråga om eller ekonomiska skäl,
upphandling av byggentreprenad. ii) ett byte av leverantör skulle medföra betydande
olägenheter eller betydligt större omkostnader
Värdet av ändringen räknas ut på samma sätt som för den upphandlande myndigheten, och
man beräknar värdet av en upphandling. Görs iii) eventuella värdeökningar till följd av kom-
flera ändringar efter varandra ska värdet bedömas pletteringsbeställningarna överstiger inte
utifrån det samlade nettovärdet av dessa ändringar. 50 % av värdet på det ursprungliga kontraktet.
Vid ändringar av kontrakt som upphandlats enligt
LUF gäller inte den tredje punkten utan i dessa fall
1 Se artikel 72 i direktiv 2014/24/EU (”LOU-direktivet”), artikel 89 i direktiv 2014/25/EU (”LUF-direktivet”)
och artikel 43 i direktiv 2014/23/EU (”LUK-direktivet”).
7

ÄNDRINGAR AV KONTRAKT OCH RAMAVTAL – MÖJLIGHETERNA I DEN NYA UPPHANDLINGSLAGSTIFTNINGEN
kan ändringar göras oberoende av värdet på de Vid ändringar av kontrakt som upphandlats enligt
kompletterande beställningarna. LUF gäller inte andra punkten. I dessa fall finns
Med tekniska skäl avses exempelvis krav på utbyt - således ingen maximal gräns för hur mycket
barhet eller driftskompatibilitet med utrustning, värdet på kontraktet eller ramavtalet får öka på
tjänster eller installationer som redan finns hos den grund av ändringen.
upphandlande myndigheten eller enheten alterna-
tivt som upphandlats vid den ursprungliga upp - Ändringar i form av byte av leverantör
handlingen. Om en upphandlande myndighet genom - Byte av leverantör i ett upphandlat kontrakt eller
för flera successiva kompletteringsbeställningar ramavtal är tillåtet om den nya leverantören
ska värdet enligt tredje punkten tillämpas separat inträder i den ursprungliga leverantörens ställe
på varje komplettering. De olika kompletteringarna till följd av en företagsomstrukturering förutsatt att
behöver alltså inte slås ihop vid bedömningen av i) leverantörsbytet inte medför andra väsentliga
om tredje punkten är uppfylld. Det är dock inte ändringar, och
tillåtet att dela upp en större kompletteringsbe- ii) den nya leverantören uppfyller kvalificerings-
ställning i flera mindre i syfte att komma under kraven och kraven för att inte uteslutas i den
beloppsgränsen och på så sätt kringgå bestämmelsen. ursprungliga upphandlingen.
Ändringar på grund av oförutsebara Exempel på företagsomstruktureringar är upp -
omständigheter köp, sammanslagningar, förvärv och insolvens.
Enligt de nya reglerna är det under vissa omständig- Därutöver är leverantörsbyte även tillåtet om
heter tillåtet att ändra i ett upphandlat kontrakt en underleverantör inträder i leverantörens ställe
eller ramavtal om behovet av ändringen beror på till följd av en överenskommelse mellan leveran-
omständigheter som den upphandlande myndig- tören, myndigheten och underleverantören.
heten eller enheten inte förutsåg eller borde ha
förutsett vid tidpunkten för tilldelningen av kon - Ändringar som inte är väsentliga
traktet eller ingåendet av ramavtalet. Vid bedöm- I de fall när inget av de specifika ändringsundan-
ningen utgår man från vad en normalt omdömesgill tagen är tillämpligt gäller att ett kontrakt eller ett
myndighet eller enhet borde ha förutsett. För att en ramavtal får ändras om ändringen inte är väsent-
ändring på grund av oförutsedda omständigheter lig. Bedömningen av om en ändring är väsentlig
ska vara tillåten krävs också att ändringen inte: får göras från fall till fall. De ändringar som anges
i) medför att kontraktets eller ramavtalets i direktiven och i de nya lagarna och som alltid är
övergripande karaktär ändras, eller att anse som väsentliga är
ii) innebär att värdet av kontraktet eller ram- i) att ändringen inför nya villkor som, om de hade
avtalet ökar med mer än 50 procent. ingått i den ursprungliga upphandlingen,
skulle ha inneburit att det varit möjligt för
Sker flera på varandra följande ändringar ska andra anbudsökande att delta och kvalificeras
begränsningen av värdet tillämpas på varje i upphandlingen,
enskild ändring. Värdet på de olika ändringarna ii) att kontraktets eller ramavtalets ekonomiska
behöver alltså inte slås ihop vid bedömningen av jämnvikt ändras till förmån för leverantören,
hur mycket värdet på kontraktet eller ramavtalet iii) att kontraktet eller ramavtalets omfattning
ökat. Det är dock inte tillåtet att dela upp en större utvidgas betydligt, och
ändring i flera mindre i syfte att komma under be - iv) att leverantören byts ut (i andra fall än vad som
loppsgränsen och på så sätt kringgå bestämmelsen. gäller enligt de specifika ändringsundantagen).
8

ÄNDRINGAR AV KONTRAKT OCH RAMAVTAL – MÖJLIGHETERNA I DEN NYA UPPHANDLINGSLAGSTIFTNINGEN
3. Rättslig bakgrund
Syftet med ändringsbestämmelserna i de nya den materialutveckling som skett under tiden
upphandlingsdirektiven är att klargöra under och ändringen var dessutom endast marginell
vilka omständigheter ändringar av ett kontrakt (en ändring av materialets storlek med 2 cm på
eller ramavtal kräver ett nytt upphandlingsför- bredden). Domstolen anförde att det inte kan
farande, ”med hänsyn till relevant rättspraxis från uteslutas att parterna under ett förhandlat för -
Europeiska unionens domstol”.2 Bestämmelserna farande, som på grund av sin natur kan sträcka
i de nya upphandlingsdirektiven utgör alltså i stor sig över lång tid, beaktar den tekniska utveckling
utsträckning en kodifiering av EU-domstolens som sker, utan att denna omständighet varje gång
rättspraxis varför det är relevant för tolkningen ska anses utgöra en omförhandling av väsentliga
av bestämmelserna att känna till rättsfallen. villkor i avtalet. Såvitt avsåg prisskillnaden
Nedan sammanfattas de viktigaste av dessa rättsfall. konstaterade EU-domstolen att prisutvecklingen
följde av en exakt tillämpning av den formel för
3.1 MÅL C-337/98
prisöversyn som fanns i det kontraktsförslag som
KOMMISSIONEN ./. FRANKRIKE
de båda parterna kommit överens om år 1993.
Målet rörde en upphandling av en totalentreprenad Eftersom prisförändringen följt formeln var
avseende byggnation av spårväg med förarlösa tåg prisförändringen snarare ett bevis på kontinuitet
med VAL-teknologi i Rennes. Kontraktet till - i förfarandet än för att ett väsentligt villkor i avtalet
delades i oktober 1989 och därefter skedde lång - hade omförhandlats. Sammanfattningsvis fann
dragna förhandlingar. I mars 1993 godkändes ett domstolen att det inte var visat i målet att de nya
förslag till totalentreprenad men först i november förhandlingarna visade på en önskan från
1996 godkändes det slutliga kontraktsförslaget. parternas sida att omförhandla de väsentliga
Under förhandlingarna förändrades såväl kon- villkoren i avtalet.
traktsföremål som pris. En annan version av Målet utgör ett tidigt exempel på domstolens
VAL-teknologin hade valts och priset hade höjts inställning att ändringar som följer av bestämmelser
med cirka 10 procent jämfört med det första i avtalet närmast är att se som en tillämpning av
kontraktsförslaget. Kommissionen väckte talan avtalet och inte som en omförhandling av väsent-
mot upphandlingen och domstolen fick bland liga villkor. Målet utgör därmed grund för
annat anledning att pröva om förändringarna av bestämmelsen om ändringar i form av ändrings-
det första kontraktsförslaget kunde anses inne- eller optionsklausuler. I och med de nya bestämmel-
bära en väsentlig förändring med innebörd att serna måste det dock ha reglerats i avtalet att
ett nytt avtal hade ingåtts. kontraktsföremålet kan komma att anpassas till
EU-domstolen konstaterade att det förhållandet den tekniska utvecklingen för att detta ska vara
att det rörde sig om en ny version av VAL inte tillåtet, något som inte verkar ha varit fallet i målet.
bevisade att det skett en omförhandling av ett Den godkända prishöjningen med 10 procent
väsentligt villkor i avtalet. Ändringen berodde på känns även igen i dagens de minimis-bestämmelse.
2 Se t.ex. skäl 107 i LOU-direktivet.
9

ÄNDRINGAR AV KONTRAKT OCH RAMAVTAL – MÖJLIGHETERNA I DEN NYA UPPHANDLINGSLAGSTIFTNINGEN
3.2 MÅL C-496/99, SUCCHI DI FRUTTA
komma att ske och på vilka villkor, dvs. vad som
Kommissionen upphandlade fruktsaft, koncen- nu regleras i bestämmelsen om ändringar genom
trerad fruktsaft och fruktsylt i syfte att säkerställa ändrings- eller optionsklausuler.
leverans av jordbruksprodukter till vissa länder.
3.3 MÅL C-454/06 PRESSETEXT
Leveranserna var uppdelade i olika partier och
betalningen skulle ske genom återköp av frukter År 1994 ingick Österrike kontrakt med en kooperativ
enligt vissa utjämningskoefficienter. Exempelvis förening, APA, om tillhandahållande av vissa
gällde att för leverans av 500 ton äppelsaft erhölls tjänster (OTS). Kontraktet ingicks för obestämd
äpplen vid betalning. På grund av brist på vissa tid, med förbehåll för en klausul genom vilken
frukter på marknaden var det omöjligt att genom- parterna avstod från att säga upp kontraktet till
föra kontraktet på det sätt som var tänkt varför den 31 december 1999. APA bildade år 2000 det
vissa ändringar i utjämningskoefficienterna helägda dotterbolaget APA-OTS och överförde
genomfördes. Exempelvis byttes betalningsmedlet sedermera verksamheten avseende sin OTS-tjänst
äpplen och apelsiner mot persikor. till dotterbolaget.
EU-domstolen uttalade att en upphandlande Genom en första kontraktsändring, som
myndighet inte får ändra anbudsförfarandets beslutades år 2001, anpassades det ursprungliga
allmänna struktur genom att ensidigt ändra ett kontraktet vid övergången till euro och den årliga
av de grundläggande villkoren för detta. Myndig- avgiften beräknades om till euro med vissa avrund-
heterna får särskilt inte ändra en bestämmelse ningar nedåt av priset. En andra kontraktsändring
som, om den hade förekommit i anbudsinfordran, genomfördes under oktober 2005. I denna före-
skulle ha gjort det möjligt för anbudsgivarna att skrevs att klausulen om avstående från uppsägning
lämna ett väsentligen annorlunda anbud. Om skulle fortsätta att gälla till den 31 december 2008.
den upphandlande myndigheten vill ha möjlig- Vidare höjdes den rabatt som överenskommits för
heten att ändra vissa villkor efter tilldelnings- Internetförfrågningar genom APA:s informations-
beslut har meddelats måste det framgå av anbuds- tjänster, från 15 procent till 25 procent.
infordran att en anpassning kan komma att ske En konkurrent till APA väckte talan mot Österrike
och på vilka villkor. På så vis får samtliga företag och den nationella domstolen ställde ett antal frågor
som är intresserade av att delta i upphandlingen till EU-domstolen i syfte att klargöra under vilka
kännedom om detta från början och behandlas förutsättningar ändringar av ett befintligt kontrakt
därmed lika när de utformar sina anbud. Har ska anses medföra att ett nytt kontrakt ingås.
möjligheten till sådana ändringar inte reglerats EU-domstolen fann att ett nytt kontrakt ska
måste en ny upphandling ske. anses ha ingåtts om de ändrade bestämmelserna
EU-domstolen konstaterade mot bakgrund av uppvisar betydande skillnader i förhållande till
detta att ändringen av den frukt som skulle utgå bestämmelserna i det ursprungliga kontraktet
som betalning inte hade föreskrivits vare sig och därmed visar på en avsikt från parternas sida
i anbudsinfordran eller i de relevanta bestämmelser att omförhandla de väsentliga villkoren i kontraktet.
som denna grundades på. Mot bakgrund av detta En ändring kan vara betydande om det införs
och att en ändring av betalningsvillkoren ansågs villkor som, om de hade förekommit i det ursprung-
väsentlig var ändringen otillåten. liga upphandlingsförfarandet, skulle ha gjort det
I målet tydliggörs att för att kunna ändra ett möjligt att godkänna andra anbudsgivare än de
väsentligt villkor i avtalet måste det anges i upp - som ursprungligen godkändes eller att anta ett
handlingsdokumenten att en anpassning kan annat anbud än det som ursprungligen antogs.
10

ÄNDRINGAR AV KONTRAKT OCH RAMAVTAL – MÖJLIGHETERNA I DEN NYA UPPHANDLINGSLAGSTIFTNINGEN
Domstolen uttalade vidare att en ändring kan justeringarna till nackdel för leverantören. Under
vara betydande om den medför att kontraktets dessa omständigheter utgjorde prisjusteringen
tillämpningsområde i väsentlig utsträckning inte en väsentlig förändring.
utsträcks så att det även omfattar tjänster som Beträffande klausulen om avstående från upp -
inte först avsågs eller att kontraktets ekonomiska sägning av kontraktet fann domstolen att det inte
jämvikt ändras till förmån för den anbudsgivare var visat att klausulen medförde en risk för sned -
som tilldelats kontraktet. Domstolen angav vridning av konkurrensen till nackdel för potentiella
uttryckligen att det var med dessa överväganden nya anbudsgivare varför den inte ansågs utgöra en
(se punkt 38 i domskälen) som prövningen av väsentlig ändring.
ändringar skulle göras. Såvitt avsåg den höjda rabatten (dvs. en pris-
Enligt EU-domstolen utgör ett leverantörsbyte sänkning) uttalade domstolen att rabatthöjningen
som regel en väsentlig ändring såvida inte detta rymdes inom baskontraktet (prissänkningen
byte föreskrivs i det ursprungliga kontraktet. reglerades dock inte uttryckligen) och medförde
Verksamhetsövergången ifråga uppvisade dock inte att kontraktets ekonomiska jämvikt ändrades
vissa särdrag som gjorde att den inte utgjorde en till förmån för leverantören. Detta kunde inte heller
väsentlig ändring utan skulle ses som en intern leda till någon konkurrenssnedvridning. Ändringen
omorganisation. Domstolen lyfte fram att dotter- utgjorde därmed inte en väsentlig förändring.
bolaget var helägt, att moderbolaget hade rätt att Målet är av stor betydelse eftersom det är första
ge instruktioner till dotterbolaget och att det fanns gången EU-domstolen fastställer under vilka
ett kontrakt om överföring av vinster och förluster, förutsättningar, dvs. de ”överväganden” som
som moderbolaget svarade för. Det hade även EU-domstolen listar i domen, som en ändring av
intygats av behörig person att moderbolaget svarade ett kontrakt ska anses vara väsentlig. Dessa prin -
solidariskt med dotterbolaget samt att det inte ciper är desamma som kodifierats i bestämmelsen
skulle ske någon ändring av tjänsten i dess helhet. om ändringar som inte är väsentliga. I målet klar -
Vad gäller avrundningen nedåt i den första görs också för första gången att byte av leverantör
kontraktsändringen framhöll EU-domstolen kan utgöra en tillåten ändring, låt vara att Press-
inledningsvis att det var uppenbart att priset är ett etext har tolkats både strikt och extensivt av olika
viktigt villkor och att det finns risk att principerna bedömare i detta avseende och därmed skapat en
om insyn och likabehandling överträds om ett hel del osäkerhet. EU-domstolens resonemang
sådant villkor ändras under kontraktets löptid kring de mycket små avrundningarna/prissänk-
utan att det uttryckligen är tillåtet enligt villkoren ningarna vid ändringen till euro är inte heller helt
i det ursprungliga kontraktet. Att priser omräknas enkelt att förstå. Enligt vår mening ger EU-dom-
till euro vid valutabyte ansågs dock inte utgöra en stolen uttryck för en de minimis-regel när man
väsentlig förändring utan en anpassning till ändrade tillåter de mycket marginella ändringarna. Den
yttre omständigheter. En viss avrundning bedömdes tioprocentiga rabatthöjningen (dvs. en prissänkning)
tillåten om den var ytterst liten och grundade sig i den andra kontraktsändringen tillåts på flera
på en objektiv förklaring. Som exempel lyfte separata grunder, men främst baserat på EU-dom-
domstolen fram att en sådan förklaring kan vara stolens principiella uttalande att en prissänkning
att underlätta faktureringen. I förevarande fall inte i sig kan leda till att konkurrensen snedvrids
hade priset endast satts ned med 0,3 procent till nackdel för potentiella anbudsgivare.
respektive 2,94 procent samt 1,47 procent i syfte
att underlätta beräkningarna. Därtill var pris-
11

ÄNDRINGAR AV KONTRAKT OCH RAMAVTAL – MÖJLIGHETERNA I DEN NYA UPPHANDLINGSLAGSTIFTNINGEN
3.4 MÅL C-91/08 WALL
flera år. Kontraktet tilldelades en leverantör,
Målet rörde en upphandling av en tjänstekoncession Tema, och avsåg ett belopp på drygt 500 miljoner
avseende offentliga toalettanläggningar i staden danska kronor inklusive optioner. Under kontraktets
Frankfurt. Leverantören FES tilldelades kon- fullgörande uppstod leveranssvårigheter och både
cessionen och i koncessionsavtalet angavs att Tema och Rikspolisen bestred ansvar för dessa.
FES skulle uppföra toaletterna i egen regi eller Förhandlingar inleddes och parterna ingick ett
med hjälp av underleverantörer. Wall uppgavs förlikningsavtal i vilket kontraktet begränsades
vara en av dessa underleverantörer. Under till leverans av ett radiokommunikationssystem
koncessionens löptid bytte FES ut Wall som för polisväsendet till ett värde av ungefär 35
underleverantör eftersom man fått ett mer miljoner danska kronor. Rikspolisen förvärvade
konkurrenskraftigt erbjudande från en annan även två serverkluster som Tema hade förvärvat i
leverantör. Wall väckte talan vid den nationella syfte att hyra ut till myndigheten av ett värde om
domstolen som begärde ett förhandsavgörande ca 50 miljoner danska kronor. Finn Frogne, en
från EU-domstolen. annan leverantör, klagade på förlikningsavtalet
EU-domstolen anförde med hänvisning bland varvid den danska domstolen begärde ett förhands-
annat till de principer som fastställts i Pressetext avgörande från EU-domstolen.
att ett byte av underleverantör kan, även om EU-domstolen anförde med hänvisning till
denna möjlighet föreskrivs i avtalet, i undantags- domen i Pressetext att det rör sig om väsentliga
fall utgöra en väsentlig förändring om använd- förändringar av ett kontrakt om kontraktet i hög
ningen av en viss underleverantör, istället för en utsträckning utvidgas, om kontraktets ekonomiska
annan, med hänsyn till prestationens särdrag jämnvikt ändras till förmån för anbudsgivaren,
varit en avgörande faktor vid avtalets tecknande. eller om förändringen innebär att ett annat anbud
Domstolen lämnade åt den nationella domstolen hade kunnat vinna upphandlingen eller andra
att bedöma huruvida omständigheterna i det anbudsgivare delta. Eftersom en minskning av
nationella målet utgjorde en väsentlig förändring kontraktsföremålet skulle medföra en proportionell
utifrån vad EU-domstolen anfört. minskning av kapacitetskraven kan minskningen
Målet nyanserar domstolens tidigare uttalanden få till följd att flera, mindre, leverantörer hade
om möjligheten att genomföra ändringar i enlighet kunnat lämna anbud. Inskränkningen av kontrakts-
med villkor som framgår av upphandlingsdoku- föremålet var därför att anse som väsentlig.
menten och tydliggör att denna möjlighet inte är En särskild fråga i målet var om bedömningen
obegränsad. Målet kan till viss del anses ligga till påverkades av att förändringen föranletts av
grund för kravet om att ändrings- och options- objektiva svårigheter och oförutsägbara konse-
klausuler inte får medföra en förändring av avtalets kvenser som uppstått under kontraktets full-
övergripande karaktär även om den valda formu- görande. Ändringen hade inte skett i syfte att
leringen i direktivet saknar anknytning till omförhandla kontraktsvillkoren, vilket var något
rättsfallet. som framhölls i mål C-337/98 Kommissionen ./.
Frankrike, utan i syfte att nå en förlikning. Dom-
3.5 MÅL C-549/14 FINN FROGNE
stolen uttalade i detta avseende att parternas
Målet rörde den danska Rikspolisens upphandling avsiktliga vilja att omförhandla kontraktsvillkoren
av ett omfattande och komplext avtal avseende inte utgjorde en avgörande omständighet.
ett globalt kommunikationssystem för en alarme - I målet tydliggörs att avsikt att omförhandla ett
ringstjänst samt underhåll av detta system under viktigt avtalsvillkor eller om ändringen beror på
12

ÄNDRINGAR AV KONTRAKT OCH RAMAVTAL – MÖJLIGHETERNA I DEN NYA UPPHANDLINGSLAGSTIFTNINGEN
rent objektiva omständigheter, inte ska tillmätas kontraktstilldelningen kan ifrågasättas på så sätt att
någon avgörande betydelse. Detta är särskilt om dessa ändringar hade funnits med i de handlingar
välkommet i vår mening eftersom man kan få som användes i för farandet för den ursprungliga
intrycket av direktivens inledande skäl3 att upphandlingen så hade ett annat anbud kunnat vinna
avsikten att omförhandla ett viktigt villkor utgör upphandlingen eller andra anbudsgivare kunnat
ett självständigt kriterium vid väsentlighets- delta… (våra understrykningar)” (se punkt 28).
bedömningen. Domen i Finn Frogne avkunnades Det är i vår mening tydligt utifrån det sätt som
den 7 september 2016 och kom alltså efter direk- EU-domstolen uttrycker sig, att det är de angivna
tiven och klargör att så inte är fallet. parametrarna och inga andra som utgör den
Enligt vår uppfattning tydliggör EU-domstolen prövningsram eller bedömningsregel som väsent-
i Finn Frogne även att väsentliga ändringar är lighetsbedömningen ska göras enligt i syfte att
sådana ändringar som ”antingen resulterar i att undersöka om ändringen har en sådan effekt att
kontraktet i hög utsträckning utvidgas till delar som den underminerar syftet med upphandlings-
inte ursprungligen föreskrivits, eller i att kontraktets direktiven. Dessa ändringstyper har sedan flutit
ekonomiska jämvikt ändras till förmån för anbudsgi- in i artikel 72.4 i LOU-direktivet, artikel 89.4
varen, eller också om dessa ändringar innebär att i LUF-direktivet och artikel 43.4 i LUK-direktivet.
3 Se t.ex. skäl 107 i LOU-direktivet.
13

ÄNDRINGAR AV KONTRAKT OCH RAMAVTAL – MÖJLIGHETERNA I DEN NYA UPPHANDLINGSLAGSTIFTNINGEN
4. Kontraktet eller ramavtalets
övergripande karaktär
I flertalet av bestämmelserna anges att en förut- för att tolka vad som avses med övergripande
sättning för att ändringen ska vara tillåten är att karaktär i förhållande till samtliga aktuella
kontraktets eller ramavtalets övergripande bestämmelser. Detta synes för övrigt även ha varit
karaktär inte ändras. De bestämmelser detta utgångspunkten i förarbetena.5
gäller är ändringar av mindre värde, ändringar De exempel på när den övergripande karaktären
genom ändrings- eller optionsklausuler och anses ha ändrats som räknas upp i skälen får anses
ändringar på grund av oförutsebara omständig- utgöra stora och grundläggande ändringar av en
heter. Vad som avses med en ändring av kontrak- upphandling. Det anges exempelvis att de ursprung-
tets eller ramavtalets övergripande karaktär är liga byggentreprenader, varor eller tjänster som
inte klart från direktiven eller lagtexten. ska upphandlas ersätts med något annat. Använ-
I skälen till upphandlingsdirektiven anges att dandet av ordet ersätts tyder på att man avsett
en ändring inte är tillåten om den leder till att situationer där upphandlingsföremålet helt eller
upphandlingen får en annan karaktär ”exempelvis delvis byts ut. Enkla, men inte särskilt praktiska
genom att de byggentreprenader, varor eller tjänster exempel, är att istället för de äpplen som anges
som ska upphandlas ersätts med något annat eller i upphandlingsdokumenten, köps päron in, eller
genom att typen av upphandling förändras i grunden, att det blir en tunnel istället för den bro som upp-
eftersom man i en sådan situation kan anta att resul - handlingsdokumenten avser. I dessa fall blir kon-
tatet skulle ha påverkats”.4 Läser man hela texten traktet något helt annat än vad som ursprungligen
i dessa skäl framgår att det citerade uttalandet annonserats. Att den övergripande karaktären
görs i förhållande till ändringar på grund av ändrats i sådana fall råder det inte någon tvekan om.
oförutsedda omständigheter. Det skulle därför Mer praktiska exempel på att typen av upphand-
kunna hävdas att uttalandet endast är tillämpligt ling förändras i grunden är att ett upphandlings-
i förhållande till den bestämmelsen. kontrakt omvandlas till ett koncessionsavtal eller
En sådan slutsats förefaller dock inte riktig. tvärtom, eller att ett köp ändras till en leasing.
Förbudet mot att inte ändra kontraktets eller Frågan om vad som avses med kontraktets eller
ramavtalets övergripande karaktär är formulerat på ramavtalets övergripande karaktär berörs i för -
samma sätt i samtliga bestämmelser och det är arbetena till de nya lagarna. Regeringen hänvisar
svårt att finna några andra bärande skäl till att till skäl 109 i LOU-direktivet och skäl 115 i LUF-
regleringen skulle variera mellan de olika direktivet (dvs. de skäl som redovisats ovan), men
bestämmelserna. I det följande utgår rapporten även till skäl 107 i LOU-direktivet och skäl 113
från att det citerade uttalandet i skälen kan användas i LUF-direktivet.6
4 Skäl 109 i LOU-direktivet och skäl 115 i LUF-direktivet. Se även skäl 76 i LUK-direktivet.
5 Se prop. 2015/16:195, s 849 f.
6 Se prop. 2015/16:195, s 850.
14

ÄNDRINGAR AV KONTRAKT OCH RAMAVTAL – MÖJLIGHETERNA I DEN NYA UPPHANDLINGSLAGSTIFTNINGEN
I skäl 107 i LOU-direktivet och skäl 113 i LUF- I de svenska förarbetena anges som exempel på en
direktivet anges att ett nytt upphandlingsför- otillåten ändring av den övergripande karaktären
farande krävs ”om väsentliga ändringar görs av det att en upphandling av tio bussar innehåller en
ursprungliga kontraktet, särskilt i fråga om omfatt- option för köp av ytterligare 100 bussar.7 Detta
ningen av och innehållet i parternas ömsesidiga exempel riskerar att leda fel i vår mening. I dir ek -
rättigheter och skyldigheter, inbegripet fördelningen av tiven anges att undantaget för ändringar genom
immateriella rättigheter. Sådana ändringar visar att ändrings- eller optionsklausuler gäller oberoende
parterna har för avsikt att omförhandla viktiga av ändringens penningvärde. Denna skrivning
kontraktsvillkor. Detta är fallet särskilt om de ändrade har av oklar anledning inte tagits in i den svenska
villkoren skulle ha påverkat resultatet av förfarandet, lagtexten. Direktivtexten anger alltså uttryckligen
om de hade ingått i det ursprungliga förfarandet”. att det inte finns någon värdemässig gräns för
Skäl 107 i LOU-direktivet och skäl 113 i LUF- ändringar i form av ändrings- eller optionsklausu-
direktivet hänför sig dock till väsentliga ändringar ler. Detta indikerar att värdet (eller omfattningen)
och nämner inget om ett kontrakts eller ramavtals på ändringen inte är relevant vid bedömningen av
övergripande karaktär. Begreppen väsentliga om den övergripande karaktären förändrats.
ändringar respektive övergripande karaktär I bussexemplet leder optionen visserligen till
används båda i direktiven som en gräns för det en betydande utvidgning av omfattningen på
otillåtna. Frågan är om lagstiftaren avsett någon upphandlingen. Upphandlingen och kontraktet
skillnad på begreppen eller om de kan anses rör dock fortfarande detsamma, inköp av bussar,
uttrycka samma sak. och det är tydligt utifrån anbudsförutsättningarna
I de svenska förarbetena tycks utgångspunkten att ytterligare bussar kan komma att köpas. Därmed
vara att det är fråga om synonyma begrepp. Efter- bör den övergripande karaktären på kontraktet
som direktiven skiljer på begreppen och de kan vara detsamma och det uppstår ingen transparens-
leda till olika bedömningar anser vi att den rimliga problematik. Slutsatsen blir densamma om det
utgångspunkten istället är att begreppen kan ha istället rört sig om en betydande inskränkning av
olika innebörd och avser att fånga in olika typer av upphandlingsföremålet. Anta exempelvis att de
förändringar. ursprungliga 100 bussarna till följd av en klar och
Bestämmelserna om avtalsändringar är entydig ändringsklausul minskas till 10 bussar. Den
formulerade på ett sådant sätt att om något av de övergripande karaktären på kontraktet är fort-
specifika undantagen är tillämpliga är det inte farande köp av bussar om än i mindre omfattning.
nödvändigt att göra någon väsentlighetsprövning Ett annat exempel är förlängning av avtalstiden
(se avsnitt 6.6 nedan). En ändring som teoretiskt i enlighet med en förlängningsklausul där
sett inte skulle vara tillåten enligt bestämmelsen förlängningen är längre, och därmed av större
om väsentliga ändringar kan alltså ändå vara värde, än den ursprungliga avtalstiden. Inte heller
tillåten enligt exempelvis bestämmelsen om detta kan anses medföra att den övergripande
ändringar på grund av oförutsedda omständig- karaktären har förändrats eftersom det enda som
heter förutsatt att kontraktets övergripande förändrats är avtalstiden. Att ändringarna hade
karaktär inte ändras. En synonym tillämpning ansetts väsentliga och därmed otillåtna om de
av begreppen skulle felaktigt begränsa ändrings- inte angetts i en ändrings- eller optionsklausul
bestämmelsernas användningsområde. saknar betydelse i de angivna exemplen.
7 Prop. 2015/16:195, s 850.
15

ÄNDRINGAR AV KONTRAKT OCH RAMAVTAL – MÖJLIGHETERNA I DEN NYA UPPHANDLINGSLAGSTIFTNINGEN
Situationen blir en annan om optionsklausulen enligt vår mening att en icke väsentlig ändring
istället för inköp av ytterligare bussar möjliggjort dock kan förändra ett avtals övergripande karaktär.
inköp av en kollektivtrafiktjänst med buss. I en Anta att en upphandling omfattar 1 000 stycken
sådan situation används ändringsmöjligheten till PC till ett totalt värde av 10 000 000 kronor.
att köpa in något annat än vad som var det Kontraktet ändras så att det istället för köp omfattar
ursprungliga upphandlingsföremålet. Kontraktet leasing av samma antal PC. Det totala värdet på
omfattar inte längre enbart köp av bussar utan kontraktet efter ändringen är med leasingavgift
kontraktsföremålet blir bussar och en trafiktjänst. och ränta 10 400 000 kronor. Värdet på ändringen
Att kontraktsföremålet ändras på detta sätt får är endast 400 000 kronor och under den tillåtna
anses innebära att kontraktets övergripande gränsen för ändringar av mindre värde. Avtalets
karaktär inte längre är densamma, oavsett värdet övergripande karaktär kan dock ha sägas ha
av optionen. Man kan dock fundera på om det ändrats genom övergången från köp till leasing.
skulle ha någon betydelse för bedömningen om De exempel som redovisats ovan ger uttryck för
optionen i exemplet prissatts och utvärderats och en kanske självklar, men viktig princip, nämligen
på så sätt varit föremål för konkurrensutsättningen. att det som införskaffas måste ha varit föremål
En ändring som anses vara av ”mindre värde” för en öppen och konkurrensutsatt upphandling.
(de minimis) kan per definition inte vara väsentlig Med denna tolkning av begreppet övergripande
eftersom det anges i direktiven och de svenska karaktär hindras kringgåenden av upphandlings-
bestämmelserna att om tröskelvärdena för mindre reglerna utan att onödigt begränsa utrymmet att
värde inte är nådda behövs ingen prövning enligt använda ändringsundantagen.
väsentlighetsregeln. Följande exempel illustrerar
16

ÄNDRINGAR AV KONTRAKT OCH RAMAVTAL – MÖJLIGHETERNA I DEN NYA UPPHANDLINGSLAGSTIFTNINGEN
5. Ändring av kontraktets
eller ramavtalets värde
I ett flertal av bestämmelserna i den nya upp- kontraktet eller ramavtalet respektive på den
handlingslagstiftningen framgår att ändringen planerade ändringen.
inte är tillåten om den innebär att värdet av I lagtexten används begreppet värde genomgående.
kontraktet eller ramavtalet överstiger ett visst Värdet av ändringen ska sättas i relation till värdet
värde i förhållande till värdet av det ursprungliga på upphandlingen. I direktivtexten blandas dock
kontraktet eller ramavtalet. I förslaget till LUK de båda begreppen värde och pris. I bestämmelsen
finns motsvarande regler som innebär att värdet om ändringar genom kompletterande beställningar
av koncessionen inte får ändras i för stor utsträck- anges exempelvis i LOU-direktivet att eventuella
ning till följd av ändringar av koncessionen. De prisökningar inte får vara högre än 50 procent av
bestämmelser detta avser är följande: värdet på upphandlingen medan det i LUK-direk-
i) ändringar av mindre värde – ändringen är tivet anges att värdeökningen inte får överstiga 50
inte tillåten om dess värde överstiger 10 procent procent av koncessionens värde.
av kontraktets eller ramavtalets värde, om det Frågan om pris kontra värde berörs i Lagrådets
är fråga om varuupphandling, upphandling av yttrande där Lagrådet påpekar att ordet pris i juri -
tjänst eller upphandling av koncession, eller diskt språkbruk normalt avser det penningbelopp
15 procent av kontraktets eller ramavtalets som en enhet av en vara eller tjänst betingar vid
värde, om det är fråga om upphandling av exempelvis försäljning eller köp och ifrågasätter
byggentreprenad,8 varför olika formuleringar används för att beskriva
ii) kompletterande beställningar – ändringen är samma företeelse.11 Efter Lagrådets påpekande
inte tillåten om beställningen innebär att värdet ändrade regeringen genomgående till värde
av kontraktet ökar med mer än 50 procent,9 och i propositionen.
iii) oförutsebara omständigheter – ändringen är Enligt regeringen har EU-lagstiftaren inte avsett
inte tillåten om den innebär att värdet av att ha två olika system för bedömningarna.12 Denna
kontraktet eller ramavtalet ökar med mer än slutsats baseras bland annat på det standardformulär
50 procent.10 som ska användas för att annonsera vissa av änd -
ringarna.13 Av formuläret, som är detsamma för
En tillämpning av dessa bestämmelser förutsätter alla tre direktiven, framgår att det är det totala
alltså att det görs en beräkning av värdet på kontraktsvärdet före respektive efter ändringen
8 17 kap. 9 § LOU, 16 kap. 9 § LUF och 14 kap. 9 § LUK.
9 17 kap. 11 § LOU och 14 kap. 11 § LUK.
10 17 kap. 12 § LOU och 14 kap. 12 § LUK.
11 Se Lagrådets yttrande över lagrådsremissen Nytt regelverk om upphandling, s 206 f.
12 Prop. 2015/16:195, s 848. Se även Lagrådets yttrande över lagrådsremissen Nytt regelverk om upphandling, s 206 f.
13 Se standardformulär 20 enligt Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1986.
17

ÄNDRINGAR AV KONTRAKT OCH RAMAVTAL – MÖJLIGHETERNA I DEN NYA UPPHANDLINGSLAGSTIFTNINGEN
som ska jämföras. Det är alltså värdet av ändringen av upphandlingen utan måste inför varje ändring
som bedöms vara relevant varför detta begrepp göra en översyn av kontraktet och ta hänsyn till
använts genomgående i den svenska lagstiftningen. eventuella förändringar av kontraktsvärdet.
Möjligen avsåg direktivförfattarna att göra
5.1 BERÄKNING AV VÄRDE AV ETT
skillnad mellan värde och pris. I så fall kan man
RAMAVTAL
notera att direktivet enbart pratar om pris i höjande
riktning. Om direktivförfattarna hade ansett att Att beräkna värdet av ett ramavtal kan vara svårare
prissänkningar var problematiska är det därför ett än för ett kontrakt. Det ligger i ramavtalets natur
rimligt antagande att man skulle ha utformat att det på förhand inte finns några garanterade
artikeln annorlunda. inköpsvolymer vilket innebär att de faktiska
Värdet av ett kontrakt beräknas på samma sätt inköpen inte alltid stämmer överens med det
som värdet av en upphandling. Hur värdet av en uppskattade värdet av kontrakt som kan komma
upphandling ska beräknas regleras i respektive att avropas från ramavtalet. Frågan uppstår
lag. Av de relevanta bestämmelserna framgår att vilken betydelse detta har för beräkningen av
värdet av en upphandling är det totala belopp som värdet på ramavtalet vid ändringar av ramavtalet.
enligt den upphandlande myndighetens eller Inledningsvis bör noteras att ändringar i form
enhetens uppskattning ska betalas enligt de av kompletterande beställningar endast är möjliga
kontrakt som ingår i upphandlingen. Vid upp- i förhållande till kontrakt. För ramavtal är det
skattningen av värdet ska eventuella options- alltså endast vid ändringar av mindre värde och
och förlängningsklausuler inkluderas som om ändringar på grund av oförutsebara omständig-
de utnyttjats fullt ut. Värdet ska bestämmas heter som det blir aktuellt att beräkna värdet.
exklusive mervärdesskatt. I LOU och LUF anges att värdet av ett ramavtal
I direktivtexten anges att värdet av ändringen ska uppskattas till det högsta sammanlagda värdet
ska sättas i relation till värdet på det ursprungliga av samtliga kontrakt som planeras inom ramen
kontraktet eller ramavtalet. Som anges i förarbetena för ramavtalet under dess löptid.16 Ändringsbe-
är detta missvisande.14 Av det ovan nämnda stämmelserna hänvisar visserligen inte till denna
standard formulär som används vid annonsering paragraf, men det är svårt att se en anledning till
av ändringar framgår att jämförelsen ska avse det att värdet av ett ramavtal skulle uppskattas på ett
uppdaterade kontraktsvärdet med beaktande av annat sätt än vad som gäller generellt enligt
eventuella tidigare kontraktsändringar och upphandlingsreglerna. Rapporten utgår därför
prisanpassningar. Om det finns en indexerings- fortsättningsvis från att de angivna paragraferna
klausul i kontraktet eller ramavtalet ska även är tillämpliga även i nu aktuellt avseende.
denna beaktas vid beräkningen av värdet.15 Vid Osäkerheten kring det totala värdet på ett
ändringar av koncessioner kan även den genom- ramavtal är som störst i början av ramavtalets
snittliga inflationen i medlemsstaten beaktas. löptid när inga eller endast få avrop skett. Ju
En upphandlande myndighet eller enhet kan längre tid som ramavtalet löpt och desto säkrare
alltså inte alltid förlita sig på en beräkning av avropsstatistik som finns, kommer i vart fall en
värdet som skedde i samband med annonseringen del av inköpsvolymerna vara fastställda och kan
14 Prop. 2015/16:195, s 847.
15 Se 17 kap. 15 § LOU, 16 kap. 15 § LUF och 14 kap. 15 § LUK.
16 5 kap. 14 § LOU och 5 kap. 13 § LUF.
18

ÄNDRINGAR AV KONTRAKT OCH RAMAVTAL – MÖJLIGHETERNA I DEN NYA UPPHANDLINGSLAGSTIFTNINGEN
utgöra en säkrare grund för uppskattningen. Som viss försiktighet är påkallad med hänsyn till att
angetts ovan är det inte kontraktsvärdet vid avtalstroheten i verkligheten inte är 100 procent.
tilldelningsbeslutet som är relevant för beräkningen I förhållande till de ramavtal som upphandlas
av värdet utan det är det uppdaterade värdet med av SKI föreligger dock ingen sådan skyldighet att
beaktande av tidigare ändringar eller liknande använda ramavtalen och det får anses vedertaget
som ska läggas till grund för jämförelsen. För att ett stort antal av de avropsberättigade under
ramavtal får detta antas innebära att den upp- dessa ramavtal aldrig gör några avrop. Det kan
handlande myndigheten eller enheten inför en därför ifrågasättas om alla avropsberättigade kan
ändring måste göra en uppdaterad uppskattning tas med i uppskattningen av ramavtalets värde.
av värdet på ramavtalet med hänsyn till gjorda Därutöver föreligger även svårigheter med att
avrop. På så sätt säkerställs att uppskattningen av uppskatta det planerade behovet hos de avrops-
de planerade kontrakten under löptiden blir så berättigade myndigheterna och enheterna. För en
korrekt som möjligt. tillförlitlig uppskattning lär krävas att samtliga
Svårigheterna med att uppskatta värdet på ett avropsberättigade tillfrågas och ombes uppskatta
ramavtal ökar också desto fler avropsberättigade sina planerade avrop under ramavtalet.
myndigheter eller enheter som är anslutna till ett Det uppenbara problemet med att värdet på ett
ramavtal. För en upphandlande myndighet eller ramavtal överskattas är att utrymmet för att göra
enhet som ingår ett eget ramavtal är det endast ändringar blir större än det borde vara. Osäkerheten
det egna behovet som behöver beaktas, vilket i inköpsvolymerna skulle alltså kunna användas
brukar kunna uppskattas exempelvis med hjälp av för att kringgå upphandlingsreglerna.
historiska inköp eller en behovsanalys. För de För att minska risken för ett sådant kringgående
stora inköpscentralerna som till exempel Statens är det rimligt att det ställs höga krav på den upp -
inköpscentral vid Kammarkollegiet (”SIC”) och handlande myndigheten eller enheten att genom
SKL Kommentus Inköpscentral (”SKI”) kan det dokumentation kunna visa hur uppskattningen av
dock röra sig om ramavtal med hundratals värdet skett och att de antaganden som gjorts är
avropsberättigade myndigheter eller enheter rimliga och välgrundade. Det är den upphandlande
vilket uppställer helt andra krav för att uppskatta myndigheten eller enheten som har bevisbördan
de planerade kontrakten under ramavtalet. för att visa att förutsättningarna för att ändra
En utmaning i dessa ramavtal är att uppskatta i kontraktet eller ramavtalet varit uppfyllda.
hur många av de avropsberättigade som verkligen Exakt vilken bevisning som kan komma att
planerar att använda ramavtalen och göra avrop. krävas kommer variera och bero på omständig-
Vid uppskattningen av värdet på de ramavtal som heterna i det enskilda fallet.
tecknas av SIC inom den statliga inköpssamord- Vad gäller de stora inköpscentralernas ramavtal
ningen kan det vara en rimlig utgångspunkt att kan också noteras att det som regel endast är
räkna med en 100-procentig avtalstrohet eftersom inköpscentralen och inte de avropsberättigade
de statliga myndigheterna som huvudregel har en myndigheterna som är civilrättslig part till ram-
skyldighet att använda de statliga ramavtalen.17 avtalet. Därmed är det också bara inköpscentralen
En sådan utgångspunkt ökar värdet och ger som kan vidta ändringar av ramavtalet. En upp-
därmed ökade möjligheter till ändringar varför handlande myndighet eller enhet som ingår kontrakt
17 Se 2-4 §§ förordning (1998:796) om statlig inköpssamordning.
19

ÄNDRINGAR AV KONTRAKT OCH RAMAVTAL – MÖJLIGHETERNA I DEN NYA UPPHANDLINGSLAGSTIFTNINGEN
enligt ramavtalet efter ett avrop kan givetvis de byggentreprenader eller tjänster koncessionen
genomföra ändringar av kontraktet. I dessa avser. I 5 § samma kapitel anges vidare att värdet
situationer rör det sig dock om ändring av ett av koncessionen ska uppskattas med hjälp av en
kontrakt och inte ett ramavtal varför de ovan objektiv metod som ska anges i upphandlings-
redovisade svårigheterna kring värdeberäkningen dokumenten. Metoden ska, om relevant, bland
inte bör göra sig gällande på samma sätt. Vid en annat ta hänsyn till options- och förlängnings-
ändring av det avropade kontraktet är det endast klausuler och ersättningar eller andra ekonomiska
värdet av det kontraktet som är relevant. Det totala fördelar som koncessionshavaren får från den
värdet på ramavtalet saknar i dessa fall betydelse. upphandlande myndigheten eller enheten.
Ändringsbestämmelserna hänvisar inte till
5.2 BERÄKNING AV VÄRDE PÅ EN
bestämmelserna i kapitel 5 avseende beräkningen
KONCESSION
av värdet. Som angetts i förhållande till ramavtal
I ett koncessionsförhållande erhålls den huvud- är det dock svårt att se varför värdet av en koncession
sakliga ersättningen från de som använder skulle beräknas annorlunda inför en ändring än
koncessionsföremålet och inte från den upphand- vad som gäller generellt enligt upphandlings-
lande myndigheten eller enheten. Därmed uppstår reglerna. Bestämmelserna i kapitel 5 bör därför
liknande svårigheter att beräkna värdet av ett rimligtvis tillämpas även i förhållande till
koncessionsavtal som för ramavtal. Av 5 kap. 2 § ändringsbestämmelserna.
LUK följer att värdet av en koncession ska upp- Jämfört med ramavtal innebär bestämmelsen
skattas till koncessionshavarens sammanlagda i 5 kap. 5 § att det ställs högre krav på en upphand-
omsättning till följd av koncessionen under dess lande myndighet eller enhet att redan inför
löptid, inklusive eventuella varor som följer med tilldelningen av en koncession bestämma hur
värdet av koncessionen bör uppskattas och
redovisa detta. Förutsatt att detta görs på ett
grundligt och genomtänkt sätt bör det inte
innebära allt för stora svårigheter att beräkna
värdet av koncessionen inför en eventuell ändring
av kontraktet. Detta förutsätter dock att kon-
cessionsinnehavaren redovisar sina intäkter till
den upphandlande myndigheten eller enheten.
20

ÄNDRINGAR AV KONTRAKT OCH RAMAVTAL – MÖJLIGHETERNA I DEN NYA UPPHANDLINGSLAGSTIFTNINGEN
6. Tillåtna ändringar
I detta avsnitt berörs de specifika bestämmelserna i LOU-direktivet, artikel 89.2 i LUF-direktivet
om tillåtna ändringar närmare. Respektive respektive artikel 43.2 i LUK-direktivet.
underavsnitt inleds med ett återgivande av Bestämmelsen är ett så kallat de minimis-undan tag
utformningen av bestämmelsen i nya LOU. I de vilket innebär att den omfattar ändringar som
fall utformningen av bestämmelsen skiljer sig åt anses vara så små att de inte anses ge någon effekt
på något väsentligt sätt från utformningen i LUF på konkurrensen vid tidpunkten för upp hand-
eller LUK kommer detta anges. Dispositionen av lingen och därför kan tillåtas. För att upphandlande
bestämmelserna följer den i lagtexten. myndigheter och enheter ska slippa göra en
bedömning i varje enskilt fall av om en ändring är
6.1 ÄNDRINGAR AV MINDRE VÄRDE
tillräckligt liten uppställs i bestämmelsen tröskel-
värden. Om värdet av ändringen understiger dessa
Ett kontrakt eller ett ramavtal får ändras utan beloppsgränser anses ändringen vara de minimis
en ny upphandling, om kontraktets eller och det krävs inget nytt upphandlingsförfarande
ramavtalets övergripande karaktär inte för att genomföra den förutsatt att ändringen inte
ändras och ökningen eller minskningen av förändrar kontraktets eller ramavtalets över-
kontraktets eller ramavtalets värde är lägre än gripande karaktär.
1. det tröskelvärde som avses i 5 kap. 1 §, och De två beloppsgränser som värdet på ändringen
2. 10 procent av kontraktets eller ramavtalets inte får överstiga är
värde, om det är fråga om varuupphand- ► det tröskelvärde som gäller enligt respektive
ling eller upphandling av tjänst, eller 15 lag,18 och
procent av kontraktets eller ramavtalets ► 10 procent av kontraktets eller ramavtalets värde
värde, om det är fråga om upphandling av för upphandlingar av varor eller tjänster, alt.
byggentreprenad. 15 procent av kontraktets eller ramavtalets värde
för upphandlingar av byggentreprenader, alt.
När värdet av ändringen uppskattas ska 10 procent av koncessionens värde för upp-
samma principer användas som vid uppskatt- handlingar av koncessioner.
ning av värdet av en upphandling enligt 5 kap.
Om flera ändringar görs efter varandra ska Av upphandlingslagarna följer att de tröskelvärden
det samlade nettovärdet av ändringarna jäm - som ska tillämpas är de som anges i respektive
föras med de värden som anges i första stycket. direktiv eller i beslut eller meddelanden från
Europeiska kommissionen. Vidare anges att
regeringen kommer att tillkännage tröskelvärdena
Bestämmelsen om ändringar av mindre värde i euro och svenska kronor i Svensk författnings-
återfinns i 17 kap. 9 § LOU, 16 kap. 9 § LUF respek- samling. Tröskelvärdena skiljer sig åt mellan de
tive 14 kap. 9 § LUK och genomför artikel 72.2 olika lagarna och beroende på vad som upphandlas.
18 Se 5 kap. 1 § LOU, LUF respektive LUK.
21

ÄNDRINGAR AV KONTRAKT OCH RAMAVTAL – MÖJLIGHETERNA I DEN NYA UPPHANDLINGSLAGSTIFTNINGEN
Generellt kan sägas att tröskelvärdena är högre tilläggsköp som helst. Om ändringen medför att
i LUF och LUK än i LOU samt högre för upphand- kontraktets eller ramavtalets övergripande
lingar av byggentreprenader än för upphandlingar karaktär förändras är ändringen inte tillåten även
av varor eller tjänster. Tröskelvärdena uppdateras om dess värde ligger under de angivna gränserna.
vartannat år. Anta exempelvis att en kommun genomfört en
När värdet av ändringen beräknas ska samma varuupphandling med ett totalt kontraktsvärde
principer användas som vid beräkningen av på 20 miljoner kronor. I förhållande till ett sådant
upphandlingens eller koncessionens värde. Hur kontrakt skulle gränsvärdet för att genomföra
man ska beräkna värdet av en upphandling eller ändringar av mindre värde vara 1 910 323 kronor
koncession framgår av kapitel 5 i respektive lag. med 2016 års tröskelvärden. Att utnyttja detta
Detta har även behandlats i avsnitt 5 ovan. utrymme för att komplettera med ytterligare varor
I bestämmelsen anges att den omfattar ändringar av samma slag som i det ursprungliga kontraktet,
som både ökar och minskar det ursprungliga kon - exempelvis kopiatorer, eller sedvanliga tillbehör
traktet eller ramavtalets värde. Att även ändringar eller reservdelar till varorna kan inte anses medföra
som minskar kontraktsvärdet omfattas anges inte att den övergripande karaktären på kontraktet
i direktivet utan detta är en skrivning som införts ändras.
på svenskt initiativ. Lagrådet angav i sitt yttrande Bedömningen blir dock en annan om ändrings-
att det bör utredas närmare om bestämmelsen utrymmet används för att införskaffa varor av ett
avser både ökningar och minskningar av kontraktets helt annat slag. Anta exempelvis att kommunen
eller ramavtalets värde, och utgick i sitt lagförslag istället för kompletterande kopiatorer skulle köpa
från att så är fallet.19 Regeringen angav i förarbetena in kaffemaskiner. I så fall omfattar kontraktet inte
att man inte kunde utläsa något annat ur direktiv- längre inköp av enbart kopiatorer utan inköp av
bestämmelsen än att både ökningar och minskningar kopiatorer och kaffemaskiner varmed den över -
av värdet omfattas och valde mot denna bakgrund gripande karaktären på kontraktet får anses ha
att uttryckligen ange detta i de svenska lagarna.20 ändrats. Om det då saknas förutsättningar för
I praktiken lär tillämpningen av detta undantag direktupphandling förutsätter inköpen att en ny
huvudsakligen handla om beräkningen av värdet, annonserad upphandling genomförs.
dels på det ursprungliga kontraktet eller ramavtalet, Om en upphandlande myndighet gör flera
dels på ändringen. Förutsatt att den upphandlande ändringar av mindre värde efter varandra ska det
myndigheten eller enheten håller sig under de samlade värdet av alla dessa ändringar jämföras
aktuella tröskelvärdena har den förhållandevis med tröskelvärdena i första stycket. Såvitt kan
stor frihet att genomföra olika typer av ändringar. utläsas ur direktivtexten finns det inte något krav
Det är till exempel möjligt att justera priset i höjande på inbördes samband mellan ändringarna för att
eller sänkande riktning på de varor eller tjänster deras värde ska läggas ihop utan så ska ske oavsett
som ursprungligen upphandlats. Undantaget när i tiden ändringarna sker och vad de avser.21
möjliggör också olika typer av tilläggsköp, exem- Följande exempel kan illustrera.
pelvis i form av kompletterande varor eller tjänster. En upphandlande myndighet tecknar ett
Det är dock inte möjligt att genomföra vilka treårigt kontrakt för inköp av datorer. Värdet av
19 Lagrådets yttrande över lagrådsremissen Nytt regelverk om upphandling, s 204.
20 Prop. 2015/16:195, s 847.
21 Se även prop. 2015/16:195, s 847.
22

ÄNDRINGAR AV KONTRAKT OCH RAMAVTAL – MÖJLIGHETERNA I DEN NYA UPPHANDLINGSLAGSTIFTNINGEN
kontraktet är en miljon kronor vilket innebär att har införts i de svenska lagarna genom 17 kap. 10 §
myndigheten kan genomföra ändringar av LOU, 16 kap. 10 § LUF respektive 14 kap. 10 § LUK.
mindre värde motsvarande maximalt 100 000 Genom att avisera potentiella ändringar av ett
kronor.22 Under det första året görs fyra olika upphandlat kontrakt eller ramavtal redan under
ändringar till ett värde av 20 000 kronor vardera. upphandlingsstadiet säkerställs att samtliga eko
Det sammanlagda värdet av ändringarna är då nomiska aktörer som är intresserade av upphand-
80 000 kronor vilket är under det tillåtna gräns- lingen får kännedom om detta från början och
värdet. Under år två görs inga ändringar. Under år behandlas lika när de utformar sina anbud.23 I dessa
tre vill myndigheten göra en ändring till ett värde situationer anses inte någon leverantör riskera att
av 25 000 kronor. Trots att det gått lång tid sedan bli förfördelad om ändringsklausulen tillämpas.
de tidigare ändringarna måste värdet av dessa Bestämmelsen omfattar ändrings- eller options -
ändå inkluderas i beräkningen. Eftersom den sista klausuler. Begreppet optioner har använts inom
ändringen skulle innebära att det totala värdet av upphandlingsrätten tidigare och brukar avse till -
ändringarna överstiger tröskelvärdet kan undan- kommande leveranser som den upphandlande
taget för ändringar av mindre värde inte tillämpas myndigheten eller enheten kan, men inte har någon
i förhållande till den sista ändringen. skyldighet att beställa. Ändringsklausuler är ett
nytt begrepp och ges inte någon klar definition.
6.2 ÄNDRINGS- ELLER
Av direktivtexten framgår endast att prisändrings-
OPTIONSKLAUSULER
klausuler utgör ett exempel på ändringsklausuler,
vilket inte ger särskilt mycket ledning.
Ett kontrakt eller ett ramavtal får ändras i enlig - En möjlig tolkning är att man medvetet valt ett
het med en ändrings eller optionsklausul utan brett begrepp i syfte att täcka in alla tänkbara
att en ny upphandling måste genomföras, om ändringsklausuler. En sådan tolkning förefaller
kontraktets eller ramavtalets övergripande också rimlig mot bakgrund av att bestämmelsen
karaktär inte ändras och klausulen synes omfatta ett stort urval av olika typer av
1. har angetts i något av upphandlings ändringar. I direktivskälen anges att det exempelvis
dokumenten i den ursprungliga bör vara möjligt att använda ändrings- och options-
upphandlingen, klausuler för att föreskriva prisindexering, för att
2. klart, exakt och entydigt beskriver under garantera att kommunikationsutrustning som ska
vilka förutsättningar den kan tillämpas, och levereras under en given tidsperiod fortsätter att
3. anger omfattningen och arten av ändring- vara lämplig även om kommunikationsprotokollen
arna som kan komma att göras. ändras eller om andra ändringar inträffar och för
att föreskriva anpassningar som blivit nödvändiga
på grund av tekniska svårigheter som har fram-
Bestämmelsen om ändringar genom ändrings- kommit vid användning eller underhåll.24
eller optionsklausuler återfinns i artikel 72.1 a) Genom att använda sig av två olika begrepp får
i LOU-direktivet, artikel 89.1 a) i LUF-direktivet man anta att direktivförfattarna avsett särskilja
respektive artikel 43.1 a) i LUK-direktivet. Artiklarna mellan ändringsklausuler och optionsklausuler.
22 100 000 = 10 procent av en miljon. Tröskelvärdet enligt första punkten i bestämmelsen är av mindre betydelse eftersom det är högre än 100 000.
23 Se EU-domstolens mål C-549/14, Finn Frogne punkt 37 och däri angiven praxis.
24 Se skäl 111 i LOU-direktivet, skäl 117 i LUF-direktivet respektive skäl 78 i LUK-direktivet.
23

ÄNDRINGAR AV KONTRAKT OCH RAMAVTAL – MÖJLIGHETERNA I DEN NYA UPPHANDLINGSLAGSTIFTNINGEN
En skillnad mellan de båda typerna av klausuler kunna sägas att förlängningsklausuler är en form
är att en option typiskt sett utgör ett färdigt tillägg av ändringsklausuler. Mot bakgrund av detta och
som kan komma att ingå i avtalet. Det är redan att begreppet ändringsklausuler sannolikt ska
klarlagt vad optionen omfattar (dvs. vilka varor, tolkas brett är det svårt att se varför förlängnings-
tjänster eller byggentreprenader) och omfattningen klausuler inte skulle anses omfattas av ändrings-
på dessa tillägg och det enda som är oklart är om bestämmelsen. Detta synes även ha varit regeringens
optionen kommer att beställas eller inte. En upp - uppfattning. I förarbetena anges som exempel på
handlande myndighet eller enhet som utnyttjar en ändringsklausul ”en klausul som medger att
en option kan med det synsättet strikt sett inte avtalet får förlängas för en viss period, om parterna
anses genomföra en ändring av avtalet utan kommer överens om det”.25 Rapporten utgår därför
tillämpar endast en, i avtalet förutsatt, möjlighet fortsättningsvis från att förlängningsklausuler
till tilläggsköp. utgör en form av ändringsklausul.
Ändringar till följd av ändringsklausuler är I direktivskälen anges att möjligheten att införa
något annat. I dessa fall finns som regel inte något ändringar genom ändrings- eller optionsklausuler
färdigt eventuellt tillägg till det ursprungliga avtalet, inte får leda till en obegränsad frihet för de upp -
utan en tillämpning av klausulen medför en faktisk hand lande myndigheterna eller enheterna. I linje
ändring av avtalsvillkoren, t.ex. i form av en pris - med detta ställs höga krav på tydlighet och förutse-
justering eller en förändring av leveransvillkoren. barhet i de klausuler som avses tillämpas. Enligt
Det exakta resultatet av att en ändringsklausul lagtexten ska klausulerna uppfylla följande förut -
tillämpas, dvs. hur avtalsvillkoren kommer att sättningar för att kunna tillämpas. De ska:
vara utformade efter ändringen, kan därmed inte ► ha angetts i något av upphandlingsdokumenten
alltid förutses. Denna skillnad mellan optioner i den ursprungliga upphandlingen,
och ändringsklausuler bör rimligtvis också ► klart, exakt och entydigt beskriva under vilka
återspeglas i förhållande till vilka krav på tydlig- förutsättningar de kan tillämpas, och
het och förutsebarhet som kan ställas på klausu- ► ange arten och omfattningen av de ändringar
lerna, vilket vi återkommer till nedan. som kan komma att göras.
En näraliggande fråga är hur förlängnings-
klausuler förhåller sig till ändringsbestämmelsen Enligt sin ordalydelse förefaller kravet för att en
och begreppen ändrings- och optionsklausuler. ändringsklausul ska kunna tillämpas vara högt
Att förlängningsklausuler i upphandlade avtal är ställt. Lagrådet angav i sitt yttrande att ”[d]et säger
tillåtna framgår av bestämmelserna om beräkning sig självt att en tolkning av kravet enligt ordalydelsen
av värdet av en upphandling där det anges att vid skulle medföra att endast få ändringsklausuler skulle
beräkningen ska optioner och förlängningsklausuler uppfylla kravet. Avsikten kan dock inte vara att bara
beaktas. Denna bestämmelse fanns även i 2007 klausuler som uppfyller dessa mycket högt ställda krav
års upphandlingslagar. ska få användas utan ny upphandling.”26
Skrivningen i dessa bestämmelser indikerar att EU-domstolen har i sin praxis intagit en till
optioner och förlängningsklausuler har ansetts synes mer praktisk inställning till hur tydliga
utgöra olika saker. Eftersom en förlängningsklausul ändringsklausuler måste vara för att vara tillåtna.
ändrar kontraktets giltighetstid skulle det dock I Succhi di frutta uttalade domstolen i punkt 118 att
25 Prop. 2015/16:195 s 1128.
26 Lagrådets yttrande över lagrådsremissen Nytt regelverk om upphandling, s. 205.
24

ÄNDRINGAR AV KONTRAKT OCH RAMAVTAL – MÖJLIGHETERNA I DEN NYA UPPHANDLINGSLAGSTIFTNINGEN
”[o]m den upphandlande myndigheten av särskilt blivit nödvändiga på grund av tekniska svårigheter
angivna skäl vill kunna ändra vissa villkor för som har framkommit vid användning eller under -
anbuds förfarandet efter valet av den anbudsgivare håll. Vilka svårigheter som framkommer lär sällan
som skall tilldelas kontraktet, är den skyldig att kunna förutses vilket också gör det svårt att ange
uttryckligen ange att en anpassning kan komma att den exakta arten och omfattningen av de ändringar
ske och på vilka villkor”. som kan behöva göras. Möjligheten att använda
Ett liknande uttalande gjordes i Finn Frogne ändringsklausuler för att föreskriva tekniska
punkt 37: ”Genom att i nämnda dokument uttryckligen anpassningar riskerar därför att bli obefintlig om
ange att villkoren kan komma att justeras, och genom tydlighetskravet ställs för högt.
att ange på vilka villkor detta kan ske, säkerställer den Oavsett hur tydlig klausulen är gäller dock att
upphandlande myndigheten att samtliga ekonomiska ändringen inte är tillåten om den medför att
aktörer som är intresserade av att delta i upphandlingen kontraktets eller ramavtalets övergripande
får kännedom om detta redan från början och således karaktär ändras. Vad som avses med den över-
behandlas lika när de utformar sina anbud”. gripande karaktären har behandlats i avsnitt 4.
EU-domstolen framhåller att det ska framgå att I direktivtexten anges att ändringar i enlighet
en ändring kan komma att göras och på vilka villkor med ändrings- och optionsklausuler får genom-
så kan ske, men förefaller inte anse det nödvändigt föras ”oberoende av deras penningvärde”. Denna
att arten eller omfattningen av ändringen ska skrivning har dock inte förts in i den svenska
specificeras exakt. Det kan därför ifrågasättas om lagtexten och det berörs inte heller i förarbetena
direktivförfattarna avsett införa en striktare varför skrivningen utelämnats. Innebörden av
reglering jämfört med EU-domstolens praxis. skrivningen får anses vara att det inte finns någon
Även om Lagrådet synes öppna för ett mindre specifik värdemässig gräns för hur stora ändringar
strikt tydlighetskrav i linje med EU-domstolens som kan genomföras till följd av ändrings- eller
praxis måste man förhålla sig lagtexten. Utgångs- optionsklausuler. Detta har också betydelse för
punkten måste därför vara att det tydligt ska framgå hur begreppet övergripande karaktär ska tolkas,
vilken typ av ändring och omfattning på denna vilket även det behandlats i avsnitt 4.
som den upphandlande myndigheten eller enheten
6.2.1 Exempel på ändringsklausuler
avsåg att förreglera samt under vilka omständig-
heter (t.ex. när under avtalstiden) ändringen kan ske. Möjligheten att genomföra ändringar i enlighet
Mot bakgrund av de skillnader mellan optioner med ändrings- eller optionsklausuler ger upp-
och ändringsklausuler som behandlats ovan är handlande myndigheter och enheter en möjlighet
det dock vår uppfattning att den exakta graden av att anpassa kontraktet eller ramavtalet till de
tydlighet som krävs kan, och bör, anpassas beroende förändringar som kan ske över tid mellan avtals-
på typen av klausul. Eftersom det är svårare att parterna och på marknaden i övrigt. Nedan ges
förutse hur tillämpningen av en ändringsklausul några exempel på ändringsklausuler som kan
kommer att ändra avtalsvillkoren bör kravet på vara lämpliga att inkludera i ett kontrakt eller ett
tydlighet vara lägre jämfört med optionsklausuler. ramavtal utifrån ett affärsmässigt perspektiv.
En bokstavlig tolkning av bestämmelsen skulle
riskera att begränsa denna till fastställda options- Förlängningsklausuler
klausuler och det tror inte vi är meningen. Förlängningsklausuler återfinns i de flesta
Detta synsätt är också i linje med exemplet kontrakt och ramavtal och underlättar för
i direktivskälen att ändringsklausuler bör kunna upphandlande myndigheter eller enheter som av
användas för att föreskriva anpassningar som olika anledningar inte vill binda upp sig på för
25

ÄNDRINGAR AV KONTRAKT OCH RAMAVTAL – MÖJLIGHETERNA I DEN NYA UPPHANDLINGSLAGSTIFTNINGEN
lång tid. Med en förlängningsklausul ges en Ändringar av kontraktets föremål eller
möjlighet att avvakta och se om behovet och omfattning
övriga förutsättningar kvarstår när den Genom optioner och ändringsklausuler är det
ursprungliga avtalsperioden löper ut. möjligt att ändra kontraktets föremål, omfattning
Aspekter att tänka på vid utformningen av en eller innehåll i övrigt. Det kan till exempel röra
förlängningsklausul för att öka tydligheten är sig om anpassningar av det ursprungliga upp-
exempelvis hur många och hur långa förläng- handlingsföremålet till ett ökat eller minskat
ningar som kan göras. Att lämna längden på behov eller om att köpa tillkommande varor eller
förlängningarna helt öppen ökar risken för att tjänster för vilka behovet inte kunde säkerställas
klausulen inte anses tillräckligt klar och exakt. vid tidpunkten för upphandlingen. Det är dock
Det kan också vara bra att reglera om beslut om inte möjligt att genomföra förändringar med stöd
förlängning fattas ensidigt eller gemensamt av en generellt utformad klausul om att avtalet
mellan parterna samt vid vilken tidpunkt en kan komma att anpassas till den upphandlande
förlängning som senast kan göras gällande. myndighetens eller enhetens förändrade behov
eftersom en sådan klausul inte kan anses uppfylla
Prisjusteringsklausuler lagens krav på tydlighet.
Med prisjusteringsklausuler skapas en förutsättning I förhållande till ändringar som förändrar
att anpassa det avtalade priset till förändringar kontraktets föremål eller omfattning är det
i exempelvis inflation, valuta, råvarupriser eller särskilt viktigt att optionen eller ändringen har
liknande. Prisjusteringar kopplas ofta till ett index en tydlig koppling till det ursprungliga upphand-
men kan även vara konstruerade på andra sätt. lingsföremålet eftersom allt för stora förändringar
Det viktiga är att grunden för beräkningen fram - av upphandlingsföremålet kan riskera att förändra
går på ett tydligt och förutsebart sätt. Andra para - den övergripande karaktären på avtalet (se avsnitt 4).
metrar som kan behöva regleras är under vilka
förutsättningar en prisjustering kan påkallas, Anpassningar till den tekniska utvecklingen
hur ofta och av vem. I skälen till upphandlingsdirektiven anges att
ändrings- och optionsklausuler kan användas
Byte av leverantör i syfte att garantera att t.ex. kommunikationsut-
Det är möjligt att genomföra ett byte av leverantör rustning fortsätter att vara lämplig om kommuni-
om detta föreskrivits i en ändringsklausul. Denna kationsprotokollen ändras eller om andra tek-
möjlighet till leverantörsbyte gäller utöver den niska förändringar inträffar. Det är alltså möjligt
specifika undantagsbestämmelsen om ändringar att genom ändrings- eller optionsklausuler
i form av leverantörsbyte (se avsnitt 6.5) och öppnar säkerställa att det som levereras kan anpassas till
ytterligare möjligheter att byta leverantör. Generella den tekniska utvecklingen, vilket kan vara en
överlåtelseklausuler uppfyller med största sanno - smidigare och mer ekonomisk lösning för en
likhet inte kraven på tydlighet, utan det krävs att upphandlande myndighet och enhet än att behöva
det anges närmare under vilka omständigheter ett gå ut i en ny upphandling. Vid utformningen av
leverantörsbyte kan komma ifråga, t.ex. att denna typ av ändringsklausuler bör bland annat
vinnande anbudsgivare får överlåta avtalet till ett tydliggöras i vilka situationer anpassning till den
särskilt projektbolag. tekniska utvecklingen kan komma ifråga.
26

ÄNDRINGAR AV KONTRAKT OCH RAMAVTAL – MÖJLIGHETERNA I DEN NYA UPPHANDLINGSLAGSTIFTNINGEN
6.3 KOMPLETTERANDE BESTÄLLNINGAR
anses betyda att inte alla typer av tillkommande
beställningar omfattas utan de måste på något
En kompletterande beställning av varor, sätt kunna anses utgöra en komplettering eller
tjänster eller byggentreprenader får göras tillägg i förhållande till det ursprungliga kontraktet.
från den lever antör som har tilldelats kon- Det kan exempelvis handla om leveranser i syfte
traktet utan att en ny upphandling måste att delvis ersätta eller utöka befintliga tjänster,
genomföras, om beställningen inte innebär varor eller anläggningar.27 Leveranser av tillbehör
att värdet av kontraktet ökar med mer än eller reservdelar till befintliga varor borde också
50 procent och under förutsättning att kunna utgöra kompletterande beställningar
1. beställningen har blivit nödvändig, eftersom det inte vore rimligt om det skulle vara
2. leverantören av ekonomiska eller möjligt att komplettera med en helt ny produkt,
tekniska skäl inte kan bytas, och men inte med en reservdel.
3. ett byte av leverantör skulle medföra Frågan om var gränsen går mellan en tillåten
betydande olägenheter eller betydligt komplettering och en otillåten anskaffning har
större omkostnader för den upphandlande aktualiserats i svensk rättspraxis i förhållande till
myndigheten. undantaget för köp av kompletterande varor
genom ett förhandlat förfarande utan föregående
Om flera kompletterande beställningar görs annonsering (se avsnitt 6.3.1 för en jämförelse
efter varandra, ska begränsningen i fråga om mellan möjligheterna till kompletterande beställ-
ökningen av värdet tillämpas på varje enskild ningar i form av ändringar av det befintliga
beställning. kontraktet respektive genom ett förhandlat
förfarande utan föregående annonsering).
Kammarrätten i Sundsvalls mål nr 2691-11 rörde
Bestämmelsen om ändringar i form av komplette- ett landsting som sedan tidigare hade fyra video-
rande beställningar återfinns i artikel 72.1 b) i LOU- processorer och som med tillämpning av undan-
direktivet, artikel 89.1 b) i LUF-direktivet respektive taget köpte in ytterligare två stycken. Den ena av
artikel 43.1 b) i LUK-direktivet. Artiklarna har dessa skulle ersätta en gammal videoprocessor
införts i de svenska lagarna genom 17 kap. 11 § medan den andra utgjorde ett tillskott. Efter
LOU, 16 kap. 11 § LUF respektive 14 kap. 11 § LUK. inköpet hade landstinget således fem videopro-
Bestämmelsen gäller endast ändringar av kontrakt cessorer. Enligt kammarrätten utgjorde köpet av
och inte av ramavtal. Detta följer av att det inte är den andra videoprocessorn en nyanskaffning och
möjligt att göra kompletterande beställningar inte en komplettering varför undantaget inte var
från ett ramavtal utan så kan bara ske från kontrakt. tillämpligt på köpet i sin helhet.
Ändringar i form av kompletterande beställningar Kammarrättens bedömning är mycket strikt
får enligt bestämmelsen ske av såväl varor som och det kan ifrågasättas om den är korrekt. Även
tjänster och byggentreprenader. Eftersom det inte om den andra videoprocessorn utgjorde en nyan -
finns några varukoncessioner gäller undantaget skaffning ska det vara tillåtet att genomföra kom -
i LUK bara kompletterande beställningar av tjänster pletterande beställningar i syfte att utöka eller
eller byggentreprenader. Att bestämmelsen anges göra tillägg till befintliga varor. Förutsatt att den
omfatta just kompletterande beställningar får andra videoprocessorn inte skilde sig från den
27 Jfr skäl 108 i LOU-direktivet respektive skäl 114 i LUF-direktivet.
27

ÄNDRINGAR AV KONTRAKT OCH RAMAVTAL – MÖJLIGHETERNA I DEN NYA UPPHANDLINGSLAGSTIFTNINGEN
befintliga maskinparken på något väsentligt sätt I direktivskälen anges att upphandlande
är det svårt att se varför den inte skulle anses utgöra myn digheter eller enheter ”kan ställas inför
en tillåten utökning av de befintliga maskinerna. situationer där kompletterande byggentrepre-
Att de kompletterande beställningarna måste nader, varor eller tjänster behövs”. Mot bakgrund
ske från den leverantör som tilldelats kontraktet av detta ska man möjligen läsa kriteriet som att
är en självklarhet, men anges också uttryckligen beställaren anser sig behöva kompletteringsköpet
i bestämmelsen. och så länge en komplettering inte framstår som
Bestämmelsen innehåller en punktlista med tre obehövlig är kriteriet uppfyllt. Detta lär dock bli
förutsättningar som alla måste vara uppfyllda för föremål för domstolsprövning.
att ändringen ska vara tillåten. Dessa är: I direktiven anges exempel på vad som kan anses
► att beställningen blivit nödvändig, utgöra tekniska skäl enligt andra punkten. Det
► att leverantören av ekonomiska eller tekniska kan röra sig om krav på utbytbarhet eller drifts-
skäl inte kan bytas ut, och kompatibilitet med redan befintlig utrustning,
► att ett byte av leverantör skulle medföra tjänster eller installationer.
betydande olägenheter eller betydligt större Det ges ingen ledning i direktiven om vad som
omkostnader för den upphandlande myndig- avses med ekonomiska skäl eller betydligt större
heten eller enheten. omkostnader enligt andra respektive tredje
punkten. Enligt det standardformulär som ska
Innebörden av kravet att beställningen blivit användas för annonsering om kompletterande
nödvändig är oklar. I direktiven har kravet en beställningar (se standardformulär 20 enligt
förhållandevis undanskymd plats i löptexten Kommissionens genomförandeförordning (EU)
medan man i den svenska lagtexten valt att lyfta 2015/1986) framgår dock att den upphandlande
fram kravet först i punktlistan med rekvisit. myndigheten eller enheten bland annat ska
Kravet att en upphandlande myndighet eller beskriva ”fördubblingen av kostnaden vilken
enhet ska kunna visa på ett nödvändigt behov förhindrar ett byte av uppdragstagare”. Detta talar
återfinns även i förhållande till undantaget för för att de omkostnader som är förknippade med
förhandlat förfarande utan föregående annonsering att byta leverantör måste medföra minst en för -
på grund av synnerlig brådska som inte kunnat dubbling av kostnaderna för att det ska föreligga
förutses.28 I detta undantag förutsätts dock att ekonomiska skäl eller betydligt större omkostnader.
anskaffningen är absolut nödvändig, vilket Samtliga tre punkter måste vara uppfyllda för
i rättspraxis ansetts uppfyllt när ett upphörande att undantaget ska kunna tillämpas men det är
av leveranserna inom en snar framtid skulle få svårt att se syftet med kravet i tredje punkten.
mycket allvarliga konsekvenser för människors Som anges i propositionen lär det faktum att en
liv och hälsa.29 I ändringsbestämmelsen uppställs leverantör inte kan bytas ut på grund av tekniska
inget krav på att beställningen blivit absolut skäl enligt andra punkten även innebära att ett
nödvändig, vilket tyder på att kravet i vart fall leverantörsbyte skulle medföra betydande
är lägre ställt än vid synnerlig brådska. olägenheter enligt tredje punkten. Detsamma
28 Se t.ex. 6 kap. 15 § LOU.
29 Se t.ex. Kammarrätten i Göteborgs mål nr 1446–1452-12.
30 Se prop. 2015/16:195, s 1129 f.
28

ÄNDRINGAR AV KONTRAKT OCH RAMAVTAL – MÖJLIGHETERNA I DEN NYA UPPHANDLINGSLAGSTIFTNINGEN
gäller de ekonomiska skälen. Att leverantören svärdet ökar med mer än 50 procent. Denna begrän-
inte kan bytas ut av ekonomiska skäl enligt andra sning finns dock endast i LOU och LUK. För ändringar
punkten får även anses innebära att ett leverantörs- i form av kompletterande beställningar enligt
byte skulle medföra betydligt större omkostnader LUF gäller ingen motsvarande begränsning utan
enligt tredje punkten.30 Om omständigheterna de kan vara av större värde. Hur man beräknar
enligt andra punkten är för handen innebär det värdet av det befintliga kontraktet respektive
att även tredje punkten är uppfylld. Tredje punkten ändringen har behandlats i avsnitt 5.
förefaller således vara överflödig. För det fall den upphandlande myndigheten
I propositionen anges att det måste anses vara eller enheten genomför flera kompletterande
omöjligt att byta leverantör enligt andra och beställningar under kontraktets löptid gäller
tredje punkten ”om ett leverantörsbyte skulle vara begränsningen i värde för varje enskild beställning.
en otillåten ändring av kontraktet”.31 Regeringen Förutsatt att alla kraven är uppfyllda kan en myn -
verkar alltså tolka skrivningarna om byte av dig het alltså genomföra flera kompletterande
leverantör i andra och tredje punkten som ett byte beställningar efter varandra där varje enskild
av avtalspart i det ursprungliga kontraktet. Kraven beställning ökar kontraktsvärdet med upp till
i andra och tredje punkten skulle alltså enligt 50 procent.
regeringen vara uppfyllda så fort det inte är möjligt Möjligheten att göra flera kompletterande
att byta leverantör i enlighet med bestämmelsen beställningar efter varandra får dock inte utnyttjas
om ändringar i form av leverantörsbyte (se avsnitt i syfte att kringgå upphandlingsreglerna.32 En upp -
6.5). Denna slutsats är enligt vår uppfattning inte handlande myndighet som har ett behov att göra
korrekt. en kompletterande beställning som skulle medföra
Kravet att det inte ska vara möjligt att byta att kontraktsvärdet ökar med exempelvis 60 procent
leverantör kan inte förstås på annat sätt än att det får alltså inte dela upp beställningen i två eller
inte är möjligt för någon annan leverantör att flera delar för att komma under beloppsgränsen.
tillhandahålla de kompletterande beställningarna.
6.3.1 Förhållande till förhandlat
Frågan om det är möjligt att byta leverantör ska
förfarande utan annonsering
endast bedömas i förhållande till de kompletterande
beställningarna och har inget att göra med ett Ett alternativ till kompletterande beställningar
lovligt leverantörsbyte i det ursprungliga avtalet. genom ändringar av avtalet är att genomföra ett
Om det skulle vara möjligt för någon annan förhandlat förfarande utan föregående annonsering.
leverantör att utföra leveranserna skulle det Denna möjlighet regleras i 6 kap. 17 p. 2 § LOU och
i sådana fall ske genom att den upphandlande 6 kap. 10 p. 1 § LUF (kompletterande leveranser av
myndigheten eller enheten tecknar ett nytt varor) och 6 kap. 18 § LOU och 6 kap. 11 § LUF
kontrakt (efter upphandling om så krävs) endast (kompletterande tjänster eller byggentreprenader).
avseende de kompletterande beställningarna. Förutsättningarna för att kunna genomföra
En ytterligare förutsättning för att undantaget kompletterande beställningar i form av ändringar
ska kunna tillämpas är att värdet av den kom ple- av kontraktet respektive genom ett förhandlat
tterande beställningen inte medför att kontrakt- förfarande utan föregående annonsering skiljer
31 Se prop. 2015/16:195, s 1129 f.
32 Se prop. 2015/16:195, s 847.
29

ÄNDRINGAR AV KONTRAKT OCH RAMAVTAL – MÖJLIGHETERNA I DEN NYA UPPHANDLINGSLAGSTIFTNINGEN
sig dock åt på flera sätt. Bestämmelsen om kom- understiger ett visst värde på så sätt som gäller
pletterande köp av varor genom ett förhandlat för - enligt ändringsbestämmelsen i LOU och LUK.
f arande utan annonsering har följande lydelse i LOU: I de fall svårigheterna med att göra den kom-
En upphandlande myndighet får använda ett pletterande beställningen från en annan leverantör
förhandlat förfarande utan föregående annonsering beror på tekniska skäl kan inget av alternativen
för upphandling av varor, om anses betydligt mer tillåtande än det andra. Den
[…] största skillnaden i dessa situationer är att ett
2. kontraktet gäller kompletterande leveranser förhandlat förfarande utan föregående annonsering
från den ursprungliga varuleverantören under inte uppställer någon övre gräns för värdet på den
förutsättning att kompletterande beställningen. Det är därför
a) leveransen antingen syftar till att delvis möjligt att genomföra större kompletterande
ersätta varuleveranser eller anläggningar, beställningar genom ett förhandlat förfarande
eller till att utöka befintliga varuleveranser utan föregående annonsering än genom en
eller anläggningar, och ändring i kontraktet enligt LOU och LUK.
Om svårigheterna med att beställa från en
b) ett byte av leverantör skulle medföra att den annan leverantör enbart beror på ekonomiska
upphandlande myndigheten tvingades skäl (dvs. det anses bli för dyrt) är ett förhandlat
anskaffa varor som skulle vara tekniskt förfarande utan föregående annonsering dock
oförenliga med de först anskaffade eller leda inte något alternativ, utan den upphandlande
till oproportionerliga tekniska svårigheter myndigheten eller enheten kan bara genomföra
avseende drift och underhåll, kompletterande beställningar av varor genom en
ändring av det ursprungliga kontraktet.
Kraven på att leveranserna ska ske från den Bestämmelsen om kompletterande köp av
ursprungliga leverantören och att beställningarna tjänster eller byggentreprenader genom ett
ska ske just kompletterande varor är desamma i de förhandlat förfarande utan annonsering har
båda bestämmelserna. För att genomföra ett följande lydelse i LOU:
förhandlat förfarande utan föregående annonsering En upphandlande myndighet får använda ett
uppställs dock inget nödvändighetskrav utan det förhandlat förfarande utan föregående annonsering
är tillräckligt att ett leverantörsbyte skulle vara om det gäller en ny tjänst eller byggentreprenad
omöjligt eller leda till oproportionerliga svårighe- som är en upprepning av tidigare tjänster eller
ter på grund av tekniska skäl. De tekniska skäl byggentreprenader under förutsättning att
som anges i denna bestämmelse får anses ha 1. de nya arbetena ingår i ett projekt som tidigare
samma innebörd som tekniska skäl i ändrings- varit föremål för ett upphandlingsförfarande,
bestämmelsen. 2. arbetena tilldelas samma leverantör,
Vad gäller ekonomiska skäl finns ingen mot- 3. de nya tjänsterna eller byggentreprenaderna
svarighet i denna bestämmelse till vad som anges är i överensstämmelse med det ursprungliga
i ändringsbestämmelsen. Det är alltså inte möjligt projektet,
att genomföra ett förhandlat förfarande utan före- 4. omfattningen av möjliga tillkommande
gående annonsering för att göra kompletterande tjänster eller byggentreprenader och villkoren
beställningar av varor på grund av ekonomiska skäl. för tilldelningen av dem har angetts i upp-
Möjligheten att genomföra ett förhandlat för - handlingsdokumenten för den ursprungliga
farande utan föregående annonsering förutsätter upphandlingen,
inte heller att den kompletterande beställningen
30

ÄNDRINGAR AV KONTRAKT OCH RAMAVTAL – MÖJLIGHETERNA I DEN NYA UPPHANDLINGSLAGSTIFTNINGEN
5. värdet av det nya kontraktet har ingått i upp- annonsering kan endast tillämpas för en upprepning
skattningen av värdet av den ursprungliga av tidigare tjänster eller byggentreprenader. Någon
upphandlingen, och motsvarighet till kravet att optionsklausulen inte
6. det i samband med den ursprungliga upp- får medföra att avtalets övergripande karaktär
handlingen har angetts att det nu avsedda ändras finns dock inte. En upphandlande myndig-
förfarandet kunde komma att användas. het eller enhet som vill inkludera en optionsklausul
avseende köp av tjänster eller byggentreprenader
Jämfört med undantaget för ändring av avtalet på kan därför överväga att istället avisera om kom -
grund av kompletterande beställningar framgår pletterande beställningar genom ett förhandlat
att möjligheteten att genomföra ett förhandlat förfarande utan föregående annonsering. Detta
förfarande utan föregående annonsering ställer visar hur nära dessa bestämmelser ligger varandra
höga krav på förutsebarhet hos den upphandlande och att gränsen inte alltid är tydlig.
myndigheten eller enheten. Myndigheten eller Det kan uppstå situationer när förutsättningarna
enheten måste ange i upphandlingsdokumenten för att genomföra en kompletterande beställning
i den ursprungliga upphandlingen både att ett är uppfyllda i förhållande till båda alternativen,
förhandlat förfarande utan föregående annonsering dvs. en kompletterande beställning kan genom-
kan komma att användas och omfattningen av de föras både som en ändring av det befintliga
kompletterande tjänster eller byggentreprenader kontraktet och genom ett förhandlat förfarande
som eventuellt kan komma att behövas. Värdet av utan föregående annonsering. Varken lagtexten
de kompletterande tjänsterna eller byggentrepre- eller förarbetena nämner något om en inbördes
naderna måste även inkluderas i beräkningen av prioritering i dessa situationer utan det förefaller
kontraktsvärdet i den ursprungliga upphandlingen. som att den upphandlande myndigheten eller
Till skillnad från ändringsbestämmelsen, enheten kan välja fritt mellan de båda alternativen.
uppställs dock inget nödvändighetskrav eller krav Givet att båda alternativen är tillåtna är skillna-
på tekniska eller ekonomiska svårigheter för det derna dem emellan mycket små och rör huvud-
fall beställningarna skulle ske från en annan sakligen formaliafrågor. Exempelvis kommer den
leverantör. En upphandlande myndighet eller kompletterande beställningen utgöra ett separat
enhet behöver således inga särskilda skäl för att avtal i förhållande till det ursprungliga avtalet om
genomföra en komplettering genom ett förhandlat kompletteringen genomförs genom ett förhandlat
förfarande utan föregående annonsering, utan förfarande utan föregående förfarande medan
det är tillräckligt att kompletteringen aviserats på beställningen förs in i det ursprungliga avtalet om
korrekt sätt. Det innebär att om det kompletterande ändringsalternativet tillämpas. Mot bakgrund av
behovet är förutsebart medger bestämmelsen om detta är det svårt att se att det skulle finnas några
förhandlat förfarande utan föregående annonsering särskilda för- eller nackdelar med de respektive
ett större utrymme för kompletterande beställ- alternativen utan det blir mer en smaksak vad
ningar av tjänster eller byggentreprenader. som passar bäst i den enskilda situationen.
Det kan noteras att kravet på avisering innebär
att kompletterande beställningar genom ett
förhandlat förfarande utan föregående annonsering
har likheter med en option. Kraven på tydlighet är
likvärdiga med de som gäller för optionsklausuler,
men det förhandlade förfarandet utan föregående
31

ÄNDRINGAR AV KONTRAKT OCH RAMAVTAL – MÖJLIGHETERNA I DEN NYA UPPHANDLINGSLAGSTIFTNINGEN
6.4 OFÖRUTSEBARA OMSTÄNDIGHETER
tilldelningsbeslutet varken förutsåg eller borde ha
förutsett de omständigheter som senare orsakar
Ett kontrakt eller ett ramavtal får ändras utan behovet av ändringen. I skälen till direktiven33
en ny upphandling, om behovet av ändringen framgår endast att begreppet oförutsebara om -
beror på omständigheter som den upphand- ständigheter tar sikte på sådana yttre omständig-
lande myn digheten varken förutsåg eller heter som inte kunnat förutses vid tilldelningen,
borde ha förut sett vid beslutet att tilldela trots att det vidtagits skälig omsorg i förbered-
kontraktet eller att ingå ramavtalet. En sådan elserna inför tilldelningen.
ändring får dock inte Det är alltså en objektiv bedömning som ska
1. medföra att kontraktets eller ramavtalets göras utifrån vad en normalt omdömesgill
övergripande karaktär ändras, eller upphandlande myndighet eller enhet rimligtvis
2. innebära att värdet av kontraktet eller borde kunna förutse. Detta innebär att en upp-
ramavtalet ökar med mer än 50 procent. handlande myndighet eller enhet inte kan skylla
på inre omständigheter som till exempel bris-
Om flera på varandra följande ändringar tande kunskap eller bristande planering för att
genomförs, ska begränsningen i fråga om göra en ändring enligt denna bestämmelse.
ökningen av värdet tillämpas på varje enskild Begreppet oförutsebara omständigheter är inte
ändring. nytt inom upphandlingsrätten. I förarbetena
anges att bestämmelsen om ändringar på grund
av oförutsedda omständigheter är en vidareut-
Bestämmelsen om ändringar på grund av oförutse- veckling av artikel 31.4 a) i 2004 års LOU-direktiv
bara omständigheter återfinns i 17 kap. 12 § LOU, om möjligheten att genomföra ett förhandlat
16 kap. 12 § LUF respektive 14 kap. 12 § LUK och förfarande utan föregående annonsering vid
genomför artikel 72.1 c) i LOU-direktivet, artikel inköp av kompletterande byggentreprenader eller
89.1 c) i LUF-direktivet respektive artikel 43.1 c) tjänster.34 Att det förelegat oförutsebara omstän-
i LUK-direktivet. digheter utgör också ett av kraven som måste vara
En upphandlande myndighet eller enhet kan uppfyllda för att genomföra ett förhandlat
ställas inför yttre omständigheter som inte varit förfarande utan föregående annonsering på
möjliga att förutse när de tilldelade kontraktet. grund av synnerlig brådska.
Att alltid behöva genomföra ett nytt upphand- Det finns inga indikationer på att lagstiftaren
lingsförfarande för att anpassa kontraktet eller avsett att begreppet oförutsebara omständigheter
ramavtalet till dessa omständigheter skulle vara ska ha någon annan innebörd i förhållande till
onödigt tids- och resurskrävande. För att skapa en möjligheten att genomföra ändringar av ingångna
viss flexibilitet har det därför införts ett undantag kontrakt och ramavtal jämfört med möjligheten
som tillåter ändringar i avtal på grund av oförut- att genomföra ett förhandlat förfarande utan
sedda omständigheter. föregående annonsering. Tidigare rättspraxis om
Enligt lagtexten är en förutsättning för att förhandlat förfarande utan föregående annonsering
ändringen ska vara tillåten att den upphandlande bör därför kunna ge ledning om vad som kan
myndigheten eller enheten vid tidpunkten för anses utgöra oförutsebara omständigheter.
33 Se skäl 109 till LOU-direktivet, skäl 115 till LUF-direktivet respektive skäl 76 till LUK-direktivet.
34 Prop. 2015/116:195, s 1130.
32

ÄNDRINGAR AV KONTRAKT OCH RAMAVTAL – MÖJLIGHETERNA I DEN NYA UPPHANDLINGSLAGSTIFTNINGEN
I EU-domstolens praxis har kravet på oförutse- den tid som kan förväntas gå åt vid en tvåinstans-
barhet ställts högt och omständigheterna ska prövning, dvs. för prövning i förvaltningsrätt och
i princip ha karaktären av force majeure, som kammarrätt.35 Under 2015 var genomsnittstiden
exempelvis naturkatastrofer eller epidemier, för för en sådan tvåinstansprövning 7,6 månader.36
att anses som oförutsebara. Det kan noteras att I sammanhanget kan också Högsta förvalt-
EU-domstolen inte vid något tillfälle godtagit de ningsdomstolens mål HFD 2014 ref. 49 noteras.
skäl som en upphandlande myndighet eller enhet Målet rörde storleken på upphandlingsskade-
fört fram till stöd för att det skulle förelegat avgift när en upphandlande myndighet genom-
oförutsebara omständigheter. fört en otillåten direktupphandling men avtalet
Även Kammarrätten i Sundsvall har i mål fått bestå på grund av tvingande hänsyn till ett
nr 3208-14 och 3209-14 uttalat att kravet att en allmänintresse. Den upphandlande myndigheten
omständighet inte kunnat förutses innebär att hade genomfört en annonserad upphandling av
omständigheten närmast ska ha karaktären av livsmedel som överprövats och direktupphandlade
force majeure. ett kontrakt för att täcka behovet under tiden för
En annan fråga som aktualiserats flera gånger överprövningsprocessen. Tilldelningsbeslut i den
i svensk praxis är hur kravet på oförutsebarhet ska annonserade upphandlingen meddelades endast
tolkas i förhållande till att en pågående upphandling tre månader innan avtalstiden för det tidigare
överprövas och därmed drar ut på tiden. Den avtalet löpte ut.
upphandlande myndigheten eller enheten har Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att
genomfört ett annonserat förfarande men på det i huvudsak låg utanför kommunernas kontroll
grund av att detta överprövas löper det befintliga att den annonserade upphandlingen inte kunnat
kontraktet ut och myndigheten eller enheten avslutas som planerat, att inköp av livsmedel inte
anser sig tvungen att genomföra ett förhandlat kunde vänta och att kommunerna tidsbegränsat
förfarande utan föregående annonsering för att de direktupphandlade kontrakten till dess upp -
säkerställa sitt behov. handlade kontrakt kunde ingås och fann mot
Det faktum att en upphandling kan komma att denna bakgrund att det var fråga om en ringa
överprövas kan inte ses som något oförutsebart överträdelse och att det inte fanns något behov
varför viss tid för en eventuell överprövnings- av att utdöma upphandlingsskadeavgift i av skräck -
process måste räknas in i planeringen av en ande syfte.
upphandling. Frågan är dock hur lång tid. Tiden Domstolen tog visserligen inte upp tidsramarna
för en överprövningsprocess kan variera från ett i upphandlingen i sin dom och har alltså ännu inte
par månader till flera år om målet prövas i flera prövat frågan om, och hur mycket tid, en upphand-
instanser. Konkurrensverket har uttalat att vad lande myndighet måste ta höjd för överprövning
som kan anses som rimlig framförhållning får ske i sin planering. Slutsatsen att upphandlingsskade-
med beaktande av den aktuella upphandlingens avgift inte skulle utdömas skulle dock kunna ses
art, omfattning och komplexitet. Med hänsyn till som ett indirekt accepterande av den begränsade
att ungefär 20 procent av förvaltningsrätternas tiden mellan tilldelningsbeslutet och det tidigare
avgöranden överklagas till kammarrätterna bör avtalets upphörande.
upphandlande myndigheter åtminstone avsätta
35 Se skäl 109 till LOU-direktivet, skäl 115 till LUF-direktivet respektive skäl 76 till LUK-direktivet.
36 Prop. 2015/116:195, s 1130.
33

ÄNDRINGAR AV KONTRAKT OCH RAMAVTAL – MÖJLIGHETERNA I DEN NYA UPPHANDLINGSLAGSTIFTNINGEN
6.5 BYTE AV LEVERANTÖR
En fråga som i skrivande stund är uppe för
prövning av Högsta förvaltningsdomstolen är om
det föreligger sådana oförutsebara omständigheter Ett kontrakt eller ett ramavtal får ändras
som kan motivera ett förhandlat förfarande utan genom att en leverantör byts ut mot en annan
föregående annonsering när regeringen gett en leverantör utan en ny upphandling, om
upphandlande myndighet eller enhet uppgifter 1. den nya leverantören helt eller delvis
som ska utföras inom en snäv tidsram (Högsta inträder
förvaltningsdomstolens mål nr 4575-15). i den ursprungliga leverantörens ställe
Även om det föreligger oförutsebara omständig- till följd av företagsomstruktureringar,
heter får ändringen inte medföra att kontraktets inklusive uppköp, sammanslagningar,
eller ramavtalets övergripande karaktär ändras förvärv eller insolvens, och
eller att värdet på kontraktet eller ramavtalet ökar 2. det förhållandet att en ny leverantör
med mer än 50 procent. Detta tröskelvärde gäller helt eller delvis inträder i den ursprungliga
dock bara i förhållande till LOU och LUK. För leverantörens ställe inte medför andra
ändringar på grund av oförutsebara omständig- väsentliga ändringar av kontraktet eller
heter som genomförs enligt LUF finns ingen ramavtalet.
motsvarande begränsning av värdet på ändringen.
Begreppet övergripande karaktär och hur man Ett byte av leverantör enligt första stycket
beräknar värdet av en upphandling har behandlats förutsätter att den nya leverantören inte ska
i avsnitt 4 respektive avsnitt 5. uteslutas enligt 13 kap. 1 § eller 2 § första
För det fall den upphandlande myndigheten stycket och att den uppfyller de kvalificerings-
eller enheten genomför flera ändringar på grund krav som har ställts i den ursprungliga
av oförutsebara omständigheter under kontraktets upphandlingen enligt 14 kap. 1–5 §§.
löptid gäller begränsningen i värde för varje enskild En underleverantör till leverantören
beställning. Förutsatt att alla kraven är uppfyllda får utan en ny upphandling också inträda
kan en myndighet alltså genomföra flera ändringar i leverantörens ställe till följd av en överens-
efter varandra där varje enskild ändring ökar kommelse mellan leverantören, myndigheten
kontraktsvärdet med upp till 50 procent. och underleverantören.
Möjligheten att göra flera ändringar efter varandra
får dock inte utnyttjas i syfte att kringgå upphand-
lingsreglerna.37 En upphandlande myndighet som Bestämmelsen om ändringar i form av byte av
på grund av oförutsebara omständigheter har ett leverantör återfinns i artikel 72.1 d) i LOU-direkti-
behov att göra en ändring som skulle medföra att vet, artikel 89.1 d) i LUF-direktivet respektive
kontraktsvärdet ökar med exempelvis 60 procent artikel 43.1 d) i LUK-direktivet. Artiklarna har
får alltså inte dela upp ändringen i två eller flera införts i de svenska lagarna genom 17 kap. 13 §
delar för att komma under beloppsgränsen. LOU, 16 kap. 13 § LUF respektive 14 kap. 13 § LUK.
Byte av leverantör i upphandlade avtal har mot
bakgrund av EU-domstolens dom i mål C-454/06,
Pressetext varit en ofta återkommande fråga. De
37 Se prop. 2015/16:195, s 847.
34

ÄNDRINGAR AV KONTRAKT OCH RAMAVTAL – MÖJLIGHETERNA I DEN NYA UPPHANDLINGSLAGSTIFTNINGEN
svenska domstolarna och Konkurrensverket har omfattar inte partsbyte på beställar sidan utan ett
generellt sett tillämpat en strikt tolkning av Presse - sådant byte får bedömas i förhållande till bestäm-
text och varit motvilliga att tillåta leverantörsbyten melsen om ändringar som inte är väsentliga, se
under andra omständigheter än de som förelåg avsnitt 6.6. I förarbetena anförs att kontrakt och
i domen. Bestämmelsen om ändringar i form av ramavtal borde kunna överföras vid en verksam-
byte av leverantör utgör i huvudsak en kodifiering hetsövergång mellan statliga förvaltningsmyn-
av Pressetext, men inkluderar även andra situationer digheter utan att det anses vara en väsentlig
än de som specifikt förelåg i rättsfallet. Bestämmel- ändring.39
sen innebär således ett välkommet klargörande av Av bestämmelsen följer att en leverantör kan bytas
vilka omständigheter som kan motivera ett leve - ut i ett kontrakt eller ramavtal om bytet sker på
rantörsbyte i upphandlade avtal. grund av företagsomstruktureringar. Begreppet
I direktivtexten hänvisas bara till leverantörs- företagsomstruktureringar förekommer inte
byte i kontrakt vilket skulle kunna innebära att tidigare i svensk lagstiftning och definieras inte
det inte är möjligt att tillämpa bestämmelsen på något sätt varför det får bli en tolkningsfråga
i förhållande till ramavtal. Som konstaterats vad begreppet anses omfatta. I direktivet och lag -
i förarbetena är direktiven dock inkonsekventa texten ges några exempel på vad som ska anses
i sin hänvisning till kontrakt respektive ramavtal. utgöra företagsomstruktureringar, nämligen upp -
Mot bakgrund av detta och att det inte ansågs köp, sammanslagningar, förvärv eller insolvens.
finnas något rationellt skäl för att inte möjliggöra Uppköp och förvärv innebär att ett företag köps
leverantörsbyte i ramavtal inkluderades ramavtal av en utomstående intressent. Skillnaden dem
i den svenska lagtexten.38 emellan är inte helt klar, men uppköp används
Med leverantörsbyte får i detta avseende anses vanligtvis vid köp av publika bolag vars aktier är
innebära att den upphandlande myndigheten eller upptagna till försäljning på en aktiebörs medan
enhetens avtalspart i det upphandlade kontraktet förvärv brukar beteckna köp av privata företag.
eller ramavtalet byts ut. Rent interna ändringar Förvärv kan ske av hela företag, men även av
inom leverantören, oavsett karaktär, bör inte anses begränsade delar av ett företag så som en viss verk -
medföra att leverantören byts ut utan det får antas samhet, så kallad verksamhetsöverlåtelse eller
krävas att det är en helt annan juridisk person som inkråmsförvärv. Den befintliga leverantören kan
träder in i avtalet. Situationer där en underleve- exempelvis ha fattat ett beslut om att sluta med en
rantör eller liknande byts ut mot andra omfattas viss verksamhet och vill därför sälja denna del av
inte heller av bestämmelsen. Tillåtligheten av ett bolaget.
sådant byte får istället bedömas i enlighet med de En sammanslagning, eller fusion som det också
övriga undantagen, exempelvis bestämmelsen kallas, sker när två eller flera företag går samman.
om väsentliga ändringar. Det kan ske antingen genom att det ena företaget
I bestämmelsen stadgas två tillåtna typer av leve - formellt sett upphör att existera för att istället gå
rantörsbyte, byte på grund av företagsom struk- in i det övertagande företaget eller genom att båda
tureringar och byte genom en under leverantörs företagen upphör att existera för att istället gå ihop
inträde i leverantörens ställe. Byte av leverantör till ett helt nytt företag.
kan även ske med stöd av en ändringsklausul eller Insolvens innebär att någon är på ekonomiskt
option vilket behandlats i avsnitt 6.2. Bestämmelsen obestånd och inte kan betala sina skulder i tid. För
38 Prop. 2015/16:195, s 846 f.
39 Prop. 2015/16:195, s 1132.847.
35

ÄNDRINGAR AV KONTRAKT OCH RAMAVTAL – MÖJLIGHETERNA I DEN NYA UPPHANDLINGSLAGSTIFTNINGEN
ett företag leder insolvens till konkurs eller till före- i så fall skulle göra leverantörsbytet otillåtet.
tagsrekonstruktion. Företagsomstruktureringar Att den nya leverantören måste uppfylla de
på grund av insolvens skulle exempelvis kunna obligatoriska kraven i den ursprungliga upphand-
bestå i att ett konkursbo säljer hela eller delar av lingen avseende uteslutningsgrunder och kvalifi-
den befintliga verksamheten till ett annat företag. ceringskrav är en självklarhet. Om dessa krav inte
De exempel på företagsomstruktureringar som skulle behöva tillämpas på den nya leverantören
ges i lagtexten är inte uttömmande utan även skulle ändringsmöjligheten kunna användas för
andra typer av företagsomstruktureringar kan att kringgå kraven i den ursprungliga upphand-
komma ifråga. Andra situationer som skulle kunna lingen vilket inte skulle vara förenligt med
aktualiseras är exempelvis interna omorganisa- transparens- och likabehandlingsprincipen. Den
tioner. Ett företag kan t.ex. vilja samla sin verk- upphandlande myndigheten eller enheten måste
samhet av en viss typ i ett nytt dotterbolag. Detta alltså kunna visa att den nya leverantören hade
var också situationen i Pressetext. kvalificerat sig om denne deltagit i den ursprungliga
Det väsentliga är att leverantörsbytet sker till upphandlingen.
följd av någon form av omstrukturering. Man kan Tillämpningen av båda dessa förutsättningar är
tänka sig en situation där den befintliga leverantören i de flesta fall förhållandevis okomplicerad. Frågan
har ett upphandlat kontrakt med dåliga ekonomiska uppstår dock hur dessa krav förhåller sig till upp -
marginaler och därför vill överlåta detta kontrakt handlingar där endast ett urval av de intresserade
till ett annat företag. Om den befintliga leverantören leverantörerna bjuds in att lämna anbud vilket
vill fortsätta med den aktuella verksamheten i övrigt exempelvis kan ske vid ett selektivt förfarande.
och alltså endast sälja kontraktet ifråga utgör I sådana fall har ju den antagna leverantören inte
detta inte en företagsomstrukturering. Undantaget bara uppfyllt relevanta urvalskriterier utan
om leverantörsbyte kan därför inte tillämpas. bedömts uppfylla dem på ett bättre sätt än andra
Utöver att leverantörsbytet ska ske till följd av leverantörer.
en företagsomstrukturering krävs att Om man antar att den nya leverantören inte kan
► den nya leverantörens inträde inte medför anses uppfylla urvalskriterierna lika bra som den
andra väsentliga ändringar av kontraktet eller ursprungliga leverantören innebär detta att den
ramavtalet, och nya leverantören inte skulle ha getts möjlighet att
► att de obligatoriska uteslutningsgrunderna och lämna anbud i den ursprungliga upphandlingen.
kvalificeringskraven i den ursprungliga upp- Det skulle kunna ses som att den upphandlande
handlingen tillämpas på den nya leverantören. myndigheten eller enheten i och med leverantörs-
bytet frånfaller eller lättar på kraven i den
Kravet att den nya leverantörens inträde inte får ursprungliga upphandlingen. En upphandlande
medföra några andra väsentliga ändringar inne bär myndighet eller enhet som vill genomföra ett
att villkoren i det ursprungliga avtalet måste kunna leverantörsbyte i ett avtal som upphandlats med
upprätthållas trots leverantörsbytet. Anta exem- ett urvalsförfarande i kvalificeringsfasen bör
pelvis att ett leverantörsbyte skulle behöva med - därför eftersträva att kunna visa att den nya
föra att den upphandlande myndigheten eller leverantören uppfyller urvalskriterierna minst
enheten frånfaller ett obligatoriskt krav på viss lika bra som den ursprungliga leverantören (vilket
leveranstid eftersom den nya leverantören har sin kan ske med hjälp av de resurser och den kapacitet
produktion placerad mycket längre bort än den som övertas).
ursprungliga leverantören. Ett sådant frånfallande Av bestämmelsen framgår att ett leverantörsbyte
riskerar att utgöra en väsentlig förändring vilket inte behöver innebära ett fullständigt byte utan
36

ÄNDRINGAR AV KONTRAKT OCH RAMAVTAL – MÖJLIGHETERNA I DEN NYA UPPHANDLINGSLAGSTIFTNINGEN
den nya leverantören kan ”helt eller delvis” leverantören, myndigheten/enheten och under-
inträda i den ursprungliga leverantörens ställe. leverantören. I dessa fall uppställs inga krav på att
Att den nya leverantören endast inträder delvis underleverantören måste uppfylla kvalificerings-
i den ursprungliga leverantörens ställe får rim - kraven i den ursprungliga upphandlingen vilket
ligtvis förstås på så sätt att den nya leverantören kan tyckas utgöra en lucka i lagen.
endast övertar en begränsad del av det upphandlade
6.6 ÄNDRINGAR SOM INTE ÄR
uppdraget och den ursprungliga leverantören
VÄSENTLIGA
kvarstår i övriga delar. Det upphandlade avtalet
delas alltså i praktiken upp mellan två leverantörer,
den ursprungliga leverantören och den nya Ett kontrakt eller ett ramavtal får ändras utan
leverantören. en ny upphandling trots att ändringen inte
Situationer när ett sådant delvis leverantörsbyte omfattas av bestämmelserna i 9–13 §§, om
skulle kunna aktualiseras är till exempel vid ändringen inte är väsentlig.
verksamhets- eller inkråmsöverlåtelser. Anta till En ändring ska anses vara väsentlig, bl.a.
exempel att ett landsting upphandlat konsult- om den
tjänster inom flera olika områden så som rekryte- 1. inför nya villkor som, om de hade ingått i
ring, redovisning och IT. Leverantören beslutar den ursprungliga upphandlingen, skulle ha
vid ett senare tillfälle att inte längre tillhandahålla medfört att andra anbudssökande bjudits
IT-konsulttjänster och säljer därför denna del av in att lämna anbud, att andra anbud skulle
verksamheten till ett annat bolag. Detta bolag ha ingått i utvärderingen eller att ytterli-
skulle då kunna träda in i kontraktet med lands- gare leveran törer skulle ha deltagit i
tinget (givetvis förutsatt att övriga villkor för ett upphandlingen,
leverantörsbyte är uppfyllt) i den del som avser 2. innebär att kontraktets eller ramavtalets
IT-konsulttjänster. ekonomiska jämvikt ändras till förmån
Även om lagen tillåter ett sådant delvis leve- för den leverantör som har tilldelats
rantörsbyte kan det finnas anledning att försöka kontraktet eller är part i ramavtalet,
undvika liknande lösningar. Genom att ta in 3. medför att kontraktets eller ramavtalets
ytterligare en avtalspart kan det uppstå oklarheter omfattning utvidgas betydligt, eller
kring ansvarsfördelningen mellan de båda leve - 4. innebär byte av leverantör.
rantörerna, särskilt om deras respektive uppdrag
på något sätt är beroende av varandra. Den
upphandlande myndigheten eller enheten kan Bestämmelsen om väsentliga ändringar återfinns
därmed hamna i en situation när ingen av leve- i artikel 72.1 e) och 72.4 i LOU-direktivet, artikel
rantörerna vill ta ansvar för uppkomna fel utan 89.1 e) och 89.4 i LUF-direktivet respektive artikel
endast skyller på varandra, en väsentligt sämre 43.1 e) och 43.4 i LUK-direktivet. Artiklarna har
situation jämfört med om man endast haft en införts i de svenska lagarna genom 17 kap. 14 §
avtalspart att vända sig mot. Inför ett eventuellt LOU, 16 kap. 14 § LUF respektive 14 kap. 14 § LUK.
delvis leverantörsinträde bör därför noga över- De ändringsbestämmelser som behandlats i
vägas hur ansvarsfördelningen ska regleras. tidigare avsnitt rör alla specifika situationer där
Bestämmelsen möjliggör också leverantörs - ett flertal angivna förutsättningar måste vara
byte på det sättet att en underleverantör till den uppfyllda för att ändringarna ska vara tillåtna.
ursprungliga leverantören inträder i leverantörens Att en ändring inte faller in under någon av dessa
ställe till följd av en överenskommelse mellan specifika situationer betyder inte nödvändigtvis
37

ÄNDRINGAR AV KONTRAKT OCH RAMAVTAL – MÖJLIGHETERNA I DEN NYA UPPHANDLINGSLAGSTIFTNINGEN
att ändringen är otillåten. Ändringen kan fort- som väsentliga.40 En sådan slutsats ska dock enligt
farande vara möjlig att genomföra förutsatt att vår mening inte grundas på själva storleken på
den inte anses vara väsentlig. Direktivens artiklar prishöjningen, utan på att en ren prishöjning
och de svenska bestämmelserna anger i fyra punkter (dvs. utan ett korresponderande åtagande från
de överväganden som måste göras för att bedöma leverantören) helt enkelt rubbar den ekonomiska
om en ändring ska anses vara väsentlig. Det före - balansen i avtalet till leverantörens fördel. I kon -
ligger dock två huvudsakliga skillnader mellan sekvens härmed är det vår bedömning att en ren
direktiven och de svenska bestämmelserna. prissänkning (dvs. som sker utan motprestation
Den första skillnaden avser betydelsen av för den upphandlande myndigheten eller enheten)
ändringens värde vid bedömningen av väsentlig- även om den är av betydande storlek, inte är att
heten. I direktivens respektive artiklar anges anse som en väsentlig ändring eftersom den
i punkten 1 e) att ändringen är tillåten om den ekonomiska balansen i avtalet inte rubbas till
oberoende av sitt värde inte är väsentlig på de sätt leverantörens fördel och att prissänkningen i sig
som anges i punkten 4. I den svenska lagtexten inte heller kan anses snedvrida konkurrensen vid
saknas hänvisning till att icke väsentliga änd- upphandlingstidpunkten (se punkt 86 i Pressetext).
ringar är tillåtna oberoende av sitt värde. Enligt direktiven och de svenska bestämmelserna
Vi tolkar direktivens skrivning som att värdet är en ändring väsentlig om den:
på ändringen inte ska tillmätas någon avgörande ► inför nya villkor som, om de ingått i den
betydelse vid bedömningen av om ändringen ska ursprungliga upphandlingen, skulle ha
anses vara väsentlig eller inte. Väsentlighetsbe- med fört att andra anbudssökande bjudits in att
dömningen utgörs alltså inte av en kvantitativ lämna anbud, att andra anbud skulle ha ingått
bedömning av om ändringen medför en ”betydande” i utvärderingen eller att ytterligare leverantörer
skillnad i värde eller överstiger en viss procent, skulle ha deltagit i upphandlingen,
utan bedömningen ska göras genom att pröva ► innebär att kontraktets eller ramavtalets
ändringen enligt de överväganden som anges ekonomiska jämvikt ändras till förmån för
i de fyra angivna punkterna. leverantören,
Även ändringar av lågt värde kan alltså anses ► medför att kontraktets eller ramavtalets
vara väsentliga (förutsatt att värdet inte är så lågt omfattning utvidgas betydligt, eller
att ändringen är de minimis). Ändringar kan ► innebär byte av leverantör i någon annan
likaledes visa sig vara icke väsentliga och därmed situation än de som uttryckligen är tillåtna
tillåtna trots att de är av stort värde, t.ex. en stor enligt övriga ändringsbestämmelser.
prissänkning (se vidare härom nedan).
Varför hänvisningen till en värdeoberoende Samtliga dessa överväganden eller ändringstyper
bedömning inte tagits med i de svenska bestämmel- kommer från Pressetext. I den svenska lagtexten
serna berörs varken av Lagrådet eller av regeringen. anges att uppräkningen är exemplifierande genom
Möjligen har lagstiftaren förbisett skrivningen att förkortningen ”bl.a.” används, vilket utgör den
i direktivet. I författningskommentaren till andra skillnaden mot direktiven. I direktiven
bestämmelsen anges nämligen att prishöjningar anges istället att en ändring är väsentlig om
som överstiger gränserna enligt bestämmelsen ändringen innebär att avtalet ”till sin art skiljer
om ändringar av mindre värde alltid är att anse sig väsentligt” från det avtal som ursprungligen
40 Prop. 2015/16:195, s 1132.847.
38

ÄNDRINGAR AV KONTRAKT OCH RAMAVTAL – MÖJLIGHETERNA I DEN NYA UPPHANDLINGSLAGSTIFTNINGEN
ingicks och att en ändring ”i alla händelser” är första punkterna har karaktären av just övervä-
väsentlig om någon av de fyra punkterna är ganden som tar sikte på ändringens konsekvenser
uppfyllda. Om avsikten i direktiven varit att ange och effekt på konkurrensen vid upphandlingstid-
ett antal exempel menar vi att direktivförfattarna punkten, medan den fjärde punkten är en konkret
troligtvis hade uttryckt sig annorlunda. ändringstyp. De tre första punkterna ingår samlat
Vi anser att EU-domstolens avgörande i Finn i den bedömningsregel som EU-domstolen tillämpar
Frogne, som alltså kom efter direktiven, ger stöd i Pressetext (punkterna 35-37) och i Finn Frogne
för detta synsätt. I domskäl 28 inleder EU-dom- (punkt 28 och 33) när domstolen ska avgöra om
stolen med påminnelsen att principerna om olika ändringar är väsentliga eller inte. Frågan om
likabehandling och öppenhet och insyn utgör leverantörsbytets tillåtlighet avgörs sen i Presse text
hinder mot ändringar som uppvisar betydande med hjälp av bedömningsregelns tre kriterier.
skillnader jämfört med det ursprungliga kontrak- Bestämmelsen om väsentliga ändringar i direktiven
tet (dvs. som är väsentliga) för att i nästa mening och de svenska lagarna består därför av en bland -
slå fast att: ning av bedömningskriterier och en konkret
”Så är fallet om de planerade ändringarna antingen ändringstyp.
resulterar i att kontraktet i hög utsträckning utvidgas Att man stoppar in en konkret ändringstyp i den
till delar som inte ursprungligen föreskrivits, eller i att fjärde punkten har sannolikt att göra med den
kontraktets ekonomiska jämvikt ändras till förmån för debatt som väcktes efter EU-domstolens klar-
anbudsgivaren, eller också om dessa ändringar innebär görande om leverantörsbyte i Pressetext och den
att kontraktstilldelningen kan ifrågasättas på så sätt uppmärksamhet denna fråga fick. Det förhållande
att om dessa ändringar hade funnits med i de hand- att en konkret typ av ändringar anges i regeln gör
lingar som användes i förfarandet för den ursprungliga dock inte de fyra punkterna till icke uttömmande
upphandlingen så hade ett annat anbud kunnat vinna exempel i vår mening.
upphandlingen eller andra anbudsgivare kunnat Oavsett om de fyra punkterna är exempel eller
delta… (våra understrykningar)” inte har de det gemensamt att de på olika sätt tar
Det är tydligt utifrån det sätt som EU-domstolen sikte på om ändringen snedvrider konkurrensen
uttrycker sig på att det är de angivna kriterierna mellan anbudsgivarna vid tidpunkten för upp-
och inga andra som utgör den prövningsram eller handlingen, dvs. om ändringen medför att upp -
bedömningsregel som väsentlighetsbedömningen handlingen skulle ha fått en annan utgång om den
ska göras enligt i syfte att undersöka om ändringen varit en del av anbudsförutsättningarna från början.
har en sådan effekt att den underminerar syftet En ny möjlighet att senare ta ut ett högre pris
med upphandlingsdirektiven. eller annars få en bättre eller mindre riskfylld
Detta understryks i domskäl 33 där EU-domstolen ekonomisk ställning i avtalet rubbar den ekono-
först uttryckligen anger att ”Hänvisningen till miska jämvikten till förmån för leverantören och
parternas avsiktliga vilja att omförhandla kontrakts- ändrar de ekonomiska anbudsförutsättningarna
villkoren utgör inte en avgörande omständighet” och med följden att ett annat anbud skulle ha kunnat
i slutet sen klargör att ”Tvärtom ska klassificeringen bli det bästa anbudet. På samma sätt kan en
av den väsentliga ändringen bedömas utifrån ett betydande utvidgning av kontraktsföremålet
objektivt synsätt, utifrån de kriterier som EU-domstolen påverka vilka potentiella anbudsgivare som skulle
erinrat om i punkt 28 ovan (vår understrykning).” delta i upphandlingen. Ett större mer omfattande
EU-domstolens formuleringar lämnar inte något uppdrag kan både sålla bort mindre anbudsgivare
utrymme för ytterligare kriterier (överväganden). eller ge andra anbudsgivare annorlunda incita-
Ytterligare en iakttagelse vi gör här är att de tre ment att lämna anbud eller hur man utformar sitt
39

ÄNDRINGAR AV KONTRAKT OCH RAMAVTAL – MÖJLIGHETERNA I DEN NYA UPPHANDLINGSLAGSTIFTNINGEN
anbud. Ändringarna leder med andra ord till att ändringen utgjort en anbudsförutsättning. Om
konkurrensen vid tidpunkten för upphandlingen ändringen medför en snedvridning av konkurrensen
snedvridits till nackdel för övriga befintliga och vid tidpunkten för upphandlingen är ändringen
potentiella anbudsgivare. väsentlig och kräver ett nytt upphandlingsför-
I Finn Frogne fann EU-domstolen att en farande. Motsatsvis är en ändring som inte sned -
betydande inskränkning av kontraktsföremålet vrider konkurrensen vid upphandlingstidpunkten
snedvred konkurrensen vid upphandlingstid- inte väsentlig utan kan göras inom ramen för en
punkten eftersom ett mer begränsat kontraktsfö- tillåten avtalsändring.
remålet vid upphandlingstidpunkten skulle ha Följande exempel kan illustrera vad en tillämp-
medfört att fler eller andra leverantörer hade ning av konkurrenstestet skulle få för resultat
kunnat lämna anbud i upphandlingen. Exempel- i olika situationer.
vis skulle mindre företag eller företag med En upphandling omfattar ett leveransåtagande
kapacitetsansträngningar ha kunnat lämna på 10 000 enheter och leverantör A vinner med
anbud om det uppdrag som upphandlades senare styckpriset 1 000 kr. Upphandlingsvärdet är då
blev väsentligt mindre. EU-domstolen förefaller 10 000 000 kr. Under kontraktstiden minskar
alltså tillämpa bedömningskriteriet i ändringsbe- myndigheten leveransåtagandet till 5 000 enheter,
stämmelsens första punkt, snarare än att lägga till dvs. en inskränkning med 50 procent, varvid
en femte punkt om väsentliga inskränkningar. upphandlingens värde halveras till 5 000 000 kr.
Mot denna bakgrund är det vår tolkning att En sådan stor inskränkning skulle kunna snedvrida
bestämmelsen om väsentliga ändringar kan konkurrensen eftersom det kraftigt reducerade
uppfattas som ett konkurrenstest, dvs. en objektiv leveransåtagandet kan medföra att även andra
bedömning av om och hur konkurrensen i leverantörer, t.ex. mindre företag eller företag
upphandlingen hade påverkats om ändringen med tillfälliga kapacitetsbegränsningar, skulle
varit del av anbudsförutsättningarna vid tidpunk- kunna ha kommit ifråga för kontraktet vid
ten för upphandlingen. upphandlingstidpunkten. Att däremot sänka
Parternas eventuella avsikt att omförhandla priset från 1 000 kr till 500 kr för det ursprungliga
villkoren är inget objektivt kriterium.41 Ändringens leveransåtagandet (vilket också ger ett halverat
värdemässiga betydelse är inte heller av självständig upphandlingsvärde på 5 000 000 kr) får ingen
betydelse, i vart fall enligt direktiven. Eftersom sådan effekt eftersom konkurrensvillkoren och
direktivens skrivning att väsentlighetsbedöm- anbudsförutsättningarna i upphandlingen inte
ningen ska göras oberoende av ändringens värde påverkats. Leverantör A var den konkurrenskraf-
inte tagits med i de svenska bestämmelserna och tigaste leverantören vid upphandlingen och pris -
man dessutom lagt till ett ”bl.a.” är det bäddat för sänkningen har inte påverkat detta förhållande.
tolkningssvårigheter i dessa avseenden. En upphandling avser 100 kopiatorer som ska
För egen del anser vi att väsentlighetsbedöm- uppfylla de högt ställda kvalitetskraven X, Y och
ningen ska ske med hjälp av de objektiva kriterier Z. Leverantör A vinner med sin modell XL DeLux
som anges i väsentlighetsbestämmelsen för att till ett styckpris på 10 000 kr. Under avtalstiden
undersöka om och hur ändringen hade påverkat tillåts A byta ut 50 av de 100 XL DeLux-modeller
kretsen av möjliga anbudsgivare och om utfallet mot 50 st. Basic B-modeller som är en sämre och
i upphandlingen hade kunnat bli ett annat om billigare maskin. Priset är detsamma. Utbytet till
41 Se EU-domstolens mål C-549/14, Finn Frogne, punkt 33.
40

ÄNDRINGAR AV KONTRAKT OCH RAMAVTAL – MÖJLIGHETERNA I DEN NYA UPPHANDLINGSLAGSTIFTNINGEN
den sämre lågprismodellen, oavsett om priset är snedvridit konkurrensen och att bedömningen av
detsamma eller sänks, ändrar upphandlingens om prissänkningen var väsentlig i LOU-direktivets
värde och kontraktets art på ett sätt som rubbar mening skulle ske enligt de objektiva kriterier
avtalets ekonomiska balans till leverantörens som EU-domstolen slagit fast i Pressetext och Finn
fördel. Detta snedvrider konkurrensen eftersom Frogne och att det därvid med tillämplighet av
avkall på de höga kvalitetskraven hade påverkat konkurrenstestet skulle prövas om den senare
prissättningen och kunnat möjliggöra för leve- prissänkningen snedvridit konkurrensen vid
rantörer av sådana maskiner att konkurrera upphandlingstidpunkten. Apoteket och SLL
i upphandlingen. En ren prissänkning av XL gjorde även gällande att den prisjusteringsklausul
DeLux-modellen får däremot ingen sådan effekt. som fanns i avtalet omfattade prissänkningar, om
Dessa frågeställningar var relevanta i Högsta än inte uttryckligen.
förvaltningsdomstolens mål nr 3874-15.42 Skälen Enligt vår uppfattning tog dock Högsta förvalt-
för prövningstillstånd var att pröva om en ändring ningsdomstolen inte ställning till de principiella
av villkor i ett upphandlat kontrakt, i samband med frågorna om hur prissänkningar i samband med
att kontraktet förlängs, innebär att den upphand- en avtalsreglerad förlängning ska bedömas och
lande myndigheten och leverantören ingår ett om väsentlighetsbedömningen ska göras med
nytt avtal som borde ha föregåtts av en ny upp- hjälp av ett sådant konkurrenstest som vi beskrivit
handling. Målet gällde ett upphandlat avtal i det föregående. Högsta förvaltningsdomstolen
mellan Stockholms läns landstings (SLL) och stannade vid att tolka parternas avtal och kom
Apoteket AB avseende avtal om maskinell dos- fram till att prissänkningar (även betydande sådana)
dispensering av läkemedel inom öppenvården.43 rymdes inom avtalets prisjusteringsklausul. Högsta
Lägst pris hade tillämpats som tilldelningskrite- förvaltningsdomstolen konstaterade därmed att
rium. I avtalet fanns en förlängningsklausul som prissänkningen hade stöd i avtalet och utgjorde en
möjliggjorde förlängning i två år. tillämpning av avtalsvillkoren och inte en ändring.
Inför förlängningen kom parterna överens om Detta är också vad Apoteket och SLL argumen-
en prissänkning på över 50 procent för dostjänsten. terade för i målet, men likväl är det synd att Högsta
En annan leverantör begärde överprövning av förvaltningsdomstolen inte tog tillfället i akt och
avtalsförlängningens och prissänkningens gav ett vägledande avgörande om hur väsentlig-
giltighet. Konkurrenten menade att den stora hetsbedömningen ska göras. Med hänsyn till de
prissänkningen utgjorde en otillåten väsentlig oklarheter som finns i ändringsbestämmelserna
ändring av avtalet eftersom prissänkningen var och att direktiven och svensk lagstiftning uppvisar
betydande och parternas avsikt varit att omför- några betydande skillnader jämfört med varandra,
handla priset som är ett väsentligt avtalsvillkor. lär det säkert segla upp fler mål och ge Högsta
I korthet anförde Apoteket att prissänkningen inte förvaltningsdomstolen en ny möjlighet.
42 BOKWALL RISLUND Advokatbyrå var ombud i målet för Apoteket AB.
43 Dosdispensering innebär att läkemedel förpackas så att de läkemedel som en person ska ta vid ett och samma tillfälle sampaketeras.
Tjänsten är till för personer med regelbunden och stabil medicinering som inte själva klarar av sin läkemedelshantering.
41

Box 1194, SE-171 23 Solna
Besöksadress: Svetsarvägen 10, Solna
Telefon: 08-586 21 700
E-post: info@uhmynd.se
upphandlingsmyndigheten.se
.nottaM
:otoF
.bafnI
,netehgidnymsgnildnahppU
:noitkudorP

Citera som: Upphandlingsmyndigheten 2017:4
