---
citation: Naumanns tidskrift 1864 s. 302
alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1864 s. 302
court: Högsta domstolen
series: "https://ratiolex.se/naumann/"
type: REFERAT
url: "https://ratiolex.se/naumann/1864/s-302/"
source: Naumanns tidskrift 1864, tryckta bandet
source_organization: Ratio Lex
license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord.
---

# Naumanns tidskrift 1864 s. 302

Samma ämne som under nästföregående nummer.

---

Per Perssons i Klinge hustru Karin Olsdotter hade för delaktighet i det af hennes man föröfvade mord å deras måg Erik

,) Petersson valde lifstids straffarbete; sökte nåd 1816 två gånger, 1817 och 1820; men fick afslag. Sista gången befallde K. Μ. kommendants-embetet i Carlskrona att ej vidare af Petersson emottaga någon nådeansökan. En hans bror begärde nåd för honom 1821 (P. var då 40 år gammal och hade i 11 år varit i ankarsmedjan samt uppfört sig väl), men äfven då afslogs ansökningen. Likaså 1823 och 1826, ehuru brodren Daniel Petersson ville taga honom i sin tjenst.

s. 303 Sida 303 i årgången börjar här

Jonsson Holmberg blifvit genom Svea hofrätts utslag d. 30kt. 1811 dömd att mista lifvet, halshuggas och i båle brännas, men af Kongl. Maj:t medelst utslag den 23 Jan. 1812 af nåd till lifvet förskonad, och erhållit tillstånd att i stället umgälla sitt grofva brott med 30 par ris, uppenbar kyrkoplikt en söndag samt lifstids tukthus-arbete. Karin begärde likväl, att K. Μ. täcktes tillåta, det hon finge, jemte sin man, dödsstraffet undergå.

Högsta Domstolen yttrade: Då, enligt läkarebetyg, hvilket, jemte underdåniga ansökningen, K. M:ts befallningsh. i Vesternorrlands län insändt, det Karin Olsdotter ådömda risstraff kan för hennes lif medföra vådliga följder, och hon således ej skulle komma till åtnjutande af den förskoning, K. Μ. i nåder velat henne förunna, af hvilket förhållande hon tilläfventyrs hemtat anledning till sin nu gjorda underd. ansökning, ansåg sig II. D. böra hemställa om icke risstraffet kunde till motsvarande 28 dygns fängelse vid vatten och bröd förvandlas. Men som, lik— mätigt 25 § regeringsformen, på hvarje brottsling ankommer att emottaga den nåd, konungen honom förunnar eller undergå det straff, hvartill han blifvit dömd, tillstyrkte II. D. att K. M:s befallningshafvande måtte i nåder anbefallas att låta Karin Olsdotter hos sig inställa och ej allenast underrätta henne om den förunnade nåden, utan ock förständiga henne, att valet vore henne öppet emellan denna lindrigare bestraffning eller dödsstraffet, samt att derest hon då förblefve i sitt beslut att dödsstraffet hellre undergå, K. Μ. befallningsh. hade att låta detsamma verkställa. Hvarjemte kon. befallningsh. skulle äga att med underd. berättelse om förloppet till K. Μ. inkomma.

Till hvad Högsta Domstolen sålunda yttrat och hemställt, täcktes Hans Kongl. Maj:t den 19 Mars 1812 i Statsrådet ') lemna nådigt bifall.

') I närvaro af h. exc. justitie-statsmin. grefve Gyllenborg, h. exc. statsmin. för utr. är. friherre v. Engeström, statsråderna h. exc. friherre Rosenblad, friherre Fleming, friherre Adlerbeth, justitie-råderna Blom och friherre Kurck samt justitie-kansleren grefve Trolle-Wachtmeister.

---

Källa: Naumanns tidskrift 1864, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.
