--- citation: Naumanns tidskrift 1864 s. 716 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1864 s. 716 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT url: "https://ratiolex.se/naumann/1864/s-716/" source: Naumanns tidskrift 1864, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1864 s. 716 Har magistrat rätt att föranstalta om bouppteckning efter handtverkare, anställd vid universitet? --- (Arfdabalkens 9 kap. 1 S, sådant detta lagrum lyder enligt K. F. d. 19 Maj 1845, jemfördt med K. B. d. 29 Juni 1814, K. F. d. 2 April 1852 och Universitets-statuterna af samma dag). Johannes Stenberg antogs den 8 Juni 1836 af akademiska konsistoriet i Lund tillsvidare till akademi-murmästare, med ■åtnjutande af de förmåner och rättigheter, författningarne förunnade akademiens handtverkare. Stenberg afled i Lund den 12 Februari 1857, och den 27 i samma månad förrättades, efter anmälan af enkan Stenberg, bouppteckning efter honom af två utaf magistratens ledamöter, uti hvilken bouppteckning, med beräkning att boets behållning uppgått till 4952 rdr 45 sk. 2 rst. bko, påförts sterbhuset i boupptecknings- och skiftesprovision 623 rdr 39 sk. samma mynt. Genom befullmäktigadt ombud vice auditören Μ. Larsson ingåfvo Stenbergs sterbhusdelägare den 13 Juli 1857 till rådstufvurätten i Lund en skrift, deruti de anförde bland annat, hvarom nu icke är fråga, att enligt k. br. den 29 Juni 18141), jemfördt med kongl. förordningen den 2 April 1852 och de sistnämnde dag för rikets universiteter utfärdade statuter 2), sterbhusdelägarne efter aflidne Stenberg, hvilken i lifstiden antagits till akademi-murare och derifrån ej blifvit entledigad samt hvarken vunnit burskap som murmästare i Lund eller rättighet att murareyrket såsom försörjnings-medel utöfva, varit berättigade att till förrättande af bouppteckning efter aflidne Stenberg sjelfve kalla den eller de personer, till hvilka de kunde hysa förtroende; hvadan och då den af två bland rådstufvurättens ledamöter efter Stenberg verkställda bouppteckning så- ') Se Backmans lagsamling 1 H. s. 60 och 5 H. s. 416. 2) Se ibid. 7 H. sidd. 232 o. f. s. 717 Sida 717 i årgången börjar här ledes endast grundats på enskildt uppdrag, sterbhus-delägarne yrkade, att rådstufvurättens ledamöter, hvilka för boupptecknings-instrumentet fordrat och uppburit den såsom provision utförda summa 623 rdr 39 sk. bko, men förmenades böra för boupptecknings-bestyret åtnöjas med ett af sterbhus-delägarne' i sådant afseende erbjudet belopp 100 rdr samma mynt, måtte åläggas till sterbhus-delägarne återbära öfverskjutande 523 rdr 39 sk. bko. Sedan rådstufvurätten i utslag den 2 November 1857 yttrat, att den af sterbhus-delägarnes ombud gjorda framställning i den ordning, den blifvit väckt, icke kunde till någon rådstufvurättens åtgärd föranleda, hafva sterbhus-delägarne uti en till hofrätten öfver Skåne och Blekinge den 23 November 1857 ingifven skrift yrkat bifall till det af dem vid rådstufvurätten framställda påstående, hvarförutan yrkades, att åtskilliga bemäkle ledamöters åtgöranden vid bouppteckningen måtte lagligen beifras. Efter det handlingarna blifvit remitterade till advokatfiskals-embetet, har advokatfiskalen i memorial, ingifvet till hofrätten den 29 November 1858, så vidt nu är ifråga, sig yttrat, att upplyst vore, det Stenberg i lifstiden blifvit den 8 Juni 1836 antagen till akademiens murare, med åtnjutande af de rättigheter och förmåner, författningarne förunnade akademiens handtverkare, och jemväl, intilldess akademiska jurisdiktionen upphörde, varit vid universitetet mantals-skrifven och der erlagt honom åliggande allmänna utskylder, hvaraf måste följa, att, derest Stenberg intill sin död innehaft berörde befattning och kongl. brefvet den 29 Juni 1814 då ännu varit gällande, det icke tillkommit magistraten att med bouppteckningen efter Stenberg taga befattning. Det vore dessutom icke visadt, att Stenberg i lifstiden förvärfvat sig burskap i staden eller innehade försörjningsrätt, i hvilket fall magistraten bordt anses hafva varit berättigad till att förrätta bouppteckningen. Derest nu Stenberg till sin död måste anses hafva tillhört endast och allenast akademien, borde afgöras huruvida, efter det de nya statuterna för universitetet blefvo gällande, universiteten ägde antaga eller bibehålla handtverkare, och om magistraterne s. 718 Sida 718 i årgången börjar här i Upsala och Lund voro utestängde från rättigheten att besörja om bouppteckning efter personer, som vid dödsfallet tillhört akademien. Advokatfiskalen kunde icke finna, att statuterna vidrörde dessa frågor, hvarföre ock advokat-fiskalen ansåge, att omförmälda kongl. bref uti ifrågavarande afseende ej blifvit upphäfdt genom kongl. förordningen den 2 April 1852 eller statuterna af samma dag, utan deremot den genom berörde kongl. bref sterbhusdelägarne efter personer, hvilka i lifstiden tillhört akademierna, medgifna rättighet att till boupptecknings förrättande sjelfve utse lämplig person, ännu fortfor. Vid sådana förhållanden fann advokat-fiskalen sig böra biträda den af afidne Stenbergs sterbhus-delägare gjorda anmärkning, att magistraten icke varit behörig att med ifrågavarande bouppteckning taga befattning, hvadan och då bouppteckningens hållande måste anses hafva grundats på enskildt uppdrag, magistraten vore skyldig att till sterbhus-delägarne återbära upptecknings- och skiftes-provisionen. Uti häröfver infordrad förklaring anförde magistraten, att den väl icke vore i tillfälle att visa, det Stenberg entledigats från sin befattning såsom murare vid akademien, men att, emedan det uti k. br. d. 29 Juni 1814 förekommande stadgande, att magistrat icke tillkomme taga befattning med bouppteckning efter personer, som lydt under akademiska jurisdiktionen, numera, sedan universiteternas domsrätt genom K. F. d. 2 April 1852 upphört, måste anses hafva förfallit, det i statuterna för universiteterna i riket af sistnämnde dag gifna förklarande, att universiteterna skulle oförkränkt åtnjuta de rättigheter och förmåner, som dem genom lag eller författning blifvit tillagde, endast afsåge de till universiteterna hörande personer, som i 2 § af berörde statuter funnos omförmälde, bland hvilka handtverkare icke upptagits; att då dessutom Stenberg under de sista 10 à 15 åren af sin lefnad hufvudsakligen varit sysselsatt med mureriarbete vid domkyrkan i Lund och uppbyggande af flera hus i staden och kyrkobyggnader på landet, samt alltsedan år 1814 lika med andra handtverkare i nämnde stad erlagt afgift till stadskassan och vid sin död varit i staden mantals- och skattskrifven, ansåg magistraten sig hafva s. 719 Sida 719 i årgången börjar här varit behörig att förrätta bouppteckning efter Stenberg. Derjemte inlemnade magistraten bevis af vederbörande tjensteman att Stenberg från och med år 1838 till sin död år 1857 med biträden besörjt det vid Lunds domkyrka förefallande murerioch stenhuggeri-arbete; och att från år 1841 till och med år 1857 honom, i egenskap af murmästare i Lund, påförts afgift till stadskassan samt att han der varit mantalsskrifven. Efter det v. auditören Larsson fått tillfälle att vidare yttra sig i saken, meddelade hofrätten utslag den 4 Januari 1861: Emedan det i § 1 af kongl. statuterna för universiteterna i riket den 2 April 1852 gifna förklarande, att universiteterna skulle oförkränkt åtnjuta de rättigheter, förmåner och friheter, som dem genom lag och författning blifvit tillagde, såvidt de icke funnos mot statuterna stridande, ej ägde tillämpning på andra personer än dem, lιυilka i 2 § af samma statuter omförmäldes, såsom till universiteterna hörande, eller, jemte lärare och studerande, de för vården af universitetets vetenskapliga inrättningar eller vid olika grenar af dess förvaltning vederbörligen anställde tjensteman och betjente, till hvilka senare ock räknades den i 98 § af statuterna omnämnde trädgårdsmästare och andra underbetjente, enligt stat, vid universitetets särskilda inrättningar; men Stenberg, hvilken i sin egenskap af akademiens murare icke, såvidt visadt vore, varit å universitetets stat upptagen, ej vore att hänföra till de i nämnde §§ omförmälde innehafvare af befattningar vid universitetet, pröfvade hofrätten, med ogillande af den mot magistraten uti ifrågavarande afseende framställda anmärkning, rättvist förklara magistraten hafva varit behörig att taga befattning med bouppteckningen efter muraren Stenberg. Öfver detta utslag anförde v. auditören Larsson underdåniga besvär, hvaröfver vederbörandes förklaring infordrades. Genom utslag den 25 Februari 1863 fann Högsta Domstolen klaganden icke hafva anfört skäl, som i hofrättens utslag kunde verka ändring. --- Källa: Naumanns tidskrift 1864, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.