--- citation: Naumanns tidskrift 1865 s. 438 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1865 s. 438 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT date: 1864-12-19 keywords: - Köpekontrakt - Vilkor url: "https://ratiolex.se/naumann/1865/s-438/" source: Naumanns tidskrift 1865, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1865 s. 438 Fastighetsköp. Vilseledande uppgifter om ägovidden m. m., hvilka uppgifter likväl icke blifvit i köpekontraktet åberopade. --- Enligt köpekontrakt den 16 Oktober 1856, försålde J. F. Bæckstrôm i Jönköping till H. Spaak ⅜ mantal frälse Skeppsholmen, |:dels mantal frälse Ubbeholmen m. fl. hemmansdelar för en summa af 48,000 rdr rmt. Till 1859-års hösteting med Redvägs härad uttog Spaak stämning på Bæckstrôm med följande påståenden: Genom Bæckströms kommissionärer i Stockholm J. Μ. Zefferin och A. Kuhlers, hvilka hvar för sig erhållit uppdrag af Bæckstrôm att försälja ifrågavarande egendom, hade Spaak fått beskrifningar å egendomen, utvisande, bland annat, att dertill hörde 66 tunnland 30 kappland åker, 166 tunnland 19 kappland äng, 158 tunnland 30 kappland hagmark, och 238 tunnland 22 kappland skog, eller tillsamman 631 tunnland 5 kappland mark; att ängen bestod af odlade och med gräsfrö besådda mader, och att qvarnen årligen inbringade omkring 1000 rdr rmt. Bæckstrôm hade äfven personligen vidhållit riktigheten af dessa uppgifter och dessutom lemnat Spaak en kalkyl, upptagande inkomster och utgifter vid egendomen under ett år, hvilken handling, med beräkning bland andra inkomster af 40 rdr för hvarje af 20 kor, utvisat såsom behållning 3,932 rdr 25 öre rmt. Sedan Spaak med tillit till dessa uppgifter afslutat köpet och tillträdt egendomen, hade det likväl befunnits, att åkern, oberäknadt ofvannämnde odlade mader, samt den åkerjord, som brukades till nio å ägorna befintliga torp, uppgick till endast 27 tunnland 15,64 kappland; att ängsmarken utgjorde blott 94 tunnland 10,94 kappland; att hela ägovidden var inskränkt till 572 tunnland 28,45 kappland; att det högsta antal kor, som kunde å egendomen framfödas och under Bæckstrôms tid der blifvit utfodrade, vore elfva, samt att årliga inkomsten af qvarnen med s. 439 Sida 439 i årgången börjar här 331 rdr 30 öre understege den af Backström uppgifna. På grund häraf och då de felaktiga uppgifterna icke kunnat tillkomma af misstag, enär kommissionärernas meddelanden och Backströms egen kalkyl öfverensstämde, yrkade Spaak att varda godtgjord med uppgifna ersättningsbelopp. Vid målets handläggning vid häradsrätten företedde Spaak: a) det emellan parterna om ifrågavarande egendom upprättade köpekontrakt, som ej innehöll någon bestämmelse om egendomens beskaffenhet eller afkastning, utan blott, att densamma skulle å utsatt dag tillträdas i det skick den dä befanns; b) en af kommissionären J. M. Zefferin i Stockholm på egendomen uppgjord, i tidningen »Aftonbladet» införd och Spaak tillställd beskrifning, innehållande, att densamma hade den areal af de särskilda ägoslag, Spaak i stämningen uppgifvit; c) en egendomsbeskrifning, upprättad af kommissionären Kuhlers af hufvudsakligen enahanda innehåll med den af Zefferin uppgjorda; d) en af Backström upprättad kalkyl öfver 1856-års gröda vid egendom, utvisande en behållning af 3,932 rdr 25 öre rmt. Till genmäle å stämningen anförde Bæckstrôm, att han sålt egendomen i befintligt skick utan att garantera något i afseende på dess areal eller afkastning, hvadan och om äfven hans uppgifter ej öfverensstämde med verkliga förhållandet, Bæckstrôm icke ansåge sig skyldig att till Spaak utgifva något skadestånd, och detta så mycket hellre, som Bæckstrôm sjelf varit i okunnighet om egendomens rätta areal. För öfrigt vidhöll Bæckstrôm, att han på egendomen födt och der kunnat föda 20 kor. Vittnen hördes i målet, hvilka berättade: J. M. Olander, att han, som författat ifrågavarande köpekontrakt, ej förstått de deri begagnade uttryck om egendomens öfverlåtande i befintligt skick annorlunda, än att Bæckstrôm ålegat afträda egendomen så beskaffad som han densamma åtkommit och vid tillfället ägde; samt kommissionärerna Zefferin och Kuhlers, att de af Bæckstrôm erhållit uppdrag att sälja nämnde egendom, och att de af dem undertecknade beskrifningar, hvilka lemnats s. 440 Sida 440 i årgången börjar här till Spaak, upprättats i öfverensstämmelse med de af Bæckström meddelade upplysningarne. Häradsrätten gaf utslag den 2 Februari 1861: Ehuru utredt blifvit, att Spaak, innan han med Backström afslutat köp om ifrågavarande fasta egendom, från honom och hans ombud Zefferin och Kuhlers fått emottaga osanna och vilseledande uppgifter om egendomens ägovidd och öfriga fördelar, likväl och då nämnda uppgifter icke blifvit i de parterna emellan upprättade köpeathandlingar åberopade, och samma uppgifter alltså, enligt 1 kapitlet 2 § Jordabalken, icke voro för Bæckstrôm förbindande, fann häradsrätten sig icke kunna bifalla Spaaks på ofvanberörda förhållande grundade ersättningsanspråk. Spaak vädjade till Göta hofrätt och yrkade, att, med upphäfvande af häradsrättens utslag, honom måtte tillerkännas ersättning med belopp, som i vadeinlagan närmare bestämdes. Medelst dom den 10 Juli 1863 bief häradsrättens utslag af hofrätten faststäldt. Spaak sökte i underdånighet ändring i denna dom; men det af Nedre revisionen den 3 December 1864 afgifna betänkande, hvari revisionen hemställt, att hofrättens dom måtte fastställas, bief af Högsta Domstolen den 5 December 1864 bifallet. Kongl. Maj:ts dom är utfärdad den 19 December 1864. --- Källa: Naumanns tidskrift 1865, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.