--- citation: Naumanns tidskrift 1865 s. 610 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1865 s. 610 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT date: 1864-03-14 url: "https://ratiolex.se/naumann/1865/s-610/" source: Naumanns tidskrift 1865, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1865 s. 610 Rätt forum då fråga förekommer huruvida en väg är att betrakta såsom enskild eller allmän, samt om befrielse från skyldigheten att deltaga i underhållet af samma våg. --- Från allmänna vägen emellan Malmö och Ystad sträcker sig i nordlig rigtning en väg förbi Grönby kyrka till säteriet Hofgård och vidare till Lemmeströ, hvilken väg till Hofgårds gräns af ålder underhållits utaf samtlige hemmansägare inom Grönby socken, bestående af 12142 mantal Grönby och 33 mantal Hönsinge. Denna väg, omgifven å ömse sidor af Grönby bys ägor, utgör icke utfartsväg för Hönsinge, som har sina ägor belägna i norr och söder om allmänna landsvägen samt öster om Grönby ägor. Är 1802 hade kronofogden Krook ingått till kon. befh:de i länet med ansökan, att som ifrågavarande väg i 1736-års för Wemmanhögs härad upprättade och fastställda väg- och brodelning vore icke allenast ansedd nödig såsom skogsväg för s. 611 Sida 611 i årgången börjar här »slätten», utan ock tingsväg för en stor del af Gustafs socken, stads- och tingsväg för säteriet Hofgård samt kyrkoväg för nämnde säteri förbi Lemmeströ till Gustafs kyrka, samt Grönby och Gustafs socknar, hvilka, enligt omförmälde väg- och brodelning, voro förbundne att samma väg rödja och underhålla, sådant likväl uderlåtit, så att vägen vore nästan ofarbar, förordnande för landtmätare måtte meddelas »att vägen lagligen fördela mellan de till rödjning skyldige hemman, på Grönby socken, från samma by öfver dess ägor till Kalthus i Gustafs socken». Till följd häraf och på grund af befallningshafvandens förordnande att, »i anledning af såväl kammar-kollegiets utslag den 14 Januari 1804, som befh:des resolution den 30 April 1803, fördela allfara vägen genom Grönby by till säteriet Hofgård och vidare till Lemmeströ från stora landsvägen mellan Malmö och Ystad», verkställde landtmätaren Sam. Guttman åren 1806 och 1807 delning af samma väg, dervid den inom Grönby belägna andel af vägen, efter att hafva blifvit till större delen ånyo utlagd och rättad, till underhållande fördelats å hvarje hemman inom Grönby socken. Sedan en del Hönsinge byemän år I860 hos kon. befh:de sökt befrielse från deltagande i underhållet af nu ifrågavarande väg, under anförande, att då Hönsinge byemän hade att vidmakthålla två öfver deras ägor gående vägar, den ena åt Assartorp och den andra till Brönnestad, Grönby bys åboer borde den omtvistade vägen underhålla, så hade kon. befh:de i utslag den 26 Oktober 1860 yttrat, att som tvist om underhåll af byväg, enligt kongl. brefvet den 17 April 1828, skulle af domstol i orten upptagas och pröfvas, sökanderne ägde att der efter stämning utföra sin talan efter befogenhet. Detta utlag vann laga kraft; hvarpå Hönsinge byemän till Wemmenhögs häradsrätt instämde åboerne i Grönby by med enahanda påstående, som framställts hos kon. befh:de. Såsom skäl för påståendet anfördes, att Hönsinge byemän icke vidare begagnade sig af omförmälde väg, hvilken låge helt och hållet på Grönby ägor; att efter enskiftena vore allmänt antaget, att, utom allmän landsväg, bylag ej toge del med annat bylag i s. 612 Sida 612 i årgången börjar här underhållet af väg, som låge utom dess gränsor, samt att Hönsinge åboer numera hade särskilda byvägar att ensamme underhålla. Grönby åboer medgåfvo väl, att Hönsinge byemän ej begagnade ifrågavarande väg för att komma till sina ägoskiften, eller att de eljest hade behof af den del deraf, som sträcker sig mellan Grönby kyrka och Hofgårds gräns, men ansågo dem skyldige att, såsom dittills, deltaga i vägens underhåll på grund af 1806 och 1807-årens vägdelning, som enligt deras förmenande vunnit laga kraft. Sistnämnda uppgift bestreds af Hönsinge åboer, som ej ville tillerkänna berörde vägdelning vitsord; men äfven om visas kunde, att densamma blifvit behörigen fastställd, borde dock efter deras åsigt sådant ej kunna medföra skyldighet för dem att, sedan omständigheterna numera så förändrats, att Hönsinge åboer icke hade ringaste gagn af vägen, fortfarande deltaga i underhållet deraf. Häradsrätten meddelade utslag den 3 September 1861: Då, enligt hvad af handlingarne framginge, den del af omstämda väg, som löper mellan landsvägen och Grönby kyrka, vore till egenskap af sockneväg att hänföra, men frågor angående underhåll af sådan väg ej tillhörde häradsrätts behandling, förklarades stämningspåståendet, i hvad det afsåge samma vägdel, icke kunna af häradsrätten till pröfning upptagas. Hvad åter anginge öfriga delen af vägen, eller från Grönby kyrka till Hofgårds gräns, hvilken ostridigt vore att såsom byväg anse; så och då Grönby icke emot Hönsinge åboers bestridande styrkt, att den 1806 och 1807 verkställda förrättning, hvarigenom underhållet bland annat af nämnde vägdel tilldelats jemväl ägare och innehafvare af hemman i Hönsinge, blifvit i laglig ordning fastställd, samt Grönby åboer dessutom vidgått, att Hönsinge numera ej begagnar samma vägdel eller deraf har behof; ty och enär berörda vägdel, belägen ensamt inom Grönby bys område, måste betraktas såsom dess enskilda byväg, hvars underhållande tillkomme endast dem, som deraf sig begagnade, befriades Hönsinge byamän från skyldighet att deltaga i underhållet af vägen från Grönby kyrka till Hofgårds gräns. s. 613 Sida 613 i årgången börjar här Å ömse sidor vädjades till Skånska hofrätten. Hvardera parten sökte ändring i häradsrättens utslag, så vidt det dem gått emot. Grönby åboer åberopade hvad af kronofogden i dess till kon. befinde år 1802 ingifna ansökning anförts. Gustafs socken hade ännu icke någon annan tingsväg än den ifrågavarande, hvilken ock af säteriet Hofgård begagnades till tingsoch stadsväg. Några förändrade förhållanden, som kunde föranleda dertill, att, såsom häradsrätten antagit, vägen numera vore att anse endast såsom byaväg, förefunnos icke. Vägen fortfor nu, likasom år 1736, att vara skogsväg för åboerna i Hönsinge och hela den öfriga skoglösa slättbygdens åboer. Hofrätten yttrade i dom den 23 Maj 1862: Den tillfälliga omständighet, att den sträcka af omstämda vägen, som löper från allmänna landsvägen till Grönby kyrka och, enligt företedt bevis, befunnes endast 1,228 alnar lång, samt till största delen utgjorde bygata inom Grönby by, jemväl begagnades af kyrkoherden i Grönby och Anderslöfs församlingar på resor från moderkyrkan i Grönby till annexkyrkan i Anderslöf, kunde icke verka derhän, att berörde vägstycke, som Hönsinge byamän måste befara för att komma till socknekyrkan i Grönby, skulle, i afseende å vederbörandes skyldighet att i densammas underhåll deltaga, hänföras till annan egenskap än vägstyckets från Grönby kyrka till Hofgårds gräns, hvilken fortsättning ej visats vara af annan beskaffenhet, än att tvist om skyldigheten att den underhålla, jemlikt kongl. brefvet den 17 April 1828, tillhörde domstols handläggning, hvadan hofrätten, oansedt frågan om Hönsinge åboers befrielse från vägrödjning å förstberörda vägsträcka ej blifvit af häradsrätten pröfvad, fann sig vara oförhindrad jemväl denna fråga i sammanhang med tvisten i öfrigt till afgörande företaga; dervid, enär upplyst blifvit, att omstämda vägen vid den åren 1806 och 1807 förrättade vägdelning fördelats till underhåll mellan Grönby och Hönsinge åboer, samt de senare, hvilka sedermera fortfarit att i vägens underhåll deltaga, mot vederparternes bestridande icke gittat styrka, att sådana förändrade förhållanden inträdt, som fingo berättiga Hönsinge åboer att från väghållningsskyldigheten vinna s. 614 Sida 614 i årgången börjar här befrielse, hofrätten, med ändring af häradsrättens utslag, ogillade det i berörda hänseende instämda påstående. Hönsinge byamän fullföljde, efter nedsättning af revisionsskilling, underd. ändringssökande hos Kongl. Maj:t; hvarpå nedre revisionen afgaf underd. betänkande den 6 Februari 1864 af innehåll: Emedan genom Kongl. Maj:ts befh:des i Malmöhus län utslag den 12 Mars 1803, hvilket af Kongl Maj:ts och rikets kammar-kollegii utslag den 12 Januari 1804 fastställts, blifvit förklaradt, att ifrågavarande, genom delar af Grönby och Gustafs socknar löpande väg, hvilken funnes upptagen i 1736-års bro- och vägdelning för Wemmanhögs härad, såsom en oundgänglig sockne- och skogsväg, borde underhållas af Grönby och Gustafs socknar och förthy fördelas emellan de hemmansägare och åboer inom samma socknar, som vägrödjningsskyldigheten enligt lag och författningar ålåge, samt i enlighet härmed den del af vägen, som är belägen inom Grönby socken, sedermera blifvit vid den 1806 och 1807 förrättade vägdelning fördelad till underhåll emellan Grönby och Hönsinge byars åboer; ty och som Hönsinge åboer, hvilka allt sedermera i vägens underhållande deltagit, icke ådagalagt, att sådana förhållanden numera inträdt, som emot Grönby byamäns bestridande, lagligen borde kunna för Hönsinge byemän medföra befrielse från skyldigheten att i underhållet af omstämda väg deltaga, hemställde nedre revisionen, det Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist hofrättens dom att gilla. Då saken den 18 i ofvannämnde månad föredrogs i Högsta Domstolen, stannade Högsta Domstolen i följande beslut: Som Grönby byamän bistridt, att ifrågavarande väg, — hvilken uti Kongl. Maj:ts befh:des i Malmöhus län den 12 Mars 1803 meddelade, af kammar-kollegium den 12 Januari 1804 fastställda utslag blifvit ansedd såsom en för orten oumbärlig sockne- och skogsväg, — är allenast enskild byaväg, samt vägens beskaffenhet af allmän väg således är i fråga, vid hvilket förhållande det icke, emot kongl. brefvet den 17 April 1828, 27 § i instruktionen för landshöfdingarne i rikets län den 10 November 1855 och 7 § i instruktionen för kammar-kollegium den 16 Februari 1838, tillkommer domstol att den af Hönsinge s. 615 Sida 615 i årgången börjar här byamän väckta tvist om befrielse från skyldighet att deltaga i underhållet af samma väg upptaga och afgöra; alltså pröfvade Högsta Domstolen rättvist domstolarnes beslut, häradsrättens så vidt saken blifvit derigenom till pröfning upptagen, att undanrödja. Kongl. Maj:ts dom är utgifven den 14 Mars 1864. --- Källa: Naumanns tidskrift 1865, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.