--- citation: Naumanns tidskrift 1865 s. 619 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1865 s. 619 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT keywords: - Bränvin url: "https://ratiolex.se/naumann/1865/s-619/" source: Naumanns tidskrift 1865, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1865 s. 619 Öfverlåtelse på annan person af rättighet till minuthandel med eller utskänkning af bränvin. K. F. d. 13 Dec. 1863 angående vilkoren för sådan försäljning m m., 21 §. --- Vid rådstufvurätten i Nyköping yrkade stadsfiskalen A.Åberg, å tjenstens vägnar, att förre källarmästaren J. Friberg, hvilken, utan att dertill vara berättigad, från den 1 till den 22 Okt. 1862 utskänkt bränvin och andra spirituösa drycker uti den i Assemblée-bolaget förut tillhöriga gården n:o 20 och 30 | inrättade krog, måtte derför fällas till ansvar. Vid rättegångens början hade åklagaren till upplysning af målet företett följande handlingar: l:o. Ett magistratens i Nyköping utslag den 27 April 1818, hvarigenom, uppå assemblée-bolagets i staden ansökning, resolverats: att det skulle vara »assembléehus-intressenterna» tillåtet att genom antagen skicklig och välfrejdad person idka värdshusrörelse och bryggerihandtering till förtäring å stället, men ej till afsalu utomhus. s. 620 Sida 620 i årgången börjar här 2:o. Ett den 1 Oktober 1853 emellan Friberg och G. Grüner, à assemblée-direktionens vägnar, upprättadt kontrakt, deri Friberg, såsom damera ägare till den af assemblée-bolaget försålda gården n:o 20 och 30 ⅛ i Nyköping, till bolaget från ofvannämnde dag till den 1 Oktober 1862 och framgent, såvida icke laglig uppsägning å någondera sidan skedde, uthyrt vissa uppräknade lägenheter, emot det bolaget till Friberg under samma tid öfverlät dess rätt till källare- och schweitzeri-rörelse. 3:o. Ett kontrakt af den 30 Juli 1862 emellan källarmästaren J. F. Westerberg och Friberg, utvisande, att sedan Friberg blifvit försatt i konkurs och hans borgenärer den 11 Augusti 1860 till Westerberg under fem år upplåtit Fribergs i 1853-års kontrakt betingade försäljningsrättigheter, så hade Westerberg antagit Friberg att från den 1 Oktober 1862 på tre år »förestå och utöfva Westerbergs innehafvande krogrättigheter», för hvilket ändamål åtskillige rum i assemblée-lokalen upplätos till begagnande af Friberg, som härför skulle till Westerberg årligen betala 650 rdr rmt, deltaga till hälften med honom i de bränvinsutskänknings- och andra rörelsen åtföljande utgifterne, samt ensam ansvara, i händelse öfverträdelse af gällande föreskrifter vid krogrörelsen ifrågakomme. 4:o. En af magistraten i Nyköping, enligt föreskriften i 7 § af k. förordn. den 7 December 1860 och den 22 April 1862, uppgjord förteckning å dem, som i staden voro berättigade att under viss tid utskänka bränvin, i hvilken handling nämndes: »källarmästaren Fribergs konkursmassa, som genom J. F. Westerberg idkar den värdshusrörelse, hvilken assemblée-bolagets intressenter på grund af magistratens utslag den 27 April 1818 berättigats att genom antagen skicklig och välfrejdad person utöfva». Friberg erkände, att han idkat bränvinsutskänkning under angifna tiden, men förmenade, att sådant skett »för Westerbergs räkning». Åklagaren ansåg Westerberg icke hafva ägt att till Friberg upplåta någon rättighet till krogrörelse, hvadan och då Friberg oberättigad dermed tagit befattning, ansvar för oloflig utskänkning borde honom drabba. s. 621 Sida 621 i årgången börjar här Rådstufvurätten meddelade utslag den 24 November 1862: Enär genom magistratens den 27 April 1818 meddelade lagakraftvunna utslag delägarne uti då varande assembléehusbolaget i Nyköping erhållit rättighet att för obestämd tid, genom antagen skicklig och välfrejdad person, i deras derstädes belägna fasta egendom idka värdshusrörelse och utöfva bryggerihandtering till förtäring på stället, hvilken värdshusrörelse, jemväl sedan delägarne i nämnde bolag, som numera kallades assemblée-bolaget, till enskild person försålt sin assembléehus-byggnad, bedrifvits i det hus, hvarest af bolaget tillställda offentliga nöjen ägt rum; ty och som Friberg genom kontrakt den 1 Okt. 1853 emellan direktionen för samma bolag, å ena, och ägarne till ofvannämnda gård, å andra sidan, fått till sig upplåtna bolagets källarrättigheter till den 1 Oktober 1862 samt vidare, så framt laglig uppsägning icke skedde, och Friberg utan klander från direktionens för assemblée-bolaget sida till källarmästaren Westerberg öfverlåtit kontraktet, samt denne genom skriftligt aftal den 30 Juli 1862 antagit Friberg att förestå en del af berörde värdshusrörelse, som i samma aftal blifvit benämnd »krog»; alltså och då obestridt vore, att rättighet till idkande af värdshusrörelse uti ifrågavarande gård blifvit för tiden från och med den 1 Oktober 1862 till samma dag 1863 medgifven, och att afgift derför blifvit till den 1 April sistnämnda år förskottsvis utbetald, samt kongl. förordningen angående vilkoren för försäljning af bränvin m. m. den 7 Dec. 1860 icke stadgar, att utskänkningsrörelse skulle endast å ett ställe i samma lokal idkas, hvartill komme att, genom öfverlåtelse af den så kallade krogen till Friberg, värdshusrörelsen i assemblée-huset icke blifvit utvidgad, kunde Friberg icke till något ansvar i målet fällas, o Emot detta utslag anförde stadsfiskalen Aberg besvär i Svea hofrätt samt yrkade, att då det emellan Westerberg och Friberg den 30 Juli 1862 upprättade kontrakt tydligen visade, att Friberg för egen räkning under omstämda tiden idkat ifrågavarande bränvinsförsäljning, han således måtte för denna öfverträdelse ådömas laga ansvar. s. 622 Sida 622 i årgången börjar här Hofrätten gaf utslag den 15 April 1863: Af handlingarne inhemtades, hurusom Westerberg, genom kontrakt den 30 Juli 1862, med förmälan att han förhyrt så väl ifrågavarande egendom under n:o 20 och 30% i Nyköpings stads 2:a qvarter med undantag af de rum, assembléebolaget der innehade, som ock den nämnde bolag i samma egendom tillkommande krog- och källarrättighet, antagit Friberg att under tre år från den 1 Oktober 1862 utöfva berörde krogrättighet och i sammanhang dermed till honom upplåtit åtskilliga lägenheter i omförmälde egendom, hvarjemte i kontraktet blifvit stadgadt, att Friberg för de honom deri tlilagde förmåner skulle betala 650 rdr om året och till hälften deltaga i de bränvinsutskänknings-utskylder och deraf härflytande afgifter, som blefvo Westerberg för assembléekällar-rörelsen påförda, samt att Westerberg skulle vara frikallad från allt ansvar för de lagöfverträdelser, hvartill Friberg kunde komma att vid krogrörelsens utöfvande göra sig skyldig; och som Friberg erkänt, att han under den tid, åtalet afsåge, i ofvanberörda, till honom upplåtna lägenheten utskänkt bränvin, och samma utskänkning, med afseende å kontraktets innehåll, ej kunde anses hafva skett för Westerberg utan för Fribergs räkning; alltså, och ehuru Westerberg, som ostridigt innehade den på grund af magistratens utslag den 27 April 1818 assembléebolaget tillkommande rättighet att idka utskänkning af bränvin, måste antagas hafva genom merberörde kontrakt till Friberg öfverlåtit nämnde rättighet, så vidt den för krogrörelsens bedrifvande vore erforderlig, likväl och då Friberg icke ens föregifvit, att i anledning af denna öfverlåtelse förfarits i öfverensstämmelse med 21 § i kongl. förordningen angående vilkoren för försäljning af bränvin m. m. den 7 December I860’) och följaktligen samma öfverlåtelse ej medfört rättighet för klaganden att för egen räkning idka utskänkning, samt, såvidt visadt blifvit, Friberg ej heller annorledes sådan rättighet sig förvärfvat, fann hofrätten, jemlikt 17, 18, 41, 52, 53 och 55 §§ i nyss åberopade förordning skäligt att, med ändring af rådstufvurättens utslag, döma Friberg för första resan oloflig utskänkning af 1) Jfr samma § i nu gällande Förordning i ämnet af d. 18 Dec. 1863 (»utan att denne af magistraten pröfvas tjenlig och i öfrigt behörig»). s. 623 Sida 623 i årgången börjar här bränvin att böta 15 rdr och i utskänkningsafgift erlägga 80 rdr rmt. Friberg sökte hos Kongl. Maj:t i underd. ändring af hofrättens utslag; och sedan besvären blifvit med vederbörande kommunicerade, förekom målet den 26 Augusti 1864 till afgörande i Högsta Domstolen, som dervid icke fann skäl att i hofrättens utslag göra ändring. --- Källa: Naumanns tidskrift 1865, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.