--- citation: Naumanns tidskrift 1865 s. 700 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1865 s. 700 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT keywords: - Landtmätare - Skifte url: "https://ratiolex.se/naumann/1865/s-700/" source: Naumanns tidskrift 1865, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1865 s. 700 Ägodelnings-ärende. Påyrkadt inställande af laga skifte. Forum för pröfning af slikt yrkande. Påstådt ansvar å landtmätare för fortsättande af skiftet. Kostnaderna för detsamma. K. F. --- Enhällig öfverenskommelse, erforderlig för påbegyndt laga skiftes inställande. På ansökan af handlanden C. J. Bäckström och flera andra åboer i Oija, hade kommissionslandtmätaren L. Fegræus erhållit vederbörligt förordnande att förrätta laga skifte inom Oija sockens skifteslag, bestående af 153 mantal, i Gottlands södra härad. Vid förrättningens företagande den 28 Augusti 1860, hade skiftessökanderne, utom Backström, hvilken ägde 138 mantal, återkallat ansökningen och tillika med öfrige delägare i skifteslaget yrkat inställande af skiftet; i anledning hvaraf skiftesmannen och gode männen uti afgifvet utlåtande förklarat, att något afseende å berörde påstående icke kunde fästas, utan komme förrättningen att detta oaktadt fortgå intill dess annorlunda blefve förordnadt. Detta utlåtande underställdes Gottlands södra härads ägodelningsrätts pröfning, hvilken i utslag, den 15 Oktober samma s. 701 Sida 701 i årgången börjar här år, ansåg sig icke tillkomma att med underställda frågan taga befattning. Häröfver anfördes underd. besvär af åtskillige skiftesägare, som anhöllo, att K. Μ. måtte förklara, att laga skifte med Oija skifteslag icke vid för banden varande förhållande borde företagas eller fortgå. Men sedermera hade utaf desse klagande handlanden G. F. Thomsson i Domearfve, Olof Claesson i Bringes, Matts Niklas Söderström i Barkarfve, Jakob Lundgren i Stora Simundi, G. M. Westberg i Seffride och C. E. Westberg i Sibbenarfve uti en den 27 November nämnde år daterad, till K. Μ. ingifven skrift, med återkallande af besvären, förenat sig med Bæckstrôm uti yrkande om skiftets fortgang. Genom utslag den 7 April 1862 förklarade K. M. tvisten, huruvida skiftet borde fortgå eller icke, tillhöra ägodelningsrättens pröfning, såsom följd hvaraf målet visades åter till bemälde rätt, som hade att, efter vederbörandes hörande, dermed lagligen förfara. Emellertid hade under loppet af år 1861 all skifteslagets jord blifvit uppmätt och på karta lagd, äfvensom ägograderingen till större delen verkställts. Men vid målets förnyade handläggning hos ägodelningsrätten den 9 November 1863 påstodo Olof Claesson och Söderström, jemte flere andre delägare, att skiftet borde inställas, och Fegræus förpligtas dels återgälda det af honom uppburna arvodet, dels ock godtgöra skifteslaget alla de dagsverken, som under förrättningen blifvit af delägarne utgjorde. Jemväl Bæckstrôm förklarade sig anse största skäl för handen, att skiftet finge förfalla, och att Fegræus, som i otid börjat med skiftets utarbetande, skulle återbära det arfvodesbelopp, han emottagit. Thomsson, Lundgren, G. Μ. Westberg och C. F. Westberg hade icke afgifvit något yttrande. Fegræus bestred berörde påståenden. Sin åtgärd att fortsätta skiftet sökte han försvara dermed, dels att hans förordnande innehöll, att skiftet skulle skyndsamt företagas och fullbordas, dels ock att han haft sig bekant, det flere delägare, återkallande sina besvär, hos K. Μ. förenat sig med Bæckstôm i yrkandet om skiftets fortsättande. s. 702 Sida 702 i årgången börjar här Ägodelningsrätten gaf utslag nyssnämnde dag och på anförde skäl dels inställde skiftet, dels förklarade Fegræus förlustig all ersättning för hvad han i afseende på mätning och gradering af skifteslagets ägor tillgjort, samt dömde honom skyldig att till skiftesintressenterne återgälda hvad de med qvitto af Fegræus eller hans tjenstebiträde kunde visa vara såsom arfvode i och för omförmälde mätning och gradering af skifteslaget utbetaldt, äfvensom att efter markegångspris godtgöra skifteslaget de vid mätningen och graderingen tillsläppta, handtlangnings-dagsverken. Fegræus sökte hos K. Μ. i underd. ändring af ägodelningsrättens beslut. Han anförde bland annat: att då de delägare, hvilka hos K. Μ. påyrkade skiftets fortgång, hade vida mer än en åttondel af skifteslagets jord och sålunda fullt skiftesvitsord, måste Fegræus, enligt hvad 1 kap. 5 § skiftesstadgan för ett dylikt fall bestämde, fortsätta skiftet. Förrättningen hade derpå utan anmärkning fortgått, till dess frågan om ägoutbytena förekom. Vid förstnämnda förhållande och om, sedan största och svåraste delen nu vore verkställd, det välbehöfliga skiftet skulle förfalla, anhöll Fegræus, att K. Μ. måtte ålägga de skiftesdelägare, som, genom sitt återtagande af yrkandet derom, orsakat skiftets inställande, att till Fegræus gälda allt hvad han enligt taxa ägde att fordra för det af honom eller hans medhjelpare verkställda arbete. Högsta Domstolen i utslag den 22 April 1864 ansåg Fegræus icke hafva så felaktigt förfarit, att han derigenom ådragit sig den ersättnings- och återbetalningsskyldighet, ägodelningsrätten honom ådömt, hvarföre han derifrån befriades; och på det delägarne måtte komma i tillfälla att yttra sig huruvida de, vid en sådan pröfning af deras mot skiftesmannen framställda påståenden, åstundade skiftets inställande, återförvisades målet till ägodelningsrätten, som, efter det delägarne blifvit i denna fråga hörde, skulle nytt utlåtande meddela. I följd häraf företog ägodelningsrätten den 26 Juli nämnde år målet ånyo, i närvaro af åtskilliga skiftesdelägare, bland hvilka Thomsson, Lundgren, G. Μ. Westberg och Adam Oman påfordrade skiftets fortgång, under yrkande derjemte, att om s. 703 Sida 703 i årgången börjar här förrättningen, trots deras bestridande, blefve inställd, ersättning måtte dem tilläggas af den eller dem, som inställelsen orsakade, för utlagdt arvode till skiftesmannen och goda männen, för handtlangning och alla öfriga med förrättningen förenade, i en bifogad räkning upptagne kostnader; hvaremot samtlige öfrige vid ägodelningsrätten närvarande delägare påstått, att skiftet borde inställas, samt bestridt Thomssons och hans nyssnämnde medparters ersättningsanspråk. Ägodelningsrätten meddelade utslag sistberörde dag: Som Thomsson, Lundgren, Westberg och Öman, hvilka påyrkat fortgång af skiftet, tillsamman ägde allenast ⅛ mantal, men skifteslaget utgjorde 153 mantal; alltså och emedan bemälde delägares sammanlagda hemmantal icke uppginge till åttondelen af skifteslagets jord, och de följaktligen, enligt k. förordningen den 15 Juli 1859, angående laga skiftes verkställande å Gottland, icke hade skiftesvitsord, aktade ägodelningsrätten skäligt ifrågavarande laga skifte att inställa; och som, jemlikt 1 kap. 12 § skiftesstadgan, endast i det fall, att landtmäteriförrättning funnes af obehörig person eller i obehörigt ändamål sökt och i följd deraf måst inställas, den skiftessökande vore pligtig ersätta alla derigenom uppkomna kostnader, men handlanden Backström och de öfrige delägarne i Öija skifteslag, hvilka med honom deltagit i ansökningen hos kon. befh:de om förordnande för Fegræus att förrätta ifrågasatta laga skiftet, såsom hvar för sig ägare af besutna hemmansdelar inom skifteslaget, icke kunde anses till omförmälde ansökning hafva varit obehöriga, lemnades den af Thomsson, Lundgren, Westberg och Öman gjorda framställning att af Backström och öfrige skiftesdelägare, i följd af hvilkas yrkande inställelse af skiftet komme att äga rum, undfå ersättning för utlagdt arfvode m. m., utan afseende; och skulle skifteslagets intressenter, i mån af hvars och ens hemmantal, deltaga i gäldandet af kostnaden för ägodelningsrättens två senaste sammanträden med tillsamman 21 rdr 58 öre, samt godtgöra skiftesmannens inställelse med 23 rdr 51 öre. Thomsson, Lundgren Westberg, Öman och Lars Nilsson, hvilken sistnämnde hvarken sökt eller påfordrat skiftets fort- s. 704 Sida 704 i årgången börjar här gång, anförde underd. besvär hos K. Μ. De androgo: att de, som på intet sätt vållat skiftets inställelse, lika med öfrige delägarne ålagts gälda de genom inställelsen alldeles onyttige blifne kostnaderne, vore uppenbar orättvisa. Enligt 1859-års förordning fordrades det för laga skifte på Gottland endast att yrkande derom framställdes af ägare till } af skifteslagets hemman. Om nu för skiftets inställande ej erfordrades att skiftessökanderne enhälligt återkallade sin ansökning, följde deraf, att en enda sökande skulle kunna, sedan skiftet börjats, omintetgöra alla de kostnader, som med skiftet varit förenade. Men om sådant vore rätt, så måste deraf följa skyldighet för den, som af en sådan åtgärd ville sig begagna, att hålla öfrige delägare skadeslösa för de nedlagde kostnaderne. De yrkade derföre, att, om den påbörjade förrättningen nu skulle inställas till följd af Backströms, Olof Claessons och Μ. Söderströms begäran att få återtaga sitt förra yrkande om skiftes fortgång, klaganderne måtte af dem tillerkännas ersättning för hafde kostnader. Uti afgifven underd. förklaring hade femtiotvå delägare bestridt ändringssökandet. Nedre revisionen yttrade i underd. betänkande den 26 November 1864: Då delägarne i skifteslaget, sedan skiftet blifvit i behörig ordning sökt och efter vederbörligt förordnande påbörjadt, icke utan enhällig öfverenskommelse ägt att med laga verkan besluta om skiftets inställande; men den af åtskillige vid ägodelningsrätten närvarande delägare framställda önskan, att skiftet måtte få förfalla, icke delats af klaganderne Thomsson, Lundgren, Westberg och Oman, hvilka deremot påyrkat förrättningens fortgång, hemställde nedre revisionen, att K. M. måtte pröfva rättvist, med ändring af ägodelningsrättens utslag, förklara ifrågavarande laga skifte böra af skiftesmannen och gode männen i laga ordning fortsättas och afslutas; vid hvilken pröfning klagandernes påstående att, i fall skiftet ej komme att fortgå, undfå ersättning för kostnaderne, icke erfordrade vidare yttrande. Detta betänkande gillades af Högsta Domstolen, vid målets föredragning den 29 i sammma månad. --- Källa: Naumanns tidskrift 1865, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.