---
citation: Naumanns tidskrift 1865 s. 705
alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1865 s. 705
court: Högsta domstolen
series: "https://ratiolex.se/naumann/"
type: REFERAT
date: 1865-10-30
url: "https://ratiolex.se/naumann/1865/s-705/"
source: Naumanns tidskrift 1865, tryckta bandet
source_organization: Ratio Lex
license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord.
---

# Naumanns tidskrift 1865 s. 705

Magistrat och Drätselkammare i kollision i fråga om stadsutskylders uttagande hos de skattskyldige. Forum för fullföljd af besvär öfver Konungens Befallningshafvandes utslag, hvarigenom gillas magistrats beslut att inställa handräcknings-åtgärd för uttagande af slike ut-

---

Uti den restlängd, hvari magistraten i Örebro i November 1863 redoviste 1862 àrs stadsutskylder, upptog magistraten såsom resterande, bland annat, ett belopp af 610 rdr 47 öre, såsom beroende på diverse orsaker. Då emellertid flera under denna kategori upptagne restskyldige icke blott vistades i staden, utan äfven hade tillgångar till utskyldernas betalande, begärde drätselkammaren i Örebro upplysning af magistraten rörande beskaffenheten af de orsaker, som lagt hinder i vägen för utskyldernas uttagande hos desse personer. Deröfver afgaf magistraten följande svar: att eftersom kon. befh:de genom utslag den 28 och 29 September 1863 undanröjt stadsfullmäktiges i Örebro beslut angående taxeringsgrunden, hade magistraten, enligt beslut den 12 Oktober 1863, förständigat stadsexsecutor, att han ej fick af de på restlängd uppförda, efter de sålunda upphäfda grunderna taxerade personer uttaga utskylder af berörde beskaffenhet, och att, innan rättelser, som af nämnde utslag föranleddes, blifvit beredda, vidare handräckning icke kunde meddelas.

Öfver detta beslut besvärade sig drätselkammaren hos kon. befh:de och yrkade, att magistraten måtte åläggas att skyndsamt låta uttaga och redovisa dessa stadsutskylder till belopp af 610 rdr 47 öre, påförde personer, som icke deltagit i de klagomål rörande taxeringsgrunderna för vissa afgifter, som framkallat kon. befh:des omförmälda båda utslag, och mot hvilka drätselkammaren ansåg debiterings- och uppbördslängderna hafva vunnit laga kraft, äfven om de påförts afgifter efter de af andra personer öfverklagade och af kon. befh:de upphäfda grunderna; åberopande drätselkammaren till stöd för Tidskrift för Lagstiftn. etc. 45

s. 706 Sida 706 i årgången börjar här

sina yrkanden 66, 67, 68 och 76 §§ i K. F. om kommunalstyrelse i stad den 21 Mars 1862.

Med kon. befh:des ofvan åberopade beslut af den 28 och 29 September 1863 förhöll det sig sålunda, att stadsfullmäktige den 3 Februari 1863 beslutat, att stadskassan, skjutskassan, stadshusbyggnadskassan, allmänna byggnadskassan, tomtregleringskassan och gatuläggningskassan samt fångvårdskassan skulle sammanslås till en enda kassa under benämningen stadskassan, och den till nyssnämnde kassor beslutade uttaxering af 25,000 rdr utgå efter bevillning enligt 2 Art. Bevillningsförordningen, samt att uttaxeringen till brobyggnadskassan och väghållningskassan skulle ske efter de grunder, som senare året varit följda.

Öfver detta beslut hade en del stadens innevånare anfört särskilda besvär hos kon. befh:de i två grupper, af hvilka den ena gruppens besvär gingo ut derpå, att genom de ofvan först närande åtta kassornas sammanslagning till en gemensam stadskassa och debitering till densamma efter 2 Art. Bevillningsförordningen skulle en del stadens innevånare nödgas deltaga i skatter, hvarifrån de lagligen vore fria; samt den andra gruppens besvär derpå, att gamla beskattningssättet till brand- och fångvårdskassan samt gatulyktskassan måtte fortfarande fa följas, derest icke äfven vid uttaxering för vägars och broars underhåll 2. Art. Bevillningsförordningen finge tillämpas.

På de förra besvären gafs utslag den 28 September, hvarigenom kon. befh:de, enär, genom kassornas sammanslagning, en del onera skulle komma att drabba äfven andra än dera, som dertill voro lagligen förbundna, med stöd af 58 § i K. F. den 21 Mars 1862, pröfvade skäligt, att, med upphäfvande af öfverklagade beslutet, visa ärendet åter till stadsfullmäktige.

På de senare besvären meddelades utslag den 29 September, enligt hvilket, då andra frågan om kassornas sammanslagning blifvit återförvisad, och i sammanhang dermed lämpligast äfven behandlades frågan om underhållsskyldigheten af vägar och broar, äfven denna fraga blef till stadsfullmäktige återförvisad.

Sedan vederbörande blifvit hörda, meddelade kon. beflv.de utslag på drätselkammarens berörda besvär den 16 April 1864:

s. 707 Sida 707 i årgången börjar här

Som stadsfullmäktiges beslut rörande grunderna för den debitering, i enlighet hvarmed de i åberopade restlängderna uppupptagne afgifter blifvit de restskyldige påförde, äro vordne, såsom stridande mot allmän lag och författning, af kon. befh:de genom utslagen den 28 och 29 September 1863 undanröjde, fann, med stöd af 77 § i K. F. den 21 Mars 1862, kon. befh:de ej skäl göra ändring i magistratens beslut, hvarigenom vidare handräckningsåtgärd för uttagande af de i omförmälde restlängd upptagne afgifter blifvit inställd.

Efter erhållen hänvisning besvärade sig drätselkammaren i Svea hofrätt, som genom utslag den 1 November 1864 fann ej skäl att i kon. befh:des beslut göra ändring.

Deruti sökte drätselkammaren i underdånighet ändring.

Nedre revisionen hemställde i und. betänkande den 20 September 1865, att K. Μ. måtte pröfva rättvist fastställa hofrättens utslag.

Malet föredrogs den 6 Oktober 1865 i Högsta Domstolen; och som i detta mål, der drätselkammaren hos kon. befh:de anfört besvär öfver magistratens den 12 Oktober 1863 meddelade beslut, hvarigenom handräckning till uttagande af ifrågavarande stadsutskylder förvägrats, talan emot kon. befh:des i anledning af samma besvär gifna utslag icke, emot 47 § i förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 Mars 1862, jemförd med k. resolutionen den 7 Juli 1752 och k. förordningen den 20 December 1773, bordt, på sätt som skett, hos hojrätten fullföljas, pröfvade Högsta Domstolens fleste ledamöter, (justitieråden Alexanderson, Iggeströmn, Berg, Naumann och von Hofstén) med undanrödjande af hofrättens öfverklagade utslag och den af kon. befh:de meddelade besvärshänvisning, skäligt visa målet åter till kon. befh:de, som, derest sökanden inom en månad efter erhållen del af K. Μ. beslut sig derom anmälde, hade att gifva sökanden ny laglikmätig föreskrift om hvad sökanden för talans fullföljd ålåge iakttaga.

Justitieråden Horstedt och Adlercreutz förklarade sig beredde att målet nu hufvudsakligen pröfva.

Kongl. Maj:ts dom är utfärdad den 30 Oktober 1865.

---

Källa: Naumanns tidskrift 1865, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.
