--- citation: Naumanns tidskrift 1865 s. 708 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1865 s. 708 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT url: "https://ratiolex.se/naumann/1865/s-708/" source: Naumanns tidskrift 1865, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1865 s. 708 Ersättning till biträdande landtinätare vid ägodelningsrätt för arbete och" tidspillan i anledning af honom lemnadt uppdrag. --- Inom Buckarby by i Westerås län förrättade kommissionslandtmätaren C. A. Carlsson efter vederbörligt förordnande och med biträde af gode män laga skifte, som afslutades den 14 November 1861. Åtta delägare i skiftet anförde hos Wåhla härads ägodelningsrätt besvär öfver förrättningen och yrkade åtskillige ändringar i graderingen och skiftesläggningen. Ägodelningsrätten höll i följd häraf sammanträde inom skifteslaget den 19 Juni 1862, dervid biträdd af kommissionslandtmätaren C. R. Zettergren. Sedan klaganderne, som vidhöllo hvad de i besvären yrkat, anhållit, att ägodelningsrätten måtte åt taxeringen egna all den möda och sorgfälliga pröfning, som skifteslagets vidsträckta och till beskaffenheten högst olika ägor kunde påkalla, och i sammanhang dermed taga i betraktande de särskilda skiftenas läge, för att derefter i möjligaste måtto undanrödja de oformligheter, som i öfverklagade delarne af skiftesläggningen förefunnos, så hade ägodelningsrätten, efter besigtning å marken, genom beslut påföljde dag yttrat, att som ägodelningsrätten hos sig stadgat den öfvertygelse, att ändringar i skiftesplanen erfordrades, och desse blifvit till beskaffenhet och omfång provisionelt bestämde, ägodelningsrätten ansåg nödigt, att före målets afgörande den sålunda ifrågasatta förändrade planen blefve, med tillämpning af de utaf ägodelningsrätten beslutade gradförändringar, uträknad af ofvannämnde rätten biträdande landtmätare, hvilken tillika öfver lämpligheten af förändringarne borde afgifva utlåtande, hvarefter ägodelningsrätten ville målet företaga; och skulle emellertid de klagande delägarne förskottsvis utbetala kostnaderne för rättens sammanträde med uppgifne belopp till rättens ordförande och ledamöter samt biträdande landtmätaren och skiftesmannen. s. 709 Sida 709 i årgången börjar här Omförmälde uppdrag verkställdes af biträdande landtmätaren, hvilken uträknade den nya skiftesläggningen och i afgifvet utlåtande tillstyrkte dess antagande. För besväret härvid fordrade han i ersättning, enligt räkning, 775 riksdaler 14 öre rmt. Den 24 April 1863 sammanträdde ägodelningsrätten ånyo och meddelade hufvudsakligt utslag, deri föreskrefvos åtskillige förändringar såväl i gradering och skiftesläggningen, som ifråga om ersättning för häfd och rörande utflyttningskostnaden. Beträffande kostnaderne i målet, förpligtades skifteslaget att gälda dem, som af ägodelningsrättens två sammanträden uppkommo, hvaremot Zettergren hänvisades att för utbekommande af fordrad ersättning för sin på målets utredning använda möda och tidspillan tillställa skifteslaget en med behörig besvärshänvisning försedd räkning, hvilken delägarne lemnades öppet att i laga ordning klandra efter befogenhet. En delägare fullföljde hos K. Μ. underd. besvär öfver ägodelningsrättens beslut. Han påkallade betydliga ändringar deri. I fråga om kostnaderne yttrade klaganden, att då ägodelningsrätten på hans yrkande meddelat åtskillige ändringar i skiftet, han åtminstone bordt befrias från deltagande i kostnaden för ägodelningsrättens sammanträden; att förrättningsmannen, enär skiftet måst af ägodelningsrätten omarbetas, icke bordt tillerkännas ersättning för sin inställelse vid sammanträdena, samt att det ingalunda kunde åläggas skiftesslaget att ersätta biträdande landtmätaren den af honom fordrade dryga godtgörelsen, helst det tillkommit ägodelningsrätten, sedan plan till ny skiftesläggning blifvit uppgjord, att åter förvisa förrättningen till skiftesmannen, som då skolat omgöra skiftet för samma betalning. Klaganden yrkade derföre, att skiftesmannen måtte åläggas godtgöra såväl biträdande landtmätarens ofvanberörda fordran som utgifterna för ägodelningsrätts-sammanträdena; hemställande klaganden tillika, huruvida icke ägodelningsrätten oriktigt förfarit, då den, undandragande sig pröfningen af biträdande landtmätarens ersättningsanspråk, hänvisat till särskild rättegång derom. s. 710 Sida 710 i årgången börjar här Sedan vederbörande blifvit horde i anledning af besvären och nedre revisionen uti afgifvet underd. betänkande, med tillägg af ett par angifne förändringar, tillstyrkt fastställelse af ägodelningsrättens utslag, föredrogs målet i Högsta Domstolen den 30 Maj 1864, dervid, beträffande sjelfva saken och kostnaden för ägodelningsrättens sammanträden, K. Μ. ej fann skäl göra, ändring i öfverklagade utslaget; dock att. vid ärendets förnyade handläggning af landtmätaren och gode männen, borde iakttagas, dels att nödig utfartsväg för en lott utlades på af K. Μ. föreskrifvet sätt, och dels att fullständig liqvid delägarne emellan öfver de ersättningar för vanhäfd och utbyte af odalåker mot cirkulations- eller nyodlad jord, som efter stadgade grunder borde utgå, blefve uppgjord. Hvad angick frågan om biträdande landtmätaren Zettergrens anspråk på godtgörelse för sin pa målets utredning använda möda och tidspillan, funno Högsta Domstolens flesta ledamöter (justitieråden Alexanderson, Iggeström, Cramér och Adlercreutz) skäligt att vid ägodelningsrättens yttrande härom låta bero. Justitieråden friherre Leuhusen, Almqvist och Wretman deremot yttrade: att ehuru ägodelningsrätten icke bordt undandraga sig pröfningen af Zettergrens ersättningsanspråk, likväl och då ägodelningsrättens beslut, hvarigenom denna fråga blifvit till särskildt utförande vid allmän domstol hänskjuten, emot öfrige delägarne vunnit laga kraft, läto justitieråden vid ägodelningsrättens yttrande härutinnan bero; dock att tiden, inom hvilken klaganden ägde att emot Zettergrens arvodesräkning anställa klander, skulle, derest sådan räkning redan blifvit till delägarne öfverlemnad, räknas från den dag, målet i Högsta Domstolen pröfvades. --- Källa: Naumanns tidskrift 1865, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.