--- citation: Naumanns tidskrift 1865 s. 765 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1865 s. 765 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT date: 1864-10-12 url: "https://ratiolex.se/naumann/1865/s-765/" source: Naumanns tidskrift 1865, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1865 s. 765 Angående sysslomans i konkurs behörighet att, då han ej sjelf år fordringsägare, utan borgenärers särskilda uppdrag erlägga vad emot konkursdom i fråga om sökt boskilnad. --- Genom beslut den 28 Mars 1861 hade Westra Göinge häradsrätt försatt i konkurstillstånd åboen Pehr Göransson och hans hustru Svenborg Tufvesdotter samt utfärdat offentlig stämning å deras samtlige borgenärer. Till god man för Svenborg Tufvesdotter hade uppå hennes ansökning förordnats Ola Persson i Sonaboda. På inställelsedagen i konkursen yrkade uti ingifven skrift Svenborg Tufvesdotter och hennes gode man, att, enär Pehr Göransson, genom spel och dryckenskap samt slösaktigt lefnadssätt i öfrigt, åsamkat boet den gäld, som föranledt makarnes obestånd, utan att Svenborg Tufvesdotter deraf haft någon nytta eller del, Svenborg Tufvesdotter, som, förr än hon trädde i äktenskap med Pehr Göransson, gemensamt med honom inköpt To mantal N:o 1 Olastorp, måtte berättigas att från afträdda tillgångarne undanskifta hälften af nämnde fastighet. Detta yrkande bestreds af samtlige närvarande borgenärer, tretiofyra till antalet. Till syssloman i boet utsågos länsmannen F. W. Wannholm, som ej var fordringsägare, samt en bland borgenärerna, Nils Troedsson i Matberga. s. 766 Sida 766 i årgången börjar här Enligt Svenborg Tufvesdotters begäran att få höra vittnen till bestyrkande af mannens slöseri och dryckenskap, uppsköts målet till annat ting. Dervid tillstädesvoro sysslomannen samt en af öfrige borgenärerna, och fingo jemväl sysslomännen höra vittnen derom, att boets obestånd tillkommit lika mycket af hustruns oförstånd som af mannens. Den 4 Augusti 1862, a tredje tinget efter inställelsedagen, meddelade häradsrätten dom i konkurstvisten, hvarigenom, på anförde skäl samt med åberopande af 11 kap. 4 § Giftermålsbalken, Svenborg Tufvesdotter förklarades berättigad att undanskifta J, mantal af ifrågavarande hemman, så att samma hemmansdel ej finge användas till gäldande af de i konkursen fastställda fordringsbeloppen, äfvensom hon frikändes från att med den egendom, som kunde henne genom arf, gåfva eller annorledes tillfalla, ansvara för den gäld, som tillkommit under äktenskapet innan boskilnadsansökningen till rätten ingafs. Emot berörde dom erlades vad af länsmannen Wannholm, i egenskap af boets syssloman, och på grund af detta vad fullföljdes saken i Skånska hofrätten af 30 oprioriterade borgenärer, hvilka yrkade upphäfvande af häradsrättens dom i fråga om boskilnaden, så att all makarnes egendom måtte få användas till skuldernas gäldande. Hofrätten yttrade i dom den 10 Juli 1863: Emedan förevarande tvistemål icke kunde hänföras till sådana, konkursbo rörande förvaltningsfrågor, deri syssloman vore berättigad att, utan särskild fullmakt, föra borgenärers talan, samt länsmannen Wannholm icke, så vidt visadt vore, af borgenärerne fått uppdrag att för dem i målet erlägga vad, och ej heller vid häradsrätten för borgenärerna innehaft sådant fullmäktigskap, att Wannholm på grund deraf, enligt 15 kap. 7 § Rättegångsbalken, ägt rätt att deras talan emot häradsrättens dom genom vad förvara, fann hofrätten omförmälde borgenärers talan icke kunna till pröfning upptagas. Två ledamöter voro från beslutet skiljaktige och ansågo frågan vara af den för samtliga borgenärerna gemensamma beskaffenhet, att desse måtte förklaras berättigade, att på det af sysslomannen erlagda vad fullfölja talan i saken, hvadan s. 767 Sida 767 i årgången börjar här desse ledamöter funno ändringssökandet böra till pröfning upptagas och voro beredda att hufvudsakligt yttrande meddela. De i hofrätten klagande borgenärerna fullföljde, efter nedsatt revisionsskilling, underd. ändringssökande hos K. Μ. och yrkade att, med upphäfvande af hofrättens dom, saken måtte varda visad åter till nämnde rätt, Nedre revisionen (revisionssekreteraren Asplund och t. f. revisionssekreteraren J. F. von Sydow) hemställde i underd. betänkande den 3 September 1864, att K. Μ., med afseende å frågans beskaffenhet, måtte finna sysslomannen hafva varit behörig att å borgenärernas vägnar erlägga, vad emot häradsrättens dom; i följd hvaraf och då borgenärerna sedermera i hofrätten vederbörligen fullföljt talan, K. Μ. torde, med undanrödjande af hofrättens dom, visa målet åter till hofrätten, som skulle hafva att detsamma, för pröfning i sjelfva saken, på anmälan ånyo företaga och dermed efter lag förfara. T. f. revisionssekreteraren Östergren ville för sin del hemställa om fastställelse af hofrättens dom. Vid sakens föredragning i Högsta Domstolen den 6 i nyssnämnde månad biföllo Högsta Domstolens fleste ledamöter (justitieråden Qvensel, Cramér, friherre Leuhusen, Bolin och Rabe) den af t. f. revisionssekreteraren Östergren yttrade mening. Justitierådet Wretman biföll underd. betänkandet. Kongl. Maj:ts dom utgafs den 12 Oktober 1864. --- Källa: Naumanns tidskrift 1865, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.