--- citation: Naumanns tidskrift 1866 s. 103 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1866 s. 103 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT date: 1864-03-07 keywords: - Nybyggnad url: "https://ratiolex.se/naumann/1866/s-103/" source: Naumanns tidskrift 1866, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1866 s. 103 Angående skyldighet att betala arbete, verkstäldt för en nybyggnad, tillhörig två ägare. --- Stuckatören P. Viotti utfärdade räkning å C. O. Wijkander och hans broder kaptenen A. Wijkander för hvarjebanda under Juni, Augusti och Oktober månader år 1859 utförda stuckaturarbeten m. m. till en af dem för gemensam räkning uppförd byggnad i Götheborg, hvilken rakning slutade med 880 rdr 25 öre rmt. I Januari månad år 1861 inståmde Viotti bröderna Wijkander till rådstufvurätten i Götheborg, med påstående om ålåggande för dem att, hvilkendera som det förmådde, till Viotti gälda rakningens belopp. Kaptenen Wijkander genmälde: Viotti hade ursprungligen i sina böcker för ifrågavarande arbete debiterat icke kaptenen Wijkander, utan C. O. Wijkander och dennes firma, hvilket ock öfverensståmde med den upplysning, kaptenen Wijkander erhållit af sin broder, nemligen att denne för sin räkning reqvirerat berörda arbete. Kaptenen Wijkander hade aldrig begårt eller på kredit erhållit något arbete af Viotti. Om det arbete, hvarför nu fordrats godtgörelse, blifvit anvåndt å bröderna Wijkanders hus, hvilket kaptenen Wijkander icke kånde, hade det blifvit fullgjordt af Viotti under förutsättning att C. O. Wijkander skulle svara för betalningen deraf, hvilket ock ådagalades af den första debiteringen, åfvensom af den omståndighet, att kaptenen Wijkander först genom stämningen i målet affordrats liqvid för arbetet. Förhållandet vore det, att C. O. Wijkander, efter derom gjordt aftal med kaptenen Wijkander, ensam låtit uppföra och inreda huset och dertill anskaffat hvad som erfordrats, mot det att kaptenen Wijkander för- s. 104 Sida 104 i årgången börjar här skottsvis erlagt sin andel i kostnaden. Kaptenen Wijkander hade således, i afseende å byggnadsföretaget, icke att göra med någon annan ån C. O. Wijkander, som varit entreprenör för uppförandet af kaptenens hålft i huset och på egen risk och räkning anskaffat allt hvad som för byggnaden varit behöfligt, utan att kaptenen dermed tagit någon befattning. I allt fall vore det orimligt att påstå, det kaptenen Wijkander borde ansvara för mera ån hvad som motsvarade hans hålft i huset. Derjemte inlemnade kaptenen Wijkander den i hans anförande omnämnda rakningen, som befanns vara utstålld på grosshandlanden C. O. Wijkander C:ni. C. O. Wijkander, hvars egendom år 1860 blifvit satt under administration af hans borgenärer, erkände skuldens riktighet och vitsordade kaptenen Wijkanders uppgift att C. O. Wijkander efter aftal med kaptenen Wijkander och mot det att till C. O. Wijkander förskottsvis erlagts det belopp, som han sig betingat för uppförandet och inredandet af kaptenens hålft i huset, ensam låtit uppföra och inreda ifrågavarande hus och dertill anskaffat hvad som erfordrats. Viotti yttrade, att ifrågavarande stuckaturarbeten aldrig blifvit af C. O. Wijkander hos Viotti reqvirerade eller beställde, utan att Viotti lemnat desamma på anmodan af arkitekten F. Heilborn, hvilken hade ledningen af husets uppförande sig anförtrodd och för Viotti uppgifvit, att arbetena skulle användas å den nybyggnad, som bröderna Wijkander gemensamt uppförde, samt att C. O. Wijkander, såsom boende i staden, skulle betala arbetena. Detta hade föranledt Viotti att utställa räkningen å C. O. Wijkander; men derigenom hade Viotti icke afsagt sig sin rått mot andre interessenten i byggnadsföretaget. Det vore en vådlig princip, att två personer skulle kunna gemensamt uppföra en byggnad samt då liqvid derför fordrades och den ene interessenten kommit på obestånd, den andre, som ägdeförmögenhet, skulle, under uppgift att han till sin medinteressent erlagt sin anpart, behålla en viss andel i huset s. 105 Sida 105 i årgången börjar här utan förbindelse att betala derå nedlagde arbeten eller tillsläppta råämnen. Till styrka för kåromålet ingaf Viotti dels ett den 27 och 30 November 1857 uppråttadt kontrakt, hvarigenom A. Krüger förbundit sig att för C. O. Wijkanders och kaptenen Wijkanders rakning uppföra ett trevåningshus, och hvars 7:de punkt hade denna lydelse: »Hvad beträffar arbetets gång och utförande förbinder jag A. Krüger mig att stålla mig till efterrättelse hvad mig af herrar C. O. Wijkanders och A. Wijkanders ombud, arkitekten F. Heilborn, i detta afseende meddelas»; varande alla tre kontrahenternas namnteckningar i detta kontrakt öfverkorsade ; dels ock ett af Heilborn den 25 Juni 1861 utfårdadt intyg, att de varor och arbeten, som af Viotti blifvit lemnade för den nybyggnad å tomterna N:is 21, 22 och 23 i stadens 10:de rote, som för C. O. Wijkander och A. Wijkander gemensamt blifvit uppförd, af honom blifvit för samma nybyggnad hos Viotti reqvirerade. • Kaptenen Wijkander förklarade, det han betviflade, att Heilborn i hans namn reqvirerat ifrågavarande arbeten, helst Heilborn aldrig af kaptenen dertill erhållit uppdrag, och ett sådant uppdrag icke på något stålle i företedda kontraktet omförmåldes. Berörda kontrakt, som ej anginge rättsförhållandet emellan kaptenen Wijkander och Heilborn, hade dessutom genom underskrifternas öfverkorsande blifvit upphåfdt, innan inredningsarbetet börjats, och således också innan dertill erforderliga materialier behöfts och kunnat reqvireras. Om Heilborn derföre reqvirerat nämnde stuckaturarbeten i kaptenen Wijkanders namn, vore kaptenen deraf icke bunden, utan finge Viotti för liqviden för densamma hålla sig till Heilborn. Viotti erinrade dervid, att 7:de punkten i nåmnde kontrakt utvisade, att Heilborn varit bröderna Wijkanders gemensamma ombud med afseende å byggnadsarbetet, åfvensom att detta utförts för samma bröders gemensamma räkning. Kaptenen Wijkander anmårkte deremot, att just den omständigheten, att namnen å kontraktet med Krüger öfverkorsats, visade, att aftalet emellan honom och bröderna Wij- s. 106 Sida 106 i årgången börjar här kander annullerats, och gåfve ytterligare styrka åt kaptenen Wijkanders påstående, att hans broder ensam öfvertagit entreprenaden af byggnadens försättande i fullfårdigt skick. Rådstufvurätten meddelade dom den 9 Oktober 1861: Jemte det C. O. Wijkander, som förklarat, att han för sin och kaptenen Wijkanders gemensamma rakning låtit uppfora och inreda ifrågavarande byggnad, mot det kaptenen Wijkander till C. O. Wijkander erlagt betingad betalning för halfva byggnads- och inredningskostnaden, ålades att till Viotti utgifva fordrade beloppet med ranta, förklarade rådstufvurätten, att med afseende å ofvanupptagna förhållande och då Viotti, mot kaptenen Wijkanders bestridande, icke visat, att denne af Viotti borgat hvad den till grund för krafvet åberopade rakningen innehölle, R. R., jemlikt 17 kap. 33 § Rättegångsbalken, funne kaptenen Wijkander icke kunna åläggas att fordrade beloppet eller någon del deraf gålda, hvadan ståmningspåståendet ogillades. Viotti vådjade mot detta beslut till Götha hofrätt, som yttrade i dom den 11 Juli 1862: Emedan ifrågavarande byggnad ostridigt till hälften tillhörde kaptenen Wijkander vid den tid i Viottis råkning omförmälda stuckaturarbete i densamma verkställdes, samt arbetet, hvilket i förhållande till Wijkanders andel i byggnaden kommit honom till godo, således måste antagas hafva blifvit i samma förhållande för Wijkanders råkning beståldt och utfördt, åfven om bestållningen deraf skett genom andra delågaren i byggnaden eller något dennes ombud, helst Wijkander icke i någon mån gittat styrka sitt förebårande, att grosshandlanden Wijkander på grund af sårskildt aftal emellan honom och kaptenen Wijkander varit förbunden att, emot en emellan dem öfverenskommen och af kaptenen Wijkander redan gulden summa, ensam bekosta hela byggnadens uppförande och inredning; ty och som kaptenen Wijkander följaktligen vore pligtig att i mån af sin lott i byggnaden ansvara för betalningen af ifrågavarande, till densamma lemnade arbete, mot hvars behöflighet eller ändamålsenliga utförande någon anmårkning ej blifvit framstålld, samt Viottis rått att af s. 107 Sida 107 i årgången börjar här kaptenen Wijkander utbekomma den på honom belöpande hålft af kostnaden för arbetet icke kunde förringas deraf, att Wijkander möjligen till sin meddelågare redan derför erlagt betalning; alltså och då anmårkning emot räkningens belopp ej förekommit, pröfvade hofråtten råttvist att, med upphåfvande af rådstufvuråttens utslag, ålågga kaptenen Wijkander att genast emot qvitto till Viotti utgifva hålften af det enligt råkningen fordrade belopp med 440 rdr 124 öre rmt; dock ågde Wijkander vid liqviden njuta afdrag för så stor del af honom ådömda beloppet, som grosshandlanden Wijkander kunde hafva till Viotti utbetalt utöfver hålften af omståmda summa. Ifrån detta beslut var en ledamot skiljaktig och yttrade: att då kaptenen Wijkander hvarken genom beställning af ifrågavarande arbeten eller, så vidt visadt vore, genom desammas mottagande af Viotti eller i följd af sårskildt aftal emellan parterna gjort sig skyldig att till Viotti betala fordrade beloppet eller någon del deraf, denne ledamot för sin del fastställde det motvådjade beslutet. Kaptenen Wijkander sökte i denna dom i underdånighet åndring. Uti underdånigt betånkande den 23 Januari 1864 hemstållde Nedre revisionen, på de af den i Hofråtten skiljaktige ledamoten anförde skål, att K. M. måtte pröfva råttvist att, med upphåfvande af hofråttens dom, faststålla det slut, hvari rådstufvurätten i målet stannat. Saken föredrogs den 5 Februari 1864 i Högsta Domstolen: Enår Viotti icke visat, att kaptenen Wijkander bestållt eller af Viotti emottagit ifrågavarande arbeten samt vid sådant förhållande kaptenen Wijkander, emot sin af grosshandlanden Wijkander vitsordade uppgift, att, enligt dem emellan träffad öfverenskommelse, det ålegat grosshandlanden Wijkander att anskaffa och ensam bekosta omståmda arbeten, derför han på förhand af kaptenen Wijkander erhållit godtgörelse, icke kunde, efter Högsta Domstolens flesta ledamöters (justitieråden Alexanderson, Berg, Adlercreutz och Habe) omdöme, anses på grund af den omstån- s. 108 Sida 108 i årgången börjar här dighet, att den byggnad, hvari nåmnda arbeten blifvit verkställda, var vid den tid sådant skedde till hälften honom tillhörig, lagligen förbunden att fordrade beloppet till större eller mindre del gålda, biföllo bemålde ledamöter det slut, nedre revisionens betånkande innehåller. Justitieråden Friherre Leuhusen, Almqvist och Wretman fastställde hofråttens dom. Kongl. Maj:ts dom år utfärdad den 7 Mars 1864. --- Källa: Naumanns tidskrift 1866, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.