---
citation: Naumanns tidskrift 1866 s. 182
alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1866 s. 182
court: Högsta domstolen
series: "https://ratiolex.se/naumann/"
type: REFERAT
date: 1866-01-10
url: "https://ratiolex.se/naumann/1866/s-182/"
source: Naumanns tidskrift 1866, tryckta bandet
source_organization: Ratio Lex
license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord.
---

# Naumanns tidskrift 1866 s. 182

Trist mellan rotehållare och soldat angående deras inbördes rättigheter och skyldigheter. Laga forum i detta ämne! Om Underrätt genom utslag förklarat en der anhängiggjord tvist vara rättegångsmål, oaktadt densamma enligt lag tillhör förvaltnings-

---

Efter erlagdt vad fullföljde i Götha hofrått A. Månsson på Malme talan emot Ase och Wiste håradsråtts den 30 November 1864 gifna utslag i mål emellan soldaten Johannes Malm under Anestorp, å ena, och Månsson, å andra sidan, angående Malms mot Månsson efter ståmning utförde påstående om ersåttning för det Månsson, hvilken åger ett mantal Finntorp, anslaget såsom utrote till soldatroten N:o 118 Anestorp vid Westgötha-Dals regemente, skall eftersatt en del af de skyldigheter, som honom ålåge enligt det emellan rotehållarne och Malm vid dennes antagande till soldat för nåmnde rote den 11 Oktober 1859 uppråttade kontrakt. Medelst sårskildt under råttegången meddeladt utslag den 31 Augusti 1864 förklarade häradsrätten sig behörig att målet handlägga; men då, enligt 18§ 7 momentet af instruktionen för landshöfdingarna i riket den 10 No-

s. 183 Sida 183 i årgången börjar här

vember 1855, jemförd med 17 § i k. resolutionen på krigsbefälets besvär den 26 Juli 1762, det tillkomme kon. befallningshafvande, då tvist uppstode emellan rust- eller rotehållare och indeldt manskap om deras inbördes rättigheter och skyldigheter i hvad som med rustningen och roteringen hade gemenskap, att i laga ordning skilja dem emellan, hemställde hofrätten i underdånig skrifvelse den 20 November 1865, om icke det kunde varda hofråtten tillåtet att, utan hinder af den »laga kraft», som åkommit håradsråttens utslag den 31 Augusti 1864, med målet lagligen förfara 1).

Ärendet föredrogs den 10 Januari 1866 i Högsta Domstolen, hvarvid justitieråden Cramér, Carleson och Habe funno hofråttens hemställan ej till annat yttrande föranleda, ån att hofråtten ågde med ifrågavarande mål lagligen förfara, uti hvilket yttrande justitieråden Wretman och Naumann inståmde, under anförande, att då fråga hår icke vore, hvilkendera af två eller flera domstolar hade behörighet att målet handlågga, utan huruvida detsamma borde betraktas såsom ett rättegångsmål eller tillhörde förvaltningsmyndighets åtgärd, hofråtten alltså, utan hemstållan till Kongl. Maj:t, varit oförhindrad att undanrödja det förfaringssått, som hofråtten funnit vara emot lag och författningar stridande, helst laga kraft icke kunde åkomma håradsråttens beslut i denna del.

Justitieråden Hofstedt och von Hofsten funno skåligt att till hofråttens ifrågavarande hemstållan lemna bifall.

’) Rättegångsbalken 31 kap. 1 §.

---

Källa: Naumanns tidskrift 1866, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.