--- citation: Naumanns tidskrift 1866 s. 422 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1866 s. 422 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT date: 1866-05-07 url: "https://ratiolex.se/naumann/1866/s-422/" source: Naumanns tidskrift 1866, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1866 s. 422 Borgensförbindelse såsom för egen skuld, undertecknad blott af en enda löftesman, ehuru i samma förbindelse stå orden: »en för begge och begge för en». Hvad verkan! --- Uti handlanden G. Lindgrens vid rådstufvurätten i Westerås anhångiga konkurs bevakade landtbrukarne L. E. Svensson i Skållby och Carl Ericsson i Ohlsta 10,149 rdr 50 öre, på grund af den borgen såsom för egen skuld, Lindgren ingått för två utaf W. Ljungström den 23 November 1863 till viss man eller ordres utfårdade skuldebref, hvardera å 5,074 rdr 75 öre, de der efter behörig transport innehades af Svensson och Ericsson. Lindgren och sysslomånnen i hans konkurs anmårkte, att då de borgensförbindelser, hvarå krafvet grundades, icke vore med mer ån Lindgrens namn undertecknade, ehuru förbindelserna innehdllo, att Lindgren »en för begge och begge för en» ingått borgen, och således förutsatte, att en annan person jemte Lindgren skolat samma förbindelse underskrifva, Svensson och Ericsson af sådan anledning ej vore berättigade att ur Lindgrens konkursmassa utfå mer ån halfva det bevakade beloppet. Medelst dom den 27 Februari 1865 yttrade rådstufvurätten, att då Lindgren i borgensförbindelsen åtagit sig Ljungströms skuld såsom sin egen, blef, med ogillande af den gjorda anmårkningen, Svenssons och Ericssons ifrågavarande fordran till betalning fastställd, dock icke med större rått till utdelning ån i förhållande till det belopp, som, då Ljungström jemvål sin egendom till borgenärer aftrådt, icke genom utdelning utur hufvudgåldenårens konkursmassa erhölles. s. 423 Sida 423 i årgången börjar här Svea hofrätt, der Lindgren jemte andra efter vad sökte ändring, utlåt sig i dom den 22 Juni 1865: att som, enligt hvad innehållet af de utaf Lindgren å ifrågavarande två skuldebref tecknade borgensförbindelser utmårkte, han iklådt sig löftesmanna-ansvarighet såsom för egen skuld, under den förutsättning, att en annan jemte honom skulle för skulden gå i borgen, samt han följaktligen i förevarande fall, der någon medlöftesman icke undertecknat borgensförbindelserna, icke kunde anses håfta i betalningsansvar för mer ån hålften af de i skuldebrefven förskrifna belopp, alltså funne hofråtten skåligt att, med åndring af rådstufvuråttens dom, förklara Svensson och Ericsson beråttigade allenast att för hålften af de utaf dem på grund af berörda borgensförbindelser bevakade belopp, eller 5,074 rdr 75 öre rmt, njuta betalning ur de aftrådda tillgångarne. Svensson och Ericsson sökte håruti i underdånighet åndring. Nedre revisionen (revisionssekreterarne HTuss och von Segebaden,) hemstållde i underdånigt betånkande den 14 Mars 1866, att Kongl. Maj:t måtte pröfva råttvist fastställa hofråttens dom. Föredraganden t. f. revisionssekreteraren Schager yttrade: »Som Lindgren ingått ifrågavarande borgen såsomför egen skuld, utan att dervid tillse, att den andre person, hvilken, enligt hvad invändt blifvit, och borgensförbindelsernas lydelse jemväl utmärkte, skolat med Lindgren dela ansvarigheten, också kommit att borgensförbindelserna underteckna, hemståller jag i underdånighet, att Kongl. Maj:t måtte pröfva råttvist att, med upphåfvande af hofråttens dom, faststålla det slut, hvari rådstufvurätten i saken stannat.» Saken föredrogs den 20 Mars 1866 i Högsta Domstolen, hvars flesta ledamöter (justitieråden Södergren, Cramer, Carleson och Naumann) gillade den af föredraganden yttrade sårskilda mening; hvaremot justitieråden Hoffstedt och Wretman biföllo det underdåniga betänkandet. Kongl. Maj:ts dom år utfärdad den 7 Maj 1866. --- Källa: Naumanns tidskrift 1866, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.