--- citation: Naumanns tidskrift 1866 s. 607 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1866 s. 607 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT date: 1866-07-25 url: "https://ratiolex.se/naumann/1866/s-607/" source: Naumanns tidskrift 1866, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1866 s. 607 Lotteri eller icke! --- (Jfr. artikeln n:o 74, sid. 455.) Kommissionslandtmåtaren grefve Henning H. Taube låt utfärda följande handligar: a) »Prospekt. Stenby 3 mantal såteri med underlydande Bollnäs 1 mantal rå och rör, samt kronoskattehemman Bårby 2 till 1 förmedladt mantal, Ôfver-Stenby 1 till | förmedladt mantal, Grindby 1 till §:dels förmedladt mantal, Målby 3 till 1] förmedladt mantal, Dahlby 4 mantal, och Hofgården 2:dels till 2o:dels förmedladt mantal, tillsamman 10P:dels till 7|:dels förmedladt mantal, belåget uti Adelsö socken och Fårentuna hårad af Stockholms lån, har ett utmårkt vackert låge vid Målaren och en herrlig utsigt öfver en del af denna sjö samt om sommaren daglig ångbåtskommunikation med hufvudstaden. Corps de logis och en del uthusbyggnader af sten samt gårdens alla åbyggnader under tak af tegel. Park och en stor trådgård, derutur det somliga år skördats öfver 1,500 kubikfot god frukt. s. 608 Sida 608 i årgången börjar här Arealen utgör 2,950 qvadratrefvar åker, ång och tomter samt 7,000 qvadratrefvar odlings-, skogs- och hagmark, eller tillsamman 9,950 qvadratrefvar. Jorden år af den goda beskaffenhet, lätt lermylla på mergel, som utmärker Målareöarne i allmänhet och Adelsön i synnerhet, och finnes högst obetydligt med berg på skogsmarken, hvarjemte hagarne till stor del âro af jemn odlingsbar beskaffenhet och bevåxte med löfskog. Tio större torp, ett skogsvaktarebostålle och ett fiskarebostålle förutom några utarrenderade lågenheter. Ett stort tegelbruk med 6 kranar, lador, fack och ugnar samt jernvåg för lerans transporterande till kranarne och med derstådes befintliga jernfarmar kan årligen tillverka 1,500,000 tegel, som på hufvudstaden har lått afsåttning. God jagt och godt fiske finnas. Skogen år mera ån tillräcklig för gårdens behof. Denna betydliga egendom erbjuder sålunda stora fördelar och lemnar redan god afkastning samt bör, genom odlingsföretag och en i ånnu större skala drifven tegelhandtering jemte uppdrifven produktion af jordens och ladugårdens alster, kunna åstadkomma en ånnu långt större inkomst ån nu år förhållandet, derest ett tillräckligt och billigt rörelsekapital finnes att tillgå. Ett sådant beredes låttast en blifvande ågare derigenom, att egendomen får öfvertagas för ert så ringa pris som möjligt, så att köparen icke behöfver af egendomens afkastning anvånda en betydlig årlig summa till betåckande af stora och, hvad senare intecknade skuldebelopp beträffar, ofta dryga råntor, samt derjemte, genom upptagande af lån å den i köpet föga graverade egendomen, kan på billiga vilkor erhålla ett tillråckligt kapital för egendomens drifvande i önskvård skala. För att nu på sådant sått dels kunna åstadkomma nödigt kapital för uppdrifvande af egendomens afkastning till önskvård höjd, hvartill man beråknat en tid af femton år vara erforderlig, dels kunna derefter åt en blifvande ågare öfverlemna egendomen för minsta möjliga pris, har undertecknad, ågare af denna egendom, beslutat att för nämnde tid bilda ett aktiebolag och utfärda samt försålja 60,000 s. 609 Sida 609 i årgången börjar här aktier à 15 rdr riksmynt, af hvilka alla, utom en, under samma tid, genom erhållande, hvar af sin andel i inkomsten, i den ordning och till det belopp, som bolagsordningen närmare bestämmer, ur bolaget utlösas, hvarefter egendomen skall gravationsfri från skuld öfverlåtas, genom qvitteradt köpebref, till innehafvaren af den sist qvarstående aktien. I afseende å fördelningen af inkomsten har man, med afseende på aktiernas låga belopp, ansett, att en årlig utdelning af inkomsten på samtlige aktieägare skulle medföra så dryga kostnader så vål för desse vid utdelningens uttagande hvarje år som för bolaget vid dess utanordnande, att man bestämt sig för att hvarje aktie skulle endast en gång för alla komma i åtnjutande af sin andel i inkomsten samt i och dermed vara af bolaget inlöst, hvarvid man tillika antagit, att ett jemt fördelande i lika lotter af inkomsten på samtlige aktieägare skulle för desse synas mindre fördelaktigt ån att en del af dem toge större och en annan del mindre andel af inkomsten, dock så att ingen erhölle åter mindre ån aktiens inköpspris, femton rdr rmt, och att ordningen, hvari och beloppet, hvartill hvarje aktie åtnjuter sin andel i inkomsten, bestämmes genom kontrollerad årlig dragning bland numren från och med 1 till och med 60,000, så att de aktier, som hafva numren motsvarande de utdragna, erhålla utdelning, på sått i bolagsordningen bestämmes. Sålunda erhålla alla aktieägare i allt fall sina utlagda penningar tillbaka, men en del ej obetydligt deröfver, somliga till och med 2,500 rdr i stället för utgifna 15 rdr, och hafva alla samma möjlighet till dessa fördelar. Efter de femton årens förlopp erhåller, som nåmndt år, den aktieägare, hvars nummer sist qvarstår, hela egendomen fri från skuld på sig öfverlåten för 15 rdr rmt, d. v. s. så godt som utan köpeskilling, och kan, derest han saknar nödigt rörelsekapital, låtteligen erhålla sådant genom lån på den af ingen skuld graverade egendomen. På sådant sått torde denna fördelaktiga egendom uppbringas till hvad den kan och bör vara, och dess förmåga att gagna jemval för framtiden vara betryggad. Tidskrift för Lagstiftn. etc. 3:dje årg. 39 s. 610 Sida 610 i årgången börjar här Underteknad, sont enligt bolagsordningen åligger att årligen bestrida utlösandet af dertill berättigade aktier och erlägga kontrollanternas arfvode, har den fördel af detta bolag att egendomens afkastning kan högt uppdrifvas genom begagnande af i viss mån råntefria penningar, hvilket gör att, då rånta på rånta beråknas, skälig köpeskilling erhållits för egendomen, når den enligt bolagsordningen skall till aktieägare öfverlemnas. Debet. Credit. Aktieägarne åter inbetala för 60,000 aktier......................................... 900,000 rdr. men erhålla enligt bolagsordningen i utdelning.........................975,000 rdr således ett öfverskott, stort.....................75,000 » Summa 975,000 rdr. 975,000 rdr. förutom hela fasta egendomen, hvilken, utan annan köpeskilling ån de för aktier erlagde 15 rdr, tillfaller innehafvaren af den i bolaget sist qvarstående aktien. Med hånvisande i öfrigt till den å aktiebrefvet tryckta bolagsordningen har jag sålunda åran till deltagande i detta bolag inbjuda dem, som finna sådant med sin fördel öfverensståmmande. Stockholm den 23 December 1865. Henning A. Taube». b) »Bolagsordning för Stenby aktie-bolag, antagen i Stockholm den 23 December 1865. § 1. Detta bolag afser att uppdrifva tegelhandteringen och jordbruket vid egendomen Stenby, 3 mantal såteri, med underlydande Bollnås, 1 mantal rå och rör, samt kronoskatteheramanen Bårby, 2 till 1 förmedladt mantal, Öfver- Stenby, 1 till | förmedladt mantal, Grindby, 1 till ^dels förmedladt mantal, Målby, 3 till 1 förmedladt mantal, Dahlby, ett halft mantal, och Hofgården, :dels till Abdels förmedladt mantal, med tillhörande tegelbruk, uti Adelsö socken af Fårentuna hårad af Stockholms lån. s. 611 Sida 611 i årgången börjar här Bolaget består af sextio tusen på innehafvaren stållda aktier, hvardera lika berättigande till andel uti bolagets inkomst, fördelad på sått i 5 och 6 §§ hår nedan stadgas. § 3. För hvarje aktie erlägges femton riksdaler riksmynt, och kan ingen ågare af aktie för densamma tillförbindas vidare tillskott ån detta belopp. Bolagets samtlige angelågenheter och tillhörigheter förvaltas, för en tid af femton år, af ågaren till nåmnde egendom, grefve Henning A. Taube, såsom verkställande direktör, samt kontrolleras, på sått 10 § bestämmer, af herrar konsul Ernst Biengråber och hofråttsnotarien Otto Staaff i egenskap af dertill utsedde kontrollanter. . §5. 1 hvad ordning och till huru stor andel hvarje aktie må komma i åtnjutande af bolagets inkomst skall beståmmas derigenom, att inför notarius publicus i Stockholm årligen, på tider, sått och stålle, som i 6 § såges, utdragas så många af numren från och med 1 till och med 60,000, som sistnämnde § för hvarje år bestämmer, och skola då innehafvare af de aktier, hvilkas nummer motsvara de utdragna, mot aflemnande af aktien erhålla sin andel i inkomsten med det belopp, som samma § stadgar, hvarefter aktien, såsom inlöst, ôfverkorsas. Sålunda till inlösning bestämd akties nummer utgår och ifrågakömmer ej vidare de följande åren, hvadan första årets utdelning bestämmes bland alla 60,000, andra årets bland återstående 58,000, tredje årets bland 55,000 aktienummer o. s. v., så att för femtonde året inlösningen bestämmes bland då endast återstående 9,000 aktiers nummer. s. 612 Sida 612 i årgången börjar här Så snart sålunda bestämts, hvilka aktier i nummerföljden för året åro till utdelning berättigade, åligger det kontrollanterna att ofördröjligen uti Post- och Inrikes tidningarne trenne gånger låta införa såvål dessa aktiers nummer jointe beloppet af den utdelning, hvarmed aktierna enligt 6 § utlösas, som ock det stålle i Stockholm, hvarest utdelningen verkstålles. Företes ej aktiebref till inlösning inom ett år från den dag, det blifvit till utdelning beråttigadt, varder aktiebrefvet ansedt såsom dödadt, och innehafvaren af dylikt aktiebref äger ej derefter fordra någon ersättning eller utdelning för detsamma. § 6. Hvarje år och på första söckendagen i Augusti månad sker, under en tid af femton år, å stålle, som af verkställande direktören eller dess råttsinnehafvare, senast den sista förutvarande Juni månad, i Post- och Inrikes tidningarne tillkånnagifves, utdragning af så många aktienummer, som hår nedan för året stadgas, och skola desamma utlösas mot andel i inkomsten enligt följande tariff: År 1866. Den först utdragna numrens motsvarande aktiebref er- håller i utdelning rdr 2,500. Den dernåst erhåller i utdelning » 1,000. De 10 dernåst d:o å 100 rdr hvardera 1,000. De 10 d:o d:o å 50 » d:o 500. De 22 d:o d:o å 30 » d:o » 660. De 1,956 d:o d:o å 15 » d:o » 29,340. 2,000 aktier erhålla i utdelning summa rmt rdr 35.000. År 1867 utdragas tvåtusen femhundra; år 1868 tretusen; år 1869 tretusen femhundra och åren 1870 till och med 1879 årligen fyratusen nummer, då de hvarje år först utdragna 44 numrens motsvarande aktiebref erhålla utdelning i likhet, med och i den ordning, som för 1866 år be- s. 613 Sida 613 i årgången börjar här ståmd, hvarefter de ôfrige för hvarje år utdragne numrens motsvarande aktiebref erhålla hvardera 15 rdr i utdelning. År 1880 utdragas 9,000 nummer, på sått att den först utdragne numrens delning Den dernåst erhåller De 10 dernåst De 10 d:o De 23 d:o De 8,950 d:o motsvarande aktiebref erhåller i ut- rdr 2,500. ■ i utdelning > 1,000. d:o 100 rdr hvardera . . » 1,000. d:o 50 d:o .. 500. d:o 30 > d:o ..» 690. d:o 15 » d:o .. » 134,310. 8,999 aktier erhålla i utdelning summa rdr rmt 140,000, hvarefter den sist qvarvarande aktiens innehafvare erhåller, sedan sålunda alla de öfriges lösningssumma blifvit beståmd, såsom numera ensam innehafvare af hela bolagets rått, hela den i 1 § omnämnde fasta egendomen, fri från intecknad skuld, med full ågande- och nyttjanderätt på sig öfverlåten, att tilltråda den 14 i derpåföljande Mars månad, dervid qvitteradt köpebref till aktieinnehafvaren, såsom ensam representerande bolaget, genast utfärdas af verkställande direktören Henning A. Taube eller dess råttsinnehafvare, hvarefter bolaget år upplöst. § 7. Verkstållande direktören Henning A. Taube eller dess råttsinnehafvare, såsom nu varande ågare till den i 1 § nåmnde fasta egendom, och som hårigenom förbehåller sig och sin råttsinnehafvare att densamma fortfarande åga, besitta och nyttja, till dess äganderåtten dertill skall, enligt denna bolagsordning, till aktieågare öfvergå, förbinder deremot sig och sin råttsinnehafvare att för hvarje af de i § 6 nåmnde femton åren erlägga, hvad som årligen erfordras, så vål för att utlösa de i behörig ordning till utlösning förfallne och inom beståmd tid presenterade aktier, som ock för kontrollanternas årliga afloning, samt att, vid tid denna bolagsordning bestämmer, till bolaget utfårda qvitteradt köpebref åi 1§ nåmnde fasta egendom. s. 614 Sida 614 i årgången börjar här Uti den mån som aktierna försäljas skall en tredjedel af derför influtne medel användas till inlösande af de i egendomen varande inteckningar, tills dessa blifva till fullo inlösta, och skola inteckningarne, allt efter som de inlösas, deponeras i Rikets Stånders bank, såsom såkerhet för fullgörandet af de förbindelser, grefve Henning A. Taube i denna bolagsordning iklådt sig och dess råttsinnehafvare till detta bolags aktieägare. Ej försålda aktier ågas af grefve Henning A. Taube eller dess råttsinnehafvare, som för dessa aktier åtnjuter enahanda rått som denna bolagsordning tillerkänner innehafvare af försåld aktie. § 9. Anser verkställande direktören Henning A. Taube eller dess råttsinnehafvare nödigt höra aktieågarne, åge rått att, efter 3:ne gånger i Post- och Inrikes tidningarne införd kallelse, senaste gången 3 månader före sammanträdet, sammankalla aktieågarne till bolagsstämma att hållas i Stockholm. Kontrollanterna åligger att öfvervaka aktieågarnes rått; att tillse, att utdragningar och utdelningar i behörig ordning tillkånnagifvas och verkställas; att tillse, det stadganderna i 8 § efterlefvas och att de inteckningar, som i behörig ordning deponeras, förnyas och bevakas; att, om enligt 12 § egendomen skall till bolaget öfvergå, vidtaga hårför nödiga lagliga åtgårder, i hvilket afseende de åga att föra bolagets talan samt att i så fall, eller när eljest de anse bolagets rått sådant erforda, sammankalla aktieågarne. Kontrollanterna erhålla, så långe bolaget existerar och de sin befattning innehafva, årligen hvardera ett arfvode af 2,500 rdr riksmynt. § 11 Hvarken verkställande direktören eller kontrollanterna åga att i bolagets namn utan dess hörande handla annor- s. 615 Sida 615 i årgången börjar här ledes ån hvad denna bolagsordning bestämmer, ej heller att ikläda bolaget någon eller några förbindelser. § 12. Skulle mot förmodan verkställande direktören uraktlåta att låta verkställa den i 6 § bestämda utdragningen, eller att i stadgad ordning utlösa dertill beråttigad aktie, och kotrollanterna ej heller i så fall sammankallat aktieågarne, åge innehafvare af ej dödad eller öfverkorsad aktie att aktieågarne sammankalla till bolagsstämma, och vare verkställande direktören eller dess råttsinnehafvare för sådan, uraktlåtenhet skyldig att vid bolagsstämman utfårda qvitteradt köpebref till bolaget å den i 1 § nåmnda fasta egendom, hvarefter bolaget åger att bestämma, huru med egendomen, såsom dess råtter lagfångna egendom, skall förfaras. § 13. Till bolagsstämma, som utsåttes enligt 10 och 12 §§, kallas aktieågarne på enahanda sått, som i 9 § år stadgadt. Vid af verkställande direktören utsatt bolagsstämma före han ordet, men vid, enligt 10 och 12 §§ sammankallad bolagsstämma, före den ordet, som aktieågarne dertill utse. Protokollet vid bolagsstämma skall föras af notarius publicus. Hvarje aktieägare skall hos protokollsföranden vid ståmmans början och till dess slut deponera innehafvande aktier, och röstar sedan med en röst för hvarje sålunda deponerad aktie ; dock att, för det fall 12 § nåmner, grefve Henning A. Taube eller dess råttsinnehafvare ej åger för osålde aktier föra talan och rösta för mera ån högst en tredjedel af vid bolagsstämman representerade aktier; alla beslut fattas med enkel röstpluralitet. Frånvarande aktieägare får åtnöja sig med de närvarandes beslut»; och var denna bolagsordning tecknad å baksidan af detta s. 616 Sida 616 i årgången börjar här » Aktiebref N:o..........Rdr 15 rmt uti Stenby aktiebolag. Innehafvaren håraf har inbetalt femton riksdaler riksmynt, motsvarande en sextiotusendedel i detta bolag, i följd hvaraf aktieinnehafvaren jemte öfriga aktieägare tillkommer andel i bolagets inkomt och rått till öfvertagande af fasta egendomen Stenby tre mantal såteri (etc. hår åro förutnämnda egendomar uppräknade), på det sått och med de rättigheter, som nedanstående under denna dag antagna bolagsordning bestämmer. Stockholm den 23 December 1865. Henning A. Taube». Under förmålan, att detta företag vore lotteri och icke kunde anses såsom bolag, då bolagsordningen ej vore antagen af någon annan ån grefve Taube sjelf, och han ej stållt någon såkerhet för fullgörandet af de förbindelser, han sig åtagit, samt den möjliga vinsten af företaget ej såsom vid andra bolag berodde på bolagets behållning, utan på slumpen eller lottning, yrkade stadsfiskalen C. A. Silfversparre hos öfverståthållare-embetet ansvar å grefve Taube, hvilket ansvar, i betraktande deraf att lotteriet angick fast egendom, och lotternas vårde uppgick till 900,000 rdr, Silfversparre ansåg böra blifva det högsta, lag stadgade. Grefve Taube bestred den mot honom förda ansvarstalan, men medgaf, att han sålt aktiebref af innehåll, som hår ofvan blifvit omförmåldt, hvarjemte grefve Taube anmårkte, att hvad åklagaren yttrat derom att bolagsordningen antagits af grefve Taube ensam, och att vederbörande aktieågare ej erhållit såkerhet att återbekomma sitt insatta kapital, ej inverkade på frågan, huruvida omförmålda företag vore lotteri eller ej. Vidare anförde grefve Taube, att i lagen vål saknades definition på lotteri, men att man dock allmånt antoge såsom en utmärkande egenskap för lotteri, att somliga skulle vinna på bekostnad af andra, som åter ovilkorligen skulle förlora sin insats. Hår återbekomme hvarje aktieinnehafvare ovilkorligen sitt insatta kapital. Aktien vore således en vanlig ovilkorlig förskrifning å s. 617 Sida 617 i årgången börjar här kapitalet, att utbetalas senast inom femton år. Hår funnes således ej spelarens allt eller intet. Att förbindelsen ej löpte med rånta, kunde ej vara olagligt, ty lagen förutsatte råntefria skulder och antog ej rånta såsom gifven frukt af kapitalet. Det enda, som man i detta fall riskerade, vore att icke göra någon vinst. För öfrigt användes sådan dragning, för bestämmande af tiden för och beloppet af utdelningarne, af Staten sjelf och af Smålands hypotheksförening m. fi. inrättningar. Öfverståthållare-embetet yttrade i utslag den 31 Januari 1866: att ehuru ifrågavarande företag måste anses i viss mån åga likhet med i lag förbjudet lotteri, ithy att enligt prospekten dels fastigheten skulle efter viss tid och utan annan afgift ån den för aktien erlagda, eller femton rdr, tillfalla den af lottågarne, som ensam återstode, sedan de öfriga blifvit medelst dragning utur bolaget utlösta, dels af öfriga aktieågarne, hvilka under den för bolagets verksamhet bestämda tid, 15 år, efter dragning finge aktierna utlösta och följaktligen efter hand ur bolaget utgingo, en del åtnjöte större eller mindre vinst å sitt i företaget nedlagda kapital, under det andra endast återbekomme aktiernas ursprungliga vårde; likvål och då till begreppet lotteri i laglig mening hörde, att af deltagarne en eller annan erhölle vinst på bekostnad af de öfrige, hvilkas insatser ginge antingen helt och hållet eller till någon del förlorade, men sådant förhållande hår ej ågde rum, enår hvarje delågare skulle åga att inom utgången af den bestämda tiden, femton år, återbekomma åtminstone ursprungliga vårdet af aktien, fann öfverståthållare-embetet åtalade lottförsålj ningen ej innefatta öfvertrådelse af Kongl. Förordningen den 21 Mars 1844, hvadan grefve Taube från allt ansvar frikåndes. Deröfver besvårade sig åklagaren i Svea hofrått. Delågarne uti ifrågavarande företag lockades, genom utsigten att vinna 2,500 rdr eller hela fastigheten, att låta 15 rdr under 15 år vara råntefria, i hopp att ränteförlusten skulle ersåttas af den stora vinsten. Rånta på rånta under 15 år på ett. kapital om 15 rdr gjorde 35 rdr 50 öre. Förlusten s. 618 Sida 618 i årgången börjar här blefve således på hvarje aktie 20 rdr 50 öre, d. v. s. mer ån insatta kapitalet. Då en person genom lottning erhölle penningar eller penningars värde, som han ej bekommit utan att lottningen skett, måtte vål lotteri åga rum. De nu ifrågakomna lottsedlarne kunde ej kallas aktiebref, ty aktieågarne hade ej den minsta del i Stenby egendom, deraf grefve Taube deremot fortfarande vore ensam ågare, så att han kunde försälja, förpanta eller vanvårda egendomen, utan att aktieågarne dervid kunde något lagligen åtgöra. Uti bolag vore meningen, att alla dess delågare skulle lika dela förstjensten. Hår finge bokhållaren eller verkställande direktören största förtjensten. Med beråkning, att Stenby egendom vore vård omkring 170,000 rdr, skulle, enligt en af åklagaren uppgjord kalkyl, grefve Taube erhålla för egendomen 729,202 rdr 49 öre, utom fördelen att under femton år få egendomen begagna. Slutligen fåstade åklagaren uppmärksamheten derpå att. om företaget af domstolarne förklarades lagligt, det snart skulle blifva ett allmänt bruk bland bedragare, synnerligen hår i Stockholm, att anställa lotterier å fastigheter. Uti afgifven förklaring åberopade grefve Taube hvad han förut yttrat, samt erinrade bland annat derom att den af åklagaren uppgjorda kalkyl vore oriktig, emedan han icke intagit i beråkningen kostnaden för tryckning af aktiebref, utsändande af agenter, möjliga förluster o. m. d. Dessutom kunde man svårligen antaga, att alla aktierna blefvo sålda, åtminstone ej genast. Grefve Taube företedde en"' kalkyl, enligt hvilken den sannolika köpeskillingen för egendomen ej skulle uppgå till mer ån 244,541 rdr. Hvad slutligen vidkom den af åklagaren förespeglade faran att bedragare skulle uppstå, borde denna fara afvåndas genom lagstiftningen och icke genom att döma på sidan om lagen. Hofrätten meddelade utslag den 5 April 1866: att i betraktande af bolagsordningens föreskrifter och emedan deraf vore uppenbart, att företaget ej allenast afsåg att genom den retelse, som låge i åfventyrliga spel och hoppet att genom slumpen hastigt förvårfva stor förmögenhet, förleda s. 619 Sida 619 i årgången börjar här lått-trogna bland allmänheten att ingå såsom lottågare i bolaget och att sedermera förmedelst lottdragning bereda några få af dessa en oskålig vinst på alla de öfrigas bekostnad, utan jemvål vore uppståldt efter sådana grunder och beräkningar, att åfven tillstållaren i hvad fall som helst erhölle otillbörlig vinst genom fastighetens afyttrande till ett pris, vida öfverstigande hvad vid försåljning i vanlig ordning kunnat påråknas; ty och som, åfven om antoges, att full såkerhet vore stålld derför att lottågarne komme i åtnjutande af dem i bolagsordningen tillförsäkrade förmåner, och att således en hvar förr eller senare återfinge sitt kapital, de flesta dock tillskyndades förlust af ränta, hvilken rånta utgjorde en del af den tillgång, hvarifrån tillstållarne och några få af slumpen gynnade skulle hemta sin oskäliga vinst, funne hofråtten ifrågavarande företag vara lotteri å både fast egendom och penningar, i följd hvaraf och då grefve Taube tillställt lotteriet och erkånt, att han i Stockholm sålt lotter, han fålldes att böta 750 rdr rmt. Öfver detta utslag besvårade sig grefve Taube i underdånighet. Han gjorde ej otillbörlig vinst, ty hans vinst vore endast den, att han kunde förr befria egendomen från gravationer och under femton år finge besitta egendomen, dock emot årligt arrende af omkring 15,000 rdr. För öfrigt vore det ej ens afgjordt, att han skulle göra någon vinst, ty om han ej finge sålja alla aktierna, komme han att lida förlust. Åfven vid andra bolag vore vinsten beroende på lyckliga konjunkturer eller på slumpen. Tillgångarne till utdelning erhöllos dels genom de sammanskjutna medlens förvaltande, dels genom afkastning af grundkapitalet d. v. s. fastigheten. På dessa och förut anförda skål yrkades, att, med upphåfvande af hofråttens utslag, öfverståthållareembetets beslut måtte faststållas. Målet föredrogs den 25 Juli 1866 inför Högsta Domstolen; och som det ifrågavarande företaget, enligt utfårdad prospekt och deri åberopad så kallad bolagsordning, varit sålunda anordnadt, att efter förloppet af femton år grefve Taube, som under tiden fortfore att åga och besitta Stenby s. 620 Sida 620 i årgången börjar här egendom, skulle medelst qvitteradt köpebref öfverlåta nämnde egendom gravationsfri till innehafvaren af det aktiebref, som genom en under berörde tid fortsatt lottning mellan samtlige de till försäljning efter ett pris af 15 rdr rmt afsedda 60,000 aktiebrefven komme att bestämmas; alltså och då följaktligen omförmålda aktiebref åro till lottsedlar att hånföra, samt grefve Taube medgifvit, att han sålt dylika aktiebref, funno Högsta Domstolens flesta ledamöter (justitieråden Hoffstedt, Iggeström, Cramér, friherre Leuhusen, och Adlercreutr) ej skål att i hofråttens utslag åndring göra. Justitieråden Wretman och Rabe pröfvade skåligt, med åndring af hofråttens utslag, fastställa öfverståthållareembetets i målet meddelade beslut. 1»5. --- Källa: Naumanns tidskrift 1866, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.