--- citation: Naumanns tidskrift 1866 s. 627 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1866 s. 627 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT date: 1863-11-02 keywords: - Skifte url: "https://ratiolex.se/naumann/1866/s-627/" source: Naumanns tidskrift 1866, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1866 s. 627 Då vid verkstäldt laga skifte skogsmark, derå storskifte försiggått, lemnats orubbad, får, emot delägares bestridande, sådan skogsmark ytterligare skiftas ! --- Uppå ansökning af landtbrukarne P. Dyrssén, C. G. Thorsén och Lars Andersson, den sistnämnde för egen del och såsom förmyndare för aflidne Anders Erikssons omyn- s. 628 Sida 628 i årgången börjar här diga barn, förordnades kommissionslandtmåtaren C. Eliæson att verkställa laga skifte å skogsmarken till hemmanet Tåstorp inom Hagelbergs socken af Skaraborgs län. Vid sammanträde med delägarne upplystes det, att skogsmarken år 1780 delats genom storskifte, som påföljande år blifvit fastståldt, samt att vid ett år 1841 af kommissionslandtmåtaren Th. Ljungren i behörig ordning å alla hemmanets ågor företaget och den 20 Mars 1843 afslutadt laga skifte omförmålda storskifte lemnats orubbadt och endast inägorna jemte en obetydlig del af skogsmarken i skiftet ingått. Med anledning håraf hade Johannes Svensson, Anders Andersson jemte åtskilliga andra delägare bestridt det å skogsmarken sökta skiftet och yrkat att vid storskiftet måtte förblifva; hvaremot, utom sökanderne, tvenne andra delägare påyrkade skiftets fortgång. Landtmåtaren och gode månnen ansågo i afgifvet utlåtande, att sökta skiftet borde verkställas, hvilket beslut dock, i anseende till deremot anmåldt missnöje, underställdes Kåkinds hårads ågodelningsråtts pröfning. Ägodelningsrätten, som höll sammantråde inom skifteslaget, yttrade i utslag den 17 Juli 1863: att ehuru skogsmarken, hvarå storskifte verkstälts, blifvit vid laga skifte å inrösningsjorden bibehållen utan vidare delning, i följd deraf, att alla delågarne då varit derom ense; likväl och som delågarne hade sina skogslotter utlagda a flera spridda stållen i de olika trakterna och, enligt hvad delågarne medgifvit, ståndskogen icke å någon af trakterna vore så afröjd, att hinder mötte för utlåggning af skogbevåxta skiften; alltså och då skifte påyrkats och sammandragning af ågorna kunde verkställas till gemensam nytta för delågarne, utan att lidande någon tillskyndades, pröfvade ågodelningsråtten, med afseende å jemvål hvad i öfrigt blifvit upplyst, lagligt att, med stöd af 12 kap. 1 § 3 mom. Skiftesstadgan, bifalla hemstållningen och förordna, att yrkadt skifte å skifteslagets hela skogsmark skulle verkställas efter de grunder, som vederborde, och med de iakttagelser i öfrigt, som nåmnde s. 629 Sida 629 i årgången börjar här lagrum, jemfördt med 13 kap. 7 § i åberopade Stadga, i afseende å tilldelning af skogslotter omförmålde. Johannes Svensson, Anders Andersson m. fl. sökte hos Kongl. Maj:t i underd. åndring. Nedre revisionen (revisionssekreteraren von Segebaden samt t. f. revisionssekreterarne Asplund och Ramsay) hemstållde i underd. betånkande den 31 Oktober 1863: att då, såvidt handlingarne angående ofvanberôrda inom hemmanet förrättade laga skifte utvisade, något beslut om bibehållande af det å skogsmarken verkställda storskifte derunder icke fattats, eller frågan ens blifvit i behörig ordning för delågarne föredragen, utan skiftesmannen, endast med anledning deraf, att de bland delågarne, som nåmnda laga skifte å alla ågorna sökt, vid första sammanträdet förklarat deras mening ej vara, att den förut skiftade skogen skulle i skifte ingå, derifrån uteslutit skogsmarken, och skiftet sålunda blifvit till inrösningsjorden inskrånkt, Kongl. Maj:t, lika med ågodelningsråtten, måtte finna denna omständighet ej utgöra hinder för verkställande af det å skogsmarken nu sökta skifte; hvårföre och på de af ågodelningsråtten i öfrigt anförda skål Kongl. Maj:t torde pröfva råttvist faststålla det slut, hvari ågodelningsråtten i saken stannat. Vid målets föredragning inför Högsta Domstolen den 2 November 1863 förenade sig Högsta Domstolens flesta ledamöter (Justitieråden Alexanderson, Hofstedt, Cramer, Berg, Wretman och von Hofsteri) om följande beslut: Då vid ofvanberôrda, å alla hemmanets ågor företagna laga skifte skogsmarken från delning uteslutits, och det derå verkstållda storskifte lemnats orubbadt, i följd deraf, att alla delågarne då varit med samma storskifte nöjda, hvarefter nåmnde laga skifte, som finnes tecknadt å det i generallandtmåterikontoret förvarade, till Kongl. Maj:t infordrade exemplar af skifteskartan, blifvit den 13 Augusti 1843 fastståldt, funno nåmnde ledamöter det å skogsmarken nu sökta skifte ej kunna emot klagandernas bestridande åga rum; hvarföre ågodelningsråttens öfverklagade utslag i sjelfva s. 630 Sida 630 i årgången börjar här saken upphåfdes, med ålåggande för skiftessökanderna att den landtmåtaren och gode männen tillkommande ersättninggälda. Justitierådet Naumann biföll nedre revisionens underd. betänkande. --- Källa: Naumanns tidskrift 1866, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.