--- citation: Naumanns tidskrift 1866 s. 718 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1866 s. 718 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT date: 1866-09-03 url: "https://ratiolex.se/naumann/1866/s-718/" source: Naumanns tidskrift 1866, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1866 s. 718 Bergen för Enligt stämning gäld eller borgen för person ! --- till Stockholms rådstufvurått, yrkade restauratören Erik Ulander att af öfveruppsyningsmannen s. 719 Sida 719 i årgången börjar här vid tullverket H. Rosenberg utbekomma 380 rdr 25 öre rmt jemte rånta. Till grund för krafvet företedde Ulander denna handling: . »Till herr kammarmusikus F. W. Zimmerman eller ordres betalar undertecknad, tre månader a dato, en summa stor 400 rdr rmt, med derå löpande laglig ränta tills betalning sker; och som säkerhet för nåmnde belopp lemnas en skuldförbindelse å 500 rdr rmt, utgifven den 11 April 1861 af amanuensen Sam. Törling med borgen af boktryckaren N. W. Lundberg. Full valuta bekommen, försäkras. Stockholm den 29 April 1863. C. Sundström, myndig. För demoiselle Carolina Sundström går undertecknad i full och laga borgen, försäkras af, Stockholm som ofvan, H. Rosenberg, tullöfveruppsyningsman. Att i undertecknads konkurs, deri utredning och afslut nu mera ägt rum, ingen den ringaste tillgång finnes till utdelning eller liqvid af förestående förbindelse får jag, som sjelf ågt mig ombetrodd vården och utredningen af konkursmassan, hårmed till bevis meddela. Stockholm den 15 Juli 1864. C. Sundström. A tergo: Transporteras å innehafvaren. • F. W. Zimmerman». Ulander upplyste, att det i berörde förbindelse omförmålda hypothek blifvit å offentlig auktion den 26 Augusti 1864 försåldt och inbringat en behållning af 19 rdr 75 öre rmt. Rosenberg medgaf, att han tecknat borgen å förbindelsen, men bestred krafvet, enår han, hvad åfven borgensmeningen gåfve vid handen, endast gått i borgen för Carolina Sundströms person, men icke för sjelfva skulden. Rådstufvurätten yttrade i dom den 2 Februari 1865: att som Rosenbergs ifrågavarande borgen, enligt ordalydelsen, afsåge, icke Carolina Sundströms gåld, utan hennes person, och således Rosenberg, jemlikt 10 kap. 12 § Han- s. 720 Sida 720 i årgången börjar här delsbalken, icke ägde skyldighet att betala gålden i annat fall, ån att han icke vid påfordran kunnat framskaffa Carolina Sundström, när hon tillåfventyrs varit för gålden sökt; men Ulander icke ens påstått, mindre visat, det Rosenberg derutinnan brustit, kunde Rosenberg, hvars ansvarighet på grund af samma borgen borde måtas efter de vilkor, derunder den blifvit ingången, icke åläggas den yrkade betalningsskyldigheten, utan blefve käromålet ogilladt. Ulander vådjade till Svea hofrått och företedde der till styrka för kåromålet följande bref: »Högtårade herr Zimmerman. Hindrad i tjensten att personligen installa mig för erhållande af det lån, hvarom fråga var i går, så har demoiselle Sundström utfårdat skuldförbindelse, hvarå borgen och bevittnade namnteckningar finnas; och äger således demoiselle Sundström att medlen uppbåra. Stockholm den 29 April 1863. H. Rosenberg». Hofrätten utlåt sig i dom den 18 Januari 1866: att som Rosenberg genom påskrift å ofvanomförmålda, af Carolina Sundström till F. W. Zimmerman eller ordres utgifna skuldsedel å 400 rdr med rånta för henne ingått full och laga borgen; samt den af Rosenberg sålunda åtagna förbindelse, vid betraktande ej allenast af löftesskriftens ordalydelse utan ock af hvad en af Rosenberg vid rådstufvuråtten, under handläggning derstådes af en förut emellan parterna anhångiggjord sak rörande betalningsskyldighet för berörde skuldsedel, företedd skrifvelse innehöll och för öfrigt i saken förekommit, icke kunde antagas hafva, på sått Rosenberg påstått, åsyftat borgen allenast för Carolina Sundströms person, utan skåligen måste anses hafva innefattat borgen för fullgörande af hvad hon enligt skuldförbindelsen sig åtagit; alltså och då Rosenberg icke ifrågasatt riktigheten af Ulanders uppift derom, att Carolina Sundström, som år 1863 blifvit af rådstufvuråtten försatt i konkurstillstånd, saknade tillgång till gåldande af förutnåmnde skuldsedels nu omståmda, ostridigt oguldna belopp, blef, med ändring af rådstufvuråttens dom, Rosenberg för- s. 721 Sida 721 i årgången börjar här pligtad att, emot skuldsedelns erhållande, till Ulander genast utgifva fordrade 380 rdr 25 öre rmt jemte sex procent ränta å 400 rdr från den 29 April 1853 till den 26 Augusti 1864 samt å 380 rdr 25 öre från sistnämnde dag till dess betalning skedde. Denna dom uttryckte hofråttsrådet Lagerbjélkes samt vice håradshöfdingarne Wahrolins, Ahlgrens och von Bahrs vota i saken. Hofråttsrådet Munthe var från hofråttens beslut skiljaktig och pröfvade råttvist faststålla rådstufvuråttens dom. Rosenberg fullföljde underdånig talan och yrkade, att, med upphåfvande af hofråttens dom, rådstufvuråttens beslut måtte faststållas. Uti underdånigt betänkande den 25 Augusti 1865 hemställde Nedre revisionen (t. f. revisionssekreterarne friherre Leuhusen, Lilienberg och Poignant), att Kongl. Maj:t måtte pröfva råttvist gilla hofråttens dom. Saken föredrogs den 3 September 1866 inför Högsta Domstolen, hvars flesta ledamöter (justitieråden Qvensel, Almqvist, Carleson, Bolin, von Hofsten och Babe) pröfvade råttvist att, med ändring af hofråttens dom, faststålla rådstufvuråttens i saken meddelade beslut. Justitierådet Naumann biföll nedre revisionens underd. betånkande. Kongl. Maj:ts dom år utfårdad den 11 Oktober 1866. Tidskrift för Lagstiftn. etc., 3 årg. --- Källa: Naumanns tidskrift 1866, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.