--- citation: Naumanns tidskrift 1866 s. 767 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1866 s. 767 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT url: "https://ratiolex.se/naumann/1866/s-767/" source: Naumanns tidskrift 1866, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1866 s. 767 Två hemman hafva vid laga skifte blifvit utlagda i skilda ägolotter. Få de, vid sedermera skeende klyfning, betraktas som en samfällighet, och de vid laga skiftet bestämda gränsor för omförmälde lotter rubbas samt deras ägor sammanblandas! --- Kommissionslandtmåtaren B. Hansson hade, efter vederbörligt förordnande och med biträde af gode mån, företagit och den 21 Juli 1864 afslutat klyfning af de ågor, som vid föregånget och fastståldt laga skifte å hemmanen Blidbräcka, 1 mantal, och Öfre Ödsmål, 1/2 mantal, i Torps 1) På flera ställen förekommer det mindre riktiga (ehuru i fransyska språket begagnade) stafningssättet : »distillera»; bör heta: »destillera». s. 768 Sida 768 i årgången börjar här socken af Göteborgs och Bohus lån, blifvit utlagda till 7/24:dels mantal i det förra och 7/4s:dels mantal i det senare hemmanet. Vid denna hemmansklyfning tilldelades ågolotter, bland andra, åt Ferdinand Johansson för 7/12:dels mantal Blidbråcka och 1/36:dels mantal Ofre Ödsmål, under litt. F., samt åt Jöns Mattsson för 7/12:dels mantal i det förra och 7/144:dels mantal i det senare hemmanet, under litt. E., hvardera ågolotten i tre skiften, Sistnåmde part, som icke åtnöjdes med förrättningen, anmälde deremot klander hos Orousts och Tjörns häraders ågodelningsrått samt yrkade vissa föråndringar i skifteslåggningen; med anledning hvaraf ägodelningsrätten vid sammanträde inom skifteslaget genom utslag den 25 Augusti 1865 sig utlåtit: att emedan nåstan all Jöns Mattssons åkerjord bestode af sårdeles oformliga ågofigurer, hvilken olågenhet, i anseende till markens beskaffenhet, ej skulle kunna medelst nyodling afhjelpas; men åndring hårutinnan lämpligast kunde beredas derigenom, att landsvägen, så långt omständigheterna det medgåfve, antoges till gråns emellan Jöns Mattssons och Ferdinand Johanssons inågor, hvilka senare utgjordes af vida mindre oformliga ågofigurer; ty och som Ferdinand Johanssons inågoskifte icke borde förläggas söder om landsvägen, enår den fyllnad i inågor, som honom i sådant fall tillkomme och hvilken måste utläggas på norra sidan om landsvägen, komme att bilda en högst obetydlig ågofigur, fann ågodelningsråtten skäligt på det sått bifalla Jöns Mattssons yrkande af åndring i skifteslåggningen, att honom skulle tilläggas alla sydost om landsvågen belågna ågor jemte fyllnad nordvest om samma våg, efter utråkning och å kartan provisionelt uppdragen blyertslinie; hvaremot Ferdinand Johansson borde ôfvertaga all den Jöns Mattsson vid skiftet tilldelade afrösningsjord intill Nedre Ödsmåls inågor samt dermellan och landsvågen befintliga inågor, och skulle Ferdinand Johansson för inrösningsjorden gifva vederlag i Blidbråckas hage intill Jöns Mattssons förra skifte derstådes efter utråkning och provi- s. 769 Sida 769 i årgången börjar här sionelt utsatt blyertslinie, for verkställandet af hvilka ändringar ärendet återförvisades till landtmåtaren och gode mån. Ferdinand Johansson sökte i underdånighet åndring hos Kongl. Maj:t. Sedan öfrige delågare blifvit öfver besvären hörde och bland dessa Jöns Mattsson sig i underd. förklarat, afgaf Nedre revisionen (revisionssekreterarne Asplund och von Sydow samt t. f. revisionssekreteraren Adlers) betänkande den 10 September 1866 af innehåll: att som ifrågavarande hemmansdelar blifvit vid det å hemmanen Blidbråcka och Odsmål förut verkställda laga skifte i skilda ågolotter utlagda; men skiftesmannen vid ifrågavarande klyfning betraktat dem såsom en samfällighet och verkställt skiftesläggningen sålunda, att de vid laga skiftet bestämda grånsor för omförmålda lotter derigenom kommo att rubbas och deras ägor sammanblandas; hemställde nedre revisionen i underdånighet, att Kongl. Maj:t måtte pröfva råttvist att, med undanrödjande af ägodelningsråttens utslag samt förråttningsmånnens åtgärder och beslut rörande skiftesläggningen och deraf beroende frågor, visa ärendet åter till landtmåtare och gode mån, hvilka torde hafva att dermed lagligen förfara, utan annan ersättning till den förre ån honom för förrättningen i dess lagligen fullbordade skick rätteligen borde tillkomma. Vid målets föredragning inför Högsta Domstolen den 11 i nyssnämnde månad (i nårvaro af Justitieråden Qvensel, Carleson, Naumann, Bolin, von Hofsten och Rabe) blef det underd. betänkandet gilladt. Tidskrift for Lagstiftn. etc., 3 årg. --- Källa: Naumanns tidskrift 1866, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.