---
citation: Naumanns tidskrift 1867 s. 135
alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1867 s. 135
court: Högsta domstolen
series: "https://ratiolex.se/naumann/"
type: REFERAT
date: 1866-10-17
url: "https://ratiolex.se/naumann/1867/s-135/"
source: Naumanns tidskrift 1867, tryckta bandet
source_organization: Ratio Lex
license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord.
---

# Naumanns tidskrift 1867 s. 135

Ytterligare exempel på försök att eludera förordningen angående utskänkning af starka drycker. Klubbsällskap.

---

Jfr. årg. 1866, sid. 712 o. f.

Poliskommissarien R. G. Wittboldt tilltalade vid poliskammaren i Göteborg Augusta Lundbom för det hon skulle under tiden från och med April månad 1865 till den 7 December samma år, jemvål å helgedagar, uti så kallade Neptuni-klubbens rum olofligen försålt spritdrycker.

s. 136 Sida 136 i årgången börjar här

Augusta Lundbom vidgick, att hon till sällskapet Neptuniklubbens ledamöter åfven å helgedagar utskänkt spritvaror, som blifvit inköpte af sällskapets direktion, med hvilken hon ingått kontrakt rörande serveringen. Hon skulle till någon af direktörerna lemna liqvid för de spritvaror, hon emottog, men fick för egen råkning och såsom godtgörelse för besvåret med serveringen behålla den förtjenst, som vid utskånkningen kunde uppstå.

Poliskammaren yttrade i utslag den 14 December 1865: att som Augusta Lundbom, utan att ens förebåra, ån mindre visa, att hon förvårfvat sig rättighet till utskånkning af spritdrycker, erkänt, det hon ifrågavarande tid hos sällskapet Neptuniklubben verkstållt sådan utskånkning åfvensom att vinsten deraf tillfallit/ henne såsom ersättning för besvåret dermed; alltså, utan afseende å Augusta Lundboms anmärkning att utskånkningen skett på grund af kontrakt med sållskapets styrelse, dömdes hon, jemlikt 41 § i Kongl. Förordningen den 18 December 1863, angående vilkoren för försäljning af brånvin och andra spritdrycker, jemförd med 4 § i 7 kap. Strafflagen, att för första gången jemvål å helgedag verkställd oloflig utskånkning af sådana drycker böta 45 rdr och i utskånkningsafgift erlågga 80 rdr.

Håröfver klagade Augusta Lundbom i Götha hofrått och anförde: En klubb vore ej att betrakta annorledes ån som ett enskildt hushåll (?), och huru derinom serveringen af mat och drycker ombesörjdes, kunde ej blifva föremål för åtal 1). Hår vore förhållandet att, om å försäljningen förlust uppstod, denna komme att drabba sällskapet. Augusta

’) Huru månget »enskildt hushåll», i hvilken samhällsklass som helst, får ej lida i ekonomiskt och måhända förnämligast i moraliskt afseende deraf, att husfadern esomoftast besöker det utskänkningsställe, som kallas klubb, detta må då hafva femtio eller tusen kunder, hvilka antecknat sig som medlemmar, eller hafva efter en mera eller mindre illslug method anordnat inköpen af spirituosa, betalningen eller lönevilkoren till utskänkerskan, allt utan afseende på statens i gällande lag grundade rätt till utskänkningsskatten ?

Red. anm.

s. 137 Sida 137 i årgången börjar här

Lundbom hade så mycket mera varit förvissad, att hon genom ifrågavarande försäljning icke begått någon lagöfvertrådelse, som ordningsmaktens officiella väktare, både af högre och lågre grader, deltagit i sållskapet, samt klubbens reglemente redan i Oktober 1861 varit uppvist i poliskammaren, utan att någon anmärkning förr ån nu försports. Enligt reglementet hade sällskapets direktion att tillse, det vanliga dryckesvaror tillhandahöllos af god beskaffenhet och mot en afgift, tillräcklig att skydda sållskapet mot förlust. Hon hade sålunda endast att ombesörja serveringen och upptaga betalning för hvad hvarje sällskapets medlem förtårde af dess varor. På sådan grund yrkades befrielse från åtalet.

Hofrätten meddelade utslag den 5 Februari 1866 och fastställde poliskammarens beslut.

Augusta Lundbom sökte hos Kongl. Maj:t i underd. åndring, under åberopande af hvad i hofråtten anförts; och då målet föredrogs inför Högsta Domstolen den 17 Oktober 1866, funno Högsta Domstolens flesta ledamöter (justitieråden Iggeström, Cramér, friherre Leuhusen, Adlercreutz och Habe) skål icke vara anfördt, som i hofråttens öfverklagade utslag kunde verka åndring.

Justitieråden Södergren och Almqvist voro härifrån skiljaktige och yttrade, att justitieråden ansågo annat förhållande icke vara i målet utredt, ån att sållskapet Neptuni-klubben genom sin direktion till egen förbrukning vid sällskapets sammankomster inköpt spirituösa drycker och låtit denna förbrukning och deltagandet uti inköpskostnaden på det sått ordnas, att hvarje sällskapets ledamot, i den mån han af Augusta Lundbom, hvilken ombesörjde uppassningen hos sållskapet, åskade och emottog sådana varor, erlade visst penningebelopp med det tillågg, som skulle utgöra hennes aflöning för uppassningen; hvarefter Augusta Lundbom borde till direktionen redovisa det sålunda från sällskapets ledamöter uppburna bidrag till inköpskostnadens betåckande; och då, vid det förhållande, att icke någon utredning förekommit derom, att Augusta Lundbom till någon, som icke

s. 138 Sida 138 i årgången börjar här

var sällskapets medlem, emot betalning utlemnat starka drycker, hennes så beskaffade åtgärder, enligt justitierådens tanka, icke voro att anse såsom öfvertrådelse af de i ôfverklagade besluten åberopade lagrum, funno bemålde justitieråd för sin del skåligt, med åndring af samma beslut, Augusta Lundbom från åtalet befria.

---

Källa: Naumanns tidskrift 1867, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.
