--- citation: Naumanns tidskrift 1867 s. 278 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1867 s. 278 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT date: 1866-12-10 url: "https://ratiolex.se/naumann/1867/s-278/" source: Naumanns tidskrift 1867, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1867 s. 278 Administrativt eller domstolsärende! Repslagarebana anlagd å gata i stad till olägenhet för innevånarne i de vid gatan belägna hus. --- Kamereraren Ernst Jederholm instämde till rådstufvurätten i Fahlun repslagaren J. Th. Björlin med påstående att, enär Björlin, genom begagnande af en repslagarebana, som vore anlagd å Trotzgatan i Fahlun utanför Jederholms dervid belägna gård N:o 1 i qvarteret N:o 5, hindrade Jederholm och hans i samma gård boende hyresgäster att fritt och obehindradt ut- och inkomma i gården, samt dess- s. 279 Sida 279 i årgången börjar här utom genom de tätt vid fönstren hängande repen utsigten från boningsrummen skymdes, och vid fönsters öppnande olägenhet förorsakades genom i rummen inkommande affall under spinningen, Björlin måtte varda ålagdt, att ifrån Jederholms gård bortflytta sin repslagarebana med dertill hörande stolpar m. m. och vid vite förbjudas att utanför nämnda lägenhet, Jederholm till förfång, sitt yrke bedrifva. Genom utslag den 22 Maj 1865 yttrade sig rådstufvurätten: att ehuru från Björlins vid sidan af Trotzgatan emellan qvarteren N:ris 7 och 27 anlagda repslagarebana, innan Jederholm blef ägare till omförmälda gård, garn utspunnits förbi den från Trotzgatan till gården ledande port och vidare förbi den vid denna sida af tomten varande åbyggnad; dock som detta förhållande icke kunde anses innefatta giltig bevisning om tillvaron af en sådan servitutsrätt, den ägaren af repslagarebanan skulle mot varande och blifvande ägare till tomten innehafva, att nemligen ägarne af banan skulle få opåtaldt utsträcka och begagna densamma förbi porten till gården, förbi fönstren och vidare intill tomtens södra gräns, och ej heller slik rättighet gifvits ägarne af repslagarebanan uti ett af Björlin företedt och åberopadt protokoll af den 3 September 1827, hvilket endast innehöll, att banan, som der uppgåfves sträcka sig icke längre än efter gårdarne N:ris 1 och 7 i qvarteret N:o 7, finge täckas; så och då, efter hvad antagas kunde, Jederholm, såsom ägare af ofvanomförmälda gård, lede mehn af repslagarebanans utdragande på sidan om och invid tomten, förpligtades Björlin att inom en månad efter utslagets datum, vid vite af 100 rdr, hafva borttagit de till banan hörande, å Trotzgatan invid Jederholms tomt stående stolpar, med förbud derjemte, vid enahanda vite, att efter sagde tid sjelf eller genom legde arbetare utanför samma tomt repslagareyrket vidare idka. Svea hofrätt, der Björlin efter vad sökte ändring, fann i dom den 8 Februari 1866 icke skäl att i rådstufvurättens utslag göra annan ändring, än att då rådstufvurätten saknat laglig anledning att, på sätt som skett, förelägga Björlin s. 280 Sida 280 i årgången börjar här vite, rådstufvurättens bestämmelse derom af hofrätten undanröjdes. Björlin sökte i denna dom i underdånighet ändring. Nedre revisionen (t. f. revisionssekreterarne Adlers, Fåhrœus och Wedberg) hemställde i underd. betänkande den 31 Oktober 1866, att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist fastställa hofråttens dom. Saken föredrogs den 14 November 1866 inför Högsta Domstolen, dervid justitieråden Södergren friherre Leuhusen, och Almqvist yttrade: att enär den genom kamereraren Jederholms stämning väckta fråga, huruvida Björlin må vara tillåtet att å Trotzgatan i Fahlun utlägga repslagarebana, väsendtligen afsåge meddelande af föreskrift angående begagnandet af eller förbud mot obehörigt intrång å nämnde allmänna plats i staden, men dylik fråga, såsom ett stadens ordnings- och hushållningsärende, icke tillhörde domstol, i anledning af tvist enskilda parter emellan, att afgöra, desse ledamöter pröfvade skäligt undanrödja rådstufvurättens och hofrättens i målet meddelade beslut; men Högsta Domstolens öfriga ledamöter (justitieråden Qvensel, Adlercreutz, Bolin och Rabe) funno deremot denna emellan enskilda personer yppade tvist tillhöra allmänna domstolarnes upptagande och förty böra hufvudsakligen behandlas. Då således saken derefter till afgörande företogs, yttrade justitieråden friherre Leuhusen, Adlercreutz, Bolin och Babe, att de, på de af rådstufvurätten anförde skäl och då Björlin icke ens åberopat, att hittills annat medgifvande i afseende å Trotzgatans användande för ifrågavarande repslagarebana är vordet af staden lemnadt, än det, som innefattades uti det i rådstufvurättens utslag anmärkta protokoll af den 3 September 1827, biföllo det slut, nedre revisionens betänkande innehöll. Justitieråden Qvensel, Södergren och Almqvist förenade sig i det yttrande, att de funno de af Jederholm anmärkte olägenheter icke vara af beskaffenhet, att på grund deraf Jederholm ägde förhindra Björlin att fortfarande å grund, som ej tillhörde Jederholm, förrätta ifrågavarande, för rep- s. 281 Sida 281 i årgången börjar här slageriyrket nödiga arbete, i följd hvaraf bemälde ledamöter, med ändring af domstolarnes beslut, funno skäligt det instämda käromålet att ogilla. Kongl. Maj:ts dom är utfärdad den 10 December 1866. --- Källa: Naumanns tidskrift 1867, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.