---
citation: Naumanns tidskrift 1867 s. 49
alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1867 s. 49
court: Högsta domstolen
series: "https://ratiolex.se/naumann/"
type: REFERAT
date: 1866-09-13
url: "https://ratiolex.se/naumann/1867/s-49/"
source: Naumanns tidskrift 1867, tryckta bandet
source_organization: Ratio Lex
license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord.
---

# Naumanns tidskrift 1867 s. 49

Yrkadt ansvar å domare för förment oriktig kartering af intecknadt skuldebref. K. K. den 4 Dec. 1863, angående stämpelpappersafgiften, 6 §. intecknad »ersättning för lånepäkestnader» till visst belopp.

---

Advokatfiskalen i Svea hofrått Ture Arvid Billbergh anställde å tjenstens vägnar åtal vid hofråtten emot hårads- Tidskrift för Lagstiftn. etc., 4 årg. 4

s. 50 Sida 50 i årgången börjar här

höfdingen Fredrik Julius Ekman for det att tio särskilda, till hypotheksföreningen emellan jordägare i Wermland utgifna samt å 1864-års hösteting med Jösse härad för erhållande af inteckning till häradsrätten, hvarest håradshöfdingen Ekman då var domhafvande, inlemnade skuldebref, uti hvarje af hvilka förskrifvits, jemte visst kapital och ränta derå, ersättning för lånepåkostnader, förslagsvis beräknad till 150 rdr, icke för sistberörda belopp, oaktadt äfven derför inteckning är vorden sökt, blifvit med ståmpelpapper belagda, i anseende hvartill advokatfiskalen Billbergh yrkade, att håradshöfdingen Ekman, såsom ansvarig för tillämpningen i förevarande fall af K. K. den 4 December 1863 angående ståmpelpappersafgiften, måtte, jemlikt 16 § i samma kungörelse, dömas att böta och godtgöra den kronan tillskyndade förlust, utgörande för hvarje af berörda skuldebref tretio öre.

Hofrätten yttrade i utslag den 22 Mars 1866: att ehuru den i omförmålde skuldebref förskrifna och till visst belopp bestämda lånepåkostnad vore att hänföra till sådant kapitalvärde, för hvilket, jemlikt 6 § i of vanberörda kungörelse, beläggning med stämpel till 30 öre för hvarje hundra riksdaler bordtåga rum, då inteckning derför sökts; samt ostridigt vore, att ståmplar till de af advokatfiskalen Billbergh anmärkta belopp saknats å ifrågavarande tio skuldebref, ansåg dock hofråtten håradshöfdingen Ekmans underlåtenhet att tillse, det stämpel, motsvarande omförmålda lånepåkostnad, varit skuldebrefven åsatt, icke innefatta så uppenbar* försummelse, att ansvar derför borde åga rum.

Deröfver besvärade sig håradshöfdingen Ekman i underdånighet.

Målet föredrogs den 13 September 1866 inför Högsta Domstolen; och då den i omförmålda skuldebref förskrifna ersåttning för lånepåkostnader icke var att hänföra till skuldebrefvens kapitalvärde, funno Högsta Domstolens flesta ledamöter (justitieråden (vensel, Almqvist, Bolin, von Hof-

s. 51 Sida 51 i årgången börjar här

sten och Rabe), håradshöfdingen Ekman icke hafva kunnat domas till ansvar eller ersättningsskyldighet i målet.

Justitieråden Carleson och Naumann funno ej skål att i hofråttens utslag göra åndring.

---

Källa: Naumanns tidskrift 1867, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.