--- citation: Naumanns tidskrift 1867 s. 573 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1867 s. 573 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT date: 1867-04-02 url: "https://ratiolex.se/naumann/1867/s-573/" source: Naumanns tidskrift 1867, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1867 s. 573 Samma ämne som under nästföregående nar. --- Den 14 December 1811 upprättades emellan majoren N. J. Ekermann, såsom dåvarande ägare af Hinsekinds säteriegendom, och Sven Johansson i Ulfsnäs en afhandling, hvarigenom Ekermann på femtio års tid, räknadt från den 25 Mars 1812, till Sven Johansson upplät det s. k. Rubbatorpet under Hinsekinds ägor, mot en panteskilling af 1,078 rdr 42 sk. 8 rst. banko och i öfrigt samma vilkor, som funnits upptagna i den emellan Ekermann och Lars Danielsson upprättade afhandling, derom i nästföregående nummer 95 vidare omförmäles. Denna afhandling blef den 25 Maj 1812 under sommartinget med Ostbo härad intagen i häradsrättens protokoll till den säkerhet, lag medgåfve. Inteckningen förnyades den 21 Maj 1822 och den 10 Maj 1831, hvarefter icke vidtagits någon åtgärd för inteckningsrättens bevarande. s. 574 Sida 574 i årgången börjar här Den 2 Mars 1847 transporterade Sven Johansson sex - sjundedelar af lägenheten på sin son Jacob Svensson och återstående sjundedelen på sin dotter Johanna Svensdotter. Till 1864-års hösteting med Östbo härad uttogo Aschan stämning och Sven Johanssons rättsinnehafvare genstämning å hvarandra med yrkanden i samma syfte, som i nästföregående nummer finnes upptaget. Genkäranderna företedde l:o) sjelfva förpantningshandlingen. 2:o) uppsägelsehandlingen (se handlingen b. under nästföregående nummer). 3:o) syneinstrument, enligt hvilket åbyggnaderna å lägenheten värderats till 420 rdr och de gjorda odlingarna in. fl. förbättringar uppskattats till 326 rdr 74 öre eller tillsammans 746 rdr 74 öre. 4:o) utdrag af häradsrättens lagfartsprotokoll för den 22 Juli 1864, utvisande, att lägenheten blifvit pantevis uppbuden. 5:o) instrument öfver en af domare med biträde å lägenheten den 26 Juli 1864 verkställd värdering, dervid lägenheten uppskattats till 7,000 rdr rmt. Aschan yrkade, att lägenheten skulle utan lösen afträdas; och, jemte hvad han anfört i det föregående målet, yttrade han tillika, att då förpantningsbrefvet ej sedan år 1831 varit intecknadt, samt Aschan, efter det den förut meddelade inteckningen förlorat sin gällande kraft, kommit i besittning af Hinsekinds egendom, Aschan ej vore skyldig medgifva genkäranderna besittningsrätten till lägenheten. Genkäranderna svarade, att hvad Aschan yttrat i fråga derom att inteckningen icke blifvit vid laga verkan bibehållen ej borde något betyda, enär Aschan, då han inköpte Hinsekinds egendom, blifvit underrättad derom att lägenheten vore derifrån bortförpantad. Häradsrättens utslag, som meddelades d. 18 Dec. 1865, hade samma lydelse som uti det föregående målet (n:o 95), med det tillägg att Aschan, som ej ens uppgifvit, mindre visat, att han genom sitt köp af Hinsekind förvärfvat bättre s. 575 Sida 575 i årgången börjar här rätt till lägenheten än Ekermann efter pantsättningen haft i behåll, således icke kunde för sin talan vinna något stöd från den omständighet, att pantinnehafvarne underlåtit efter den 10 Maj 1831 ytterligare förnya den meddelade inteckningen, utan fasthellre måste för lägenhetens återfående till säteriet anses pligtig fullgöra enahanda förbindelser, som härutinnan kunnat åläggas Ekermann. Å ömse sidor vädjades till Götha hofrätt, som yttrade i dom den 13 Juli 1866: att då ifrågakomne upplåtelsehandling icke sedan sommartinget 1831 i häradsrättens protokoll intecknats och följaktligen ej kunde mot Aschan, såsom nuvarande ägare af Hinsekind, medföra förbindande verkan, hofrätten pröfvade, med ändring af häradsrättens utslag och ogillande af genkärandernas talan, rättvist förpligta dem (etc. etc. se nästföregående målet). Denna dom uttryckte vice häradshöfdingen von Sydows samt assessorerna Ekermans och Queckfeldts vota i saken. Vice häradshöfdingen Printzensköld och hofrättsrådet Auselius voro från hofrättens dom skiljaktige och yttrade (se nästföregående målet). Genkäranderna sökte i hofrättens dom i underdånighet ändring. Nedre revisionen afgaf den 23 sistl. Februari underdånigt betänkande af samma innehåll som det i n:o 95 här nästförut anförda. Högsta Domstolens ledamöter yttrade sig vid målets underdåniga föredragning den 1 derpå följande Mars på samma sätt som i n:o 95, mutatis mutandis. Kongl. Maj:ts dom är utfärdad den 2 April 1867. --- Källa: Naumanns tidskrift 1867, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.