--- citation: Naumanns tidskrift 1867 s. 603 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1867 s. 603 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT date: 1867-06-18 keywords: - Konkurs url: "https://ratiolex.se/naumann/1867/s-603/" source: Naumanns tidskrift 1867, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1867 s. 603 Bevakning af fordran i konkurs lemnad utan anmärkning (Konkurslagens 70 § sista p.). Betalning yrkad dels ur intecknad pant, dels ur konkursboets öfriga egendom. Bevakning »med yrkande af all den betalningsrätt, som --- På inställelsedagen i löjtnanten C. G. Bredbergs konkurs bevakade: Öfversten C. H. Mörner, i egenskap af förmyndare för aflidne sidenfabrikören P. A. Casperssons barn, tjugotusen rdr rmt med derå ogulden ränta till betalningsdagen, på grund af två utaf bergmästaren Bredberg den 29 Mars 1858 utgifna och i löjtnanten Bredberg vid konkursens början tillhöriga egendomen Berga intecknade skuldebref, under yrkande att för denna fordran åtnjuta förmånsrätt i den pantförskrifna egendomen; vice häradshöfdingen Axel Hertzman dels tio tusen rdr rmt, jemte ränta, enligt en af bergmästaren Bredberg den 29 Mars 1858 utgifven och i Berga intecknad skuldsedel, dels ock tolf rdr, löjtnanten Bredberg till utgifvande ådömd lagsökningskostnadsersättning ; yrkande Hertzman för denna fordran betalning med laga förmånsrätt till den intecknade egendomen; och Smålands enskilda bank tjugotusen rdr rmt med ränta, på grund af en utaf löjtnanten Bredberg den 13 Januari s. 604 Sida 604 i årgången börjar här 1864 utgifven, i Berga intecknad skuldsedel, med yrkande att utfå beloppet företrädesvis ur nyssnämnda pant och, i den mån den ej förslog, ur konkursmassans öfriga egendom; hvarjemte Handlanden Giles Loder i London efter inställelsedagen anmälde fordran dels å tretiotretusen femhundra rdr rmt med ränta, enligt fyra särskilda af bergmästaren Bredberg den 29 Mars 1858 utgifne, i Berga intecknade skuldebref; dels femtusen rdr jemte ränta på grund af löjtnanten Bredbergs skuldsedel af den 22 Juli 1862, med hypothek af en bergmästaren Bredbergs skuldsedel af den 2 Januari 1862 å femtusen rdr, hvilken blifvit intecknad i Berga; och yrkade Giles Loder att för dessa anmälde fordringar så till kapital som ränta varda tillerkänd all den betalningsrätt, som lagligen kunde honom tillkomma, samt att tillika erhålla förmånsrätt för de tretiotre tusen fem hundra rdr jemte ränta ur Berga och dess afkastning och för de fem tusen rdr ur hypotheket och den intecknade fasta egendomen samt dess afkastning. Mot berörde å inställelsedagen anmälda fordringar framställdes icke någon anmärkning, och den af Giles Loder bevakade fordran godkändes af gäldenären, hvilken tillika var syssloman i konkursen. Vid borgenärssammanträde den 3 Maj 1866 företeddes förslag till liqvid med och utdelning till inteckningshafvarne i Berga, af hvilken handling inhemtades, att egendomen blifvit å offentlig auktion försåld för 130,000 rdr och att afkastningen af densamma under konkursen uppgått till 17,067 rdr 10 öre; att sedan från dessa belopp frånräknats en del omkostnader, redan betalda räntor och de inteckningar, hvilka köparen öfvertagit, återstående behållningen utgjorde 33,052 rdr 25 öre, hvilka fördelats så, att Tanto sockerbruksbolag (innehafvare af den utaf Hertzman bevakade skuldsedel) för sin intecknade fordran, i kapital och räntor utgörande tillhopa 11,923 rdr 33 öre, skulle erhålla 5,111 rdr 17 öre; öfverste Mörner för 24,366 rdr 67 öre ett belopp af 10,445 rdr 26 öre; och Giles Loder dels för s. 605 Sida 605 i årgången börjar här 30,000 rdr, jemte ränta 6,550 rdr, ett belopp af 15,667 rdr 90 öre, dels för 3,500 rdr, med ränta 764 rdr 17 öre, ett belopp af 1,827 rdr 92 öre; hvaremot till öfrige inteckningshafvare någon tillgång ur fastigheten eller dess afkastning ej funnes. Vid detta sammanträde företeddes jemväl förslag till utdelning åt oprioriterade fordringsägare, hvaruti förklarades »att som andra fordringsägare ej funnos än de, som hade inteckning i Berga, samt af samtliga inteckningarna gäldenären åtagit sig betalningsansvaret endast för de fem tusen rdr, som Giles Loder enligt gäldenärens skuldsedel den 22 Juli 1862 hade att fordra, och för skuldsedeln å 20,000 rdr, hvilken Smålands enskilda bank innehade, samt vid sådant förhållande gäldenären ej vore bunden till ansvar för hvad som till intecknade gäldens betalning bruste i vidsträcktare mån, än han samma gäld å sig tagit, skulle de oprioriterade tillgångarna delas endast emellan Loder för nämnde skuldsedel och Smålands enskilda bank, hvaremot för hvad som af köpeskillingen för fastigheten och dess afkastning brustit i full betalning till Tanto sockerbruksbolag för tiotusen rdr, till öfverste Mörner för tjugotusen rdr och till Giles Loder för tretiotretusen fem hundra rdr, någon utdelning af massans oprioriterade tillgång ej kunde erhållas». Öfver dessa utdelningsförslag besvärade sig öfverste Mörner, Tanto sockerbruksbolag och Giles Loder hos domhafvanden i Sotholms härad. Det af sysslomannen åberopade förhållande, att gäldenären icke åtagit sig ansvara för ifrågavarande gäld, vore ej här tillämpligt. Gäldenären hade i den uti konkursen ingifna förteckning öfver skulder och tillgångar upptagit samtliga de af klaganderna bevakade beloppen, och någon anmärkning mot bevakningarna hade ej framstälts, utan fasthellre hade, hvad Loders fordran anginge, densamma uttryckligen blifvit af gäldenären erkänd. Enligt 70 § Konkurslagen den 18 September 1862 finge talan ej väckas mot den fordran, som en gång blifvit godkänd eller lemnad utan anmärkning; hvarföre ock klaganderna vore lagligen berättigade att med gäldenärens opriori- s. 606 Sida 606 i årgången börjar här terade borgenärer dela mark om mark de tillgångar, som för sådana fordringar funnos eller kunde uppstå. Att gäldenären rätteligen förfarit, då han i konkursstaten upptagit och sedan utan anmärkning lemnat samtlige de i Berga intecknade belopp, styrktes dels af det köpebref af den 9 September 1863, hvarigenom han af sin fader, bergmästaren Bredberg köpt Berga, och hvilket utvisade att köpeskillingen derför bestämts till 190,000 rdr, som fullt försloge att gälda samtliga i Berga då befintliga inteckningar; dels ock af ett utaf bergmästaren Bredberg utgifvet bevis, att något särskildt köpekontrakt, ehuru åberopadt i köpebrefvet, aldrig utskrifvits, emedan det ansetts obehöfligt, då köpeaftalet inskränkt sig till ett enkelt öfvertagande af det inteckningsbelopp, som motsvarade köpeskillingen. På grund af hvad sålunda anförts, yrkades den rättelse i utdelningsförslaget för oprioriterade fordringsägare, att klaganderna för sina resterande fordringar måtte tillerkännas utdelning ur de tillgångar, som tillkomme så beskaffade fordringsägare. Vid klagoskriften funnos fogade dels utdrag af häradsrättens lagfartsprotokoll för den 1 och 2 Februari 1864, utvisande, att gäldenären af sin fader bergmästaren Bredberg enligt köpebref den 9 September 1863 köpt Berga för 190,000 rdr, hvilket belopp enligt särskildt upprättadt köpekontrakt (ordalagen i köpebrefvet) blifvit till fullo guldet; dels ock ofvanberörda, af bergmästaren Bredberg utgifna bevis. Sysslomännen genmälde, att gäldenären ansett sig skyldig upptaga ifrågavarande fordringar i konkursstaten, enär de voro intecknade i den afträdda fastigheten, men detta kunde väl icke innebära, att han åtagit sig någon personlig ansvarighet för fordringarnes gäldande; och den omständigheten, att fordringarne lemnats utan anmärkning, borde väl ej betyda något, då klaganderne icke begärt annat än hvad dem lagligen tillkomme, nemligen betalning ur den pantförskrivna egendomen. Häradsrätten yttrade i dom den 29 Juni 1866: att, ehuru löjtnanten Bredberg, såvidt visadt vore, hvarken i det om egendomen Berga med underlydande emellan honom s. 607 Sida 607 i årgången börjar här och förre ägaren af samma fastighet upprättade köpebref eller annorledes iklädt sig betalningsskyldighet för den vid löjtnanten Bredbergs tillträde af egendomen deri intecknade gäld; likväl och som, efter det vice häradshöfdingen Hertzman, hvars rätt damera innehades af Tanto sockerbruksbolag, och öfversten Mörner å inställelsedagen i konkursen bevakat fordringar, för hvilka intekningar varit meddelade i förenämnde egendom, jäf icke blifvit i behörig ordning framställde emot dessa bevakningar, de der, på sätt af bevakningshandlingarne inhemtades, afsett yrkande om betalning ej blott ur den intecknade panten, utan jemväl ur konkursmassans öfriga egendom; ty och då Tanto sockerbruksbolag och öfversten Mörner vid sådant förhållande, jemlikt 70 § i Konkurslagen, voro berättigade att för sina bevakade fordringar erhålla betalning jemväl ur den icke-pantförskrifna egendomen, skulle, med ändring af utdelningsförslaget derutinnan, Tanto sockerbruksbolag och öfversten Mörner, hvar och en i mån af sina bevakade fordringar, efter afdrag af hvad de på grund af förmånsrätt redan utbekommit, lika med öfriga icke förmånsrätt ägande borgenärer njuta utdelning jemväl ur den konkursmassans egendom, hvari förmånsrätt icke ägde rum; men då Giles Loder i sin bevakningsinlaga endast yrkat att »varda tillerkänd all den betalningsrätt, som kunde honom lagligen tillkomma'», och betalningsrätt ur annan konkursmassans egendom än den inteeknade fastigheten ej vid det förhållande att, såvidt visadt blifvit, löjtnanten Bredberg ej ifrågavarande gäld å sig tagit, Loder enligt lag tillkomme, kunde det af honom emot utdelningsförslaget anmälda klander icke bifallas. Mot denna dom vädjade ej mindre Loder än äfven Smålands enskilda bank och gäldenären. Loder erinrade, att hans anmälda fordran (33,500 rdr) vore ej allenast lemnad utan anmärkning, utan äfven uttryckligen godkänd, och att han uppenbarligen vore i samma förhållande som Tanto sockerbruksbolag och öfverste Mörner, hvarföre ock han yrkade att antingen tillerkännas samma rätt som dessa, eller, om detta ej kunde bifallas, att, såvidt Loders rätt i s. 608 Sida 608 i årgången börjar här afseende å hans särskilda fordran å 5,000 rdr med räntor vore deraf beroende, öfverste Mörner och Tanto sockerbruksbolag måtte frånkännas den ytterligare betalningsrätt, som häradsrätten dem tillagt. Smålands enskilda bank och gäldenären klagade deröfver, att öfverste Mörner och Tanto sockerbruksbolag fått sig tillagd betalningsrätt ur de tillgångar, deri förmånsrätt icke ägde rum, samt yrkade ändring af häradsrättens utslag i denna del och att förty utdelningsförslaget, i hvad det bemälde borgenärer anginge, måtte varda godkändt. Svea hofrätt utlät sig i dom den 13 December 1866: att emedan Tanto sockerbruksbolag, Giles Loder och öfversten Mörner, livilka icke till stöd för sina i konkursen bevakade fordringar, såvidt derom vore fråga, åberopat någon handling, hvarigenom löjtnanten Bredberg iklädt sig personlig ansvarighet för densamma, ej heller genom deras i konkursen ingifna bevakningsinlagor uttryckligen påyrkat annan och vidsträcktare betalningsrätt än ur den intecknade egendomen; alltså blef, med ändring af häradsrättens dom, den af Tanto sockerbruksbolag, öfverste Mörner och Loder i afseende å utdelningsförslaget förda talan af hofrätten ogillad. Uti denna dom sökte Tanto sockerbruksbolag, öfverste Mörner och Giles Loder i underdånighet ändring. Uti underdånigt betänkande den 1 Maj 1867 hemställde Nedre revisionen (revisionssekreterarne friherre Leijonhufvud och Svedelius samt t. f. revisionssekreteraren Lilienberg), att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist gilla hofrättens dom. Saken föredrogs den 8 Maj 1867 inför Högsta Domstolen; och som skiljaktiga meningar bland Högsta Domstolens ledamöter sig yppade, skreds till omröstning, dervid justitierådet Habe yttrade: »Emedan Tanto sockerbrnksbolags, öfversten Mörners och Giles Loders ifrågavarande fordringar blifvit i löjtnanten Bredbergs konkurs anmälde medelst bevakningsinlagor, hvilka, efter min uppfattning, icke innebära, att betalningsanspråken inskränktes allenast till godtgörelse ur den för fordringarne intecknade fastig- s. 609 Sida 609 i årgången börjar här heten; samt anmärkning emot dessa bevakningar icke i den ordning, 70 § Konkurslagen föreskrifver, blifvit framställd; ty pröfvar jag för min del rättvist att, med ändring af hofrättens dom äfvensom af häradsrättens beslut, i hvad det angår Giles Loders talan, ogilla det klandrade utdelningsförslaget och förklara Mörner, Tanto sockerbruksbolag och Giles Loder berättigade att för omförmälda fordringar, efter afdrag likväl af hvad de derå på grund af förmånsrätt redan utbekommit, njuta utdelning lika med öfriga, ej förmånsrätt ägande borgenärer, jemväl ur den konkursboets egendom, hvari förmånsrätt för någon borgenär ej äger rum». Justitierådet Almkvist förenade sig uti justitierådet Kabes yttrande. Justitierådet Cramer utlät sig: att enär Mörners, Hertzmans och Giles Loders inlagor, deri de uti löjtnanten Bredbergs konkurs bevakat ifrågavarande fordringar, desto hellre måste anses hafva afsett jemväl rätt till betalning ur annan löjtnanten Bredbergs egendom än den för samma fordringar intecknade fastighet, som löjtnanten Bredberg af sin fader bergmästaren Bredberg inköpt nämnde fastighet för 190,000 rdr, i hvilket belopp, derför löjtnanten Bredberg följaktligen i brist af utredning om annat förhållande bör antagas häfta i personlig ansvarighet, inbegripas jemväl ifrågavarande inteckningar; alltså och då de af Mörner, Hertzman och Giles Loder bevakade fordringar blifvit dels lemnade utan anmärkning, dels uttryckligen godkände, instämde justitierådet i det slut, justitierådet Rabes yttrande innefattar. Justitierådet Södergren biföll nedre revisionens underdåniga betänkande. Justitierådet Qvensel instämde med justitierådet Cramér. Justitierådet Iggeström instämde med justitierådet Rabe, samt justitierådet Alexanderson med justitierådet Cramér, i öfverensstämmelse med hvars votum Kongl. Maj:ts dom utfärdades den 18 Juni 1867. Tidskrift för Lagstiftn. etc. 4:de årg. --- Källa: Naumanns tidskrift 1867, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.