--- citation: Naumanns tidskrift 1868 s. 538 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1868 s. 538 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT date: 1867-06-25 url: "https://ratiolex.se/naumann/1868/s-538/" source: Naumanns tidskrift 1868, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1868 s. 538 Angående den i 54 § Konkurslagen borgenär medgifna rätt att låta å offentlig auktion försälja lös pant, sedan den blifvit åt gode männen eller sysslomännen till inlösen erbjuden. --- Länsmannen Lorentz Krutmeijer, såsom syssloman i förre nämndemannen A. J. Calléns i Råby konkurs, och såsom ombud för medsysslomannen i konkursen skräddaren Carl Fredrik Eriksson, instämde, enligt borgenärernas i konkursen beslut, grosshandlanden Carl Gustaf Linck till Stockholms rådstufvurätt med påstående: att enär Linck låtit den 18 Januari 1866 å Stockholms stads auktionskammare försälja en såsom säkerhet för hans hos Callén ägande fordran tre tusen rdr rmt hypothiserad revers å fyra tusen fem hundra rdr jemte tre års oguldna räntor, intecknad uti hemmanet N:o 3 Råby i Kalmar socken, och, såsom sjelf ende spekulant vid auktionen, inköpt hypotheket för två tusen rdr rmt samt derefter å annan person, af hvilken han erhållit full liqvid för hela sin fordran, transporterat denna inteckning och likväl uti konkursen bevakat skilnaden mellan berörde två tusen rdr och sin ursprungliga fordran hos Callén, Lincks åtgärd härutinnan måtte förklaras rättsstridig och han förpligtas att till konkursmassan återställa det försålda hypotheket jemte den af Callén utgifna revers, emot erhållande af de uti den senare föreskrifna tre tusen rdr jemte ränta samt återtaga sin bevakning. Linck bestred käromålet. Genom dom den 11 Juli 1866 utlät sig rådstufvurätten : att som, genom de i målet ingifna handlingar jemte hvad i öfrigt deruti förekommit, vore ostridigt, att Linck, hvilken för en hos Callén på grund af skuldsedel ägande fordran, stor tre tusen rdr jemte ränta, innehaft såsom hypothek ett af aflidne inspektoren C. J. Wallinders arfvingar utfär- s. 539 Sida 539 i årgången börjar här dadt och uti hemmanet 5/g:dels mantal kronoskatte N:o 3 i Råby intecknadt skuldebref å fyra tusen fem hundra rdr rmt jemte sex procent ränta, den 9 och 10 Januari 1866 erbjudit såväl Krutmeijer som Eriksson, i deras egenskap af gode män i Calléns konkurs, att genom betalning af Lincks fordran jemte ränta, till sig lösa det pantsatta skuldebrefvet, vid äfventyr att detsamma eljest komme att försäljas på offentlig auktion å Stockholms stads auktionskammare den 18 i samma månad, samt att gode männen icke, jemlikt berörde erbjudande, inlöst hypotheket utan för inlösningens verkställande begärt viss tids anstånd och yrkat, att ägaren till den intecknade fastigheten skulle höras öfver den ifrågasatta försäljningen, hvarefter, då sådan inlösen icke skett, Linck låtit den 18 i samma månad å Stockholms stads auktionskammare försälja skuldebrefvet; alltså och emedan Linck icke kunde anses hafva varit lagligen förbunden, vare sig att låta med försäljningen anstå till den af gode männen föresatta tid eller att öfver den ifrågaställda försäljningen höra ägaren till den fastighet, hvari hypotheket var intecknadt, utan, oberoende af dessa omständigheter, ägt att, på grund af 54 § Konkurslagen den 18 September 1862, besörja, det hypotheket blefve å utsatt dag genom offentlig auktion försåldt; ty och då den omständighet, att Linck vid auktionen sjelf inropat hypotheket, icke kunde föranleda till skyldighet för honom att af detsamma redovisa för mera än hvad vid försäljningen influtit, ogillades käromålet. Krutmeijer sökte häri ändring; men Svea hofrätt fastställde medelst dom den 31 December 1866 rådstufvurättens beslut. Krutmeijer fullföljde underd. talan. Uti underd. betänkande den 4 Maj 1867 hemställde Nedre revisionen (t. f. revisionssekreterarne Lilienberg, Poignant och Hernmarck), att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist fastställa hofrättens dom. Saken föredrogs den 6 Maj 1867 inför Högsta Dornstolen (i närvaro af Justitieråden Alexanderson, Iggeström, s. 540 Sida 540 i årgången börjar här Quensel, Södergren, Cramer och Rabe); och biföll Högsta Domstolen det underd. betänkandet. Kongl. Maj:ts dom är utfärdad den 25 Juni 1867. --- Källa: Naumanns tidskrift 1868, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.