--- citation: Naumanns tidskrift 1868 s. 719 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1868 s. 719 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT url: "https://ratiolex.se/naumann/1868/s-719/" source: Naumanns tidskrift 1868, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1868 s. 719 Har ägodelningsrätts-ledamot i ett härad rättighet att såsom ledamot tjenstgöra i annat härads ägodelningsrätt ! --- Kommissionslandtmätaren C. A. W. Svanberg, behörigen förordnad att verkställa laga skifte å de ägor af sjön Tåkerns botten, hvilka genom sänkning af samma sjö tillfallit Wäfversunda byelag i Wäfversunda socken af Östergötlands län, företog med biträde af gode män berörde förrättning och afslutade densamma den 1 April 1867. Två delägare öfverklagade förrättningen och yrkade hos Dals härads ägodelningsrätt, bland annat, att enär åtskillig till skifteslaget icke hörande mark i skiftet ingått, detsamma måtte i sin helhet upphäfvas och till förnyad lagenlig behandling återförvisas. Ägodelningsrätten höll sammanträde inom skiftetslaget och meddelade utslag den 13 Augusti 1867: Som, enligt hvad 39 § i skiftesakten syntes utvisa, vid rågångarnes be- s. 720 Sida 720 i årgången börjar här stämmande tvetydighet uppstått om deras rätta sträckning, men förrättningsmannen det oaktadt icke låtit, på sätt 5 kapitlet Skiftesstadgan föreskrefve, till deras uppgående kalla rågrannarne och öfrige vederbörande; så och då ostridigt vore, att den emellan skiftesmarken, å ena, samt Renstad och Lundtorps gård, å andra sidan, uppdragna rågång blifvit uppgången i olikhet med den år 1846 fastställda reglering af rågångarne i sjön Tåkern, hvarigenom i skiftet ingått mark, som rätteligen till skiftet icke hörde, pröfvade ägodelningsrätten rättvist att, med undanrödjande af skiftesmannens och gode männens vid skiftet vidtagna åtgärder, visa förrättningen åter till landtmätaren och gode männen, hvilka ålåge att de anmärkta felaktigheterna rätta samt derefter i öfrigt med skiftet lagligen förfara; och skulle landtmätaren vidkännas kostnaden för ägodelningsrättens sammanträde med uppgifvet belopp. Häröfver anförde kommissionslandtmätaren Svanberg underd. besvär. Han yrkade beslutets upphäfvande på grund, bland annat, deraf, att Anders Persson i Mjölna, hvilken vid ifrågavarande sammanträde tjenstgjort i ägodelningsrätten, varit dertill obehörig, enär han hvarken vore ägodelningsrättsledamot eller skiftes-god man inom Dals härad. Med företedde handlingar och domhafvandens intyg styrktes, att Anders Persson, ehuru dåmera i Dals härad bosatt och skattskrifven, likväl icke blifvit inom samma härad till ägodelningsrätts-ledamot eller skiftes-godman utsedd. Anledningen dertill att han, i anseende till anmäldt hinder för ordinarie ledamot, blifvit af vederbörande länsman kallad att vid sammanträdet tjenstgöra såsom ledamot, hade varit den, att Anders Persson, tillförene bosatt i Aska härad, derstädes under flera år tjenstgjort såsom ägodelningsrättsledamot till den 22 November 1867, då han, på ansökning derom, från berörde ledamotskap entledigades. Nedre revisionen (t. f. revisionssekreterarne Lilienberg, föredraganden Ryding och Lagergren) hemställde i underd. betänkande den 21 Mars 1868: att enär, enligt hvad upplyst s. 721 Sida 721 i årgången börjar här blifvit, Anders Persson i Mjölna vid tiden för ägodelningsrättens sammanträde icke varit inom Dals härad till ägodelningsrättsledamot eller skiftes-godman utsedd, och han följaktligen, enligt 117 § i Skiftesstadgan den 9 November 1866, torde varit obehörig att tjenstgöra såsom ledamot i ägodelningsrätten, Kongl. Maj:t måtte, med undanrödjande af öfverklagade utslaget, visa målet åter till ägodelningsrätten, som, behörigen sammansatt, borde detsamma ånyo upptaga och dermed laglikmätigt vidare förfara, utan hinder af sitt förra beslut. Vid ärendets föredragning inför Högsta Domstolen den 24 i nyssnämnde månad, i närvaro af justitieråden Hoffstedt, Iggeström, Södergren, Wretman, Naumann, von Hofsten och Habe, gillades det underd. betänkandet. --- Källa: Naumanns tidskrift 1868, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.