---
citation: Naumanns tidskrift 1868 s. 734
alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1868 s. 734
court: Högsta domstolen
series: "https://ratiolex.se/naumann/"
type: REFERAT
date: 1868-03-24
url: "https://ratiolex.se/naumann/1868/s-734/"
source: Naumanns tidskrift 1868, tryckta bandet
source_organization: Ratio Lex
license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord.
---

# Naumanns tidskrift 1868 s. 734

I bouppteckning efter aftiden äro kommunal-utskylderna för året ej upptagne bland hans gäld. Årsstämning utfärdas å hans borgenärer. Drätselkammaren i staden, der den aflidne vid dödstillfället var skattskrifven, underlåter att å inställelsedagen eller

---

Postinspektoren, generaladjutanten m. m. J. E. af Wetterstedt var för år 1863 skattskrifven i Malmö och dog derstädes den 25 Juni samma år. Hans sterbhusdelägare begärde, efter förrättad bouppteckning, hos hofrätten öfver Skåne och Blekinge årsstämning å den aflidnes borgenärer, hvilken stämning utfärdades den 28 September 1863 med inställelsedag den 28 Sept. 1864.

s. 735 Sida 735 i årgången börjar här

Till rådstufvurätten i Malmö instämde drätselkammaren derstädes bemälde sterbhusdelägare med påstående om deras förpligtande att betala generaladjutanten af Wettetstedt påförda kommunalutskylder för år 1863 med tillhopa 272 rdr 8 öre.

Sterbhusdelägarne bestridde stämningspåståendet, enär de icke ägt kännedom om ifrågavarande gäld, och drätselkammaren hvarken å inställelsedagen i årsproklaman eller förut under anslagstiden anmält fordringsanspråket.

Drätselkammaren åter erinrade: Generaladjutanten af Wetterstedt hade blifvit uppförd till allmän bevillning efter andra artikeln i gällande Bevillningsförordning och var enligt Kommunalstadgan den 21 Mars 1862 skyldig att, i mån af den påförda bevillningen, bidraga till de utgifter, som för kommunens behof borde uttaxeras. Detta förhållande hade varit sterbhusdelägarne allt för väl bekant, och de fingo dessutom icke vara i okunnighet derom. Då derjemte drätselkammaren ej ägt kännedom om årsstämningen, kunde drätselkammarens underlåtenhet att anmäla krafvet ej föranleda till sterbhusdelägarnes befrielse derifrån.

Bouppteckningen upptog fattig- och kyrkskatt, men ej några andra kommunalutskylder.

Rådstufvurätten yttrade i utslag den 30 December 1865 : att rådstufvurätten ansåge de skatter af hvarje slag, för hvilka, enligt grunderna i 89 § gällande Bevillningsförordning, en afliden person häftade vid dödsfallet, om än desamma då icke blifvit debiterade, vara sådan af sterbhusdelägarns känd gäld, som alltid borde i bouppteckningen efter den aflidne anmärkas; och ehuru den 25 Juni 1863 i Malmö aflidne generaladjutanten af Wetterstedts kommunalutskylder för samma tid icke blifvit i årsproklaman efter honom anmälde af skäl, att drätselkammaren icke erhållit särskild underrättelse om den utfärdade offentliga stämningen; likväl och då denna gäld uti bouppteckningen förtegats, samt mot fordringen i öfrigt icke varit något att anmärka, dömdes, med stöd af 136 § Konkurslagen den 12 Mars 1830, af

s. 736 Sida 736 i årgången börjar här

Wetterstedts sterbhusdelägare att utgifva nämnde utskylders belopp med 272 rdr 8 öre.

Emot denna dom vädjades till hofrätten öfver Skåne och Blekinge, som i dom den 12 April 1867 yttrade: att emedan hofrätten, uppå ansökan af generaladjutanten af Wetterstedts sterbhusdelägare, genom offentlig stämning den 28 September 1863 förelagt aflidne generaladjutanten af Wetterstedts samtlige borgenärer, att antingen före eller sist den 28 September 1864 sina fordringar inför hofrätten anmäla; men drätselkammaren hvarken under anslagstiden eller å den utsatta inställelsedagen sin ifrågavarande fordran anmält; ty och då icke visadt vore, att samma fordran, hvilken icke 'funnits upptagen i den efter generaladjutanten af Wetterstedt förrättade bouppteckning, varit af hans sterbhusdelägare känd, samt vid sådant förhållande drätselkammaren, jemlikt 136 § i Konkurslagen den 12 Mars 1830, sin rätt förlorat, blef, med upphäfvande af rådstufvurättens motvädjade utslag, drätselkammarens instämda talan ogillad.

I denna dom sökte drätselkammaren i underdånighet ändring.

I underdånigt betänkande den 1 Februari 1868 hemställde Nedre Revisionen (revisionssekreteraren Wedberg och t. f. revisionssekreterarne friherre Leuhusen och Lagergren) att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist gilla hofrättens dom.

Saken föredrogs den 17 Februari 1868 inför Högsta Bomstolen, hvars flesta ledamöter (justitieråden Södergren, Cramer, Carleson, Wretman och von Hofsten) pröfvade rättvist att, med ändring af hofrättens dom, fastställa rådstufvurättens i saken meddelade beslut.

Justitieråden Alexanderson och Hoffstedt biföllo nedre revisionens underd. betänkande. •

Kongl. Maj:ts dom är utfärdad den 24 Mars 1868.

---

Källa: Naumanns tidskrift 1868, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.
