--- citation: Naumanns tidskrift 1869 s. 102 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1869 s. 102 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT date: 1868-08-13 url: "https://ratiolex.se/naumann/1869/s-102/" source: Naumanns tidskrift 1869, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1869 s. 102 Utmätning å lösegendom kalles hos gäldenär flera än 30 dagar före början af hans konkurs, och det utmätta godset försäljes några dagar före konkursen. Har konkursboet i slikt fall återvinningsrätt? Konkurslagens 36 § 5 mom. --- Handlanden S. A. Planius, i egenskap af syssloman i förre nämndemannen Nils Larssons i Froarp konkurs, instämde till rådstufvurätten i Carlshamn handlanden C. S. Nordström med påstående: att sedan för gäldande af Nordströms genom kon. befallningshafvandes i Blekinge län utslag den 20 November 1865 fastställda fordran, i kapital, ränta och kostnadsersättning uppgående till 1,002 rdr, åtskillig lösegendom blifvit den 20 nästpåföljde December utmätt och den 30 Januari 1866 å auktion försåld, det måtte, enär Nils Larsson den 7 Februari 1866 och således inom 30 dagar efter auktionen kommit i konkurs, Nordström, hvilken emellertid ur auktionsmedlen fått godtgörelse för sin fordran, enligt 36 § 5 mom. Konkurslagen den 18 September 1862 varda ålagdt att till konkursboet återbära förutnämnda 1,002 rdr. Nordström svarade, att som utmätningen skett inom 30 dagar före konkursen, åberopade lagstadgandet här icke vore tillämpligt, hvarföre ock käromålet i allo bestreds. Genom utslag den 12 November 1866 yttrade rådstufvurätten: att som utmätningen skett längre tid än 30 dagar före konkursens början, men Konkurslagen den 18 Sept. 1862 uti dess af Planius åberopade 36 § 5 momentet, såsom vilkor för konkursbo medgifven rätt till återvinning af betalning för utmätt och försåld lösegendom, fordrade, att ej blott försäljningen utan äfven förutgående utmätning ägt rum under de sista 30 dagarne förr än konkursen börjades; alltså pröfvade rådstufvurätten, som vid betraktande jemväl s. 103 Sida 103 i årgången börjar här deraf, att försäljningen af utmätt gods kunde uppehållas af orsaker, hvilka fordringsägare eller exsekutor ej förmådde förekomma, icke ansåge med lag öfverensstämmande att sålunda föranledt dröjsmål med försäljningen skulle på fordringsägares rätt menligt inverka, rättvist förklara Planii väckta påstående om skyldighet för Nordström att återbära den godtgörelse, han för sin fordran redan uppburit, icke kunna bifallas. Planius vädjade till hofrätten öfver Skåne och Blekinge, som medelst dom den 17 Januari 1868 yttrade: att emedan den för Nordströms fordran hos Nils Larsson verkställda utmätning skett redan den 20 December 1865, således flera än 30 dagar före konkursens början, samt det dervid utmätta gods jemväl före konkursens början blifvit genom försäljning skiljdt från Nils Larssons bo; ty och som förutsättningen i 36 § 5 momentet af Konkurslagen den 18 September 1862 att ej mindre försäljning än äfven utmätning skett inom 30 dagar före konkursens början i förevarande mål icke inträffade, blef det slut, rådstufvurättens utslag innehölle, af hofrätten faststäldt. Planius fullföljde underdånig talan. Nedre Revisionen (revisionssekreteraren Wedberg och t. f. revisionssekreterarne Ryding och Lagergren) hemställde i underd. betänkande den 29 Juli 1868, att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist fastställa hofrättens dom. Detta betänkande blef vid sakens föredragning den 13 Augusti 1868 inför Högsta Domstolen (i närvaro af justitieråden Hoffstedt, Cramér, Wretman, von Hofsten, Dreijer och Lagerstråle) af Högsta Domstolen bifallet. Kongl. Maj:ts dom är utfärdad den 9 Sept. 1868. --- Källa: Naumanns tidskrift 1869, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.