--- citation: Naumanns tidskrift 1869 s. 324 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1869 s. 324 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT url: "https://ratiolex.se/naumann/1869/s-324/" source: Naumanns tidskrift 1869, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1869 s. 324 Ägodelningsärende. Begärd delning af en vattendam, hvilken vid laga skifte icke blifvit afsatt för gemensamt behof, ehuru den begagnats som gemensamt vattningsställe för kreatur. Tvist om nyttjanderätten. --- På ansökning af Karl Lindgren, förordnades komissionslandtmätaren A. F. Hjorth att inom hemmanet Agetorp i Synnerby socken af Skaraborgs län verkställa delning af ett gemensamt »vattenställe», beläget å det område, som s. 325 Sida 325 i årgången börjar här vid hemmanet ågånget och af Skånings härads ägodelningsrätt den 27 April 1842 faststäldt laga skifte tillfallit Lindgrens 1/8 mantal Agetorp. Vid förrättningens företagande af Hjorth, med gode mäns biträde, afgåfvo förrättningsmännen utlåtande den 28 December 1865 af innehåll: att enär ifrågavarande vattenställe icke blifvit vid omförmälda laga skifte såsom allmänt afsatt och icke heller i taxeringsvärdet ingått, hade detsamma, likasom öfriga dammar å skifteslagets ägor, blifvit ansedt såsom impediment eller så oduglig mark, att det från beräkning uteslutits; hvarföre, jemlikt 12 kap. 3 § i då gällande Skiftesstadga, förordnades, att detsamma skulle tillfalla den hemmansdel, inom hvars utstakade område det blifvit liggande. Med detta utlåtande åtnöjdes icke en annan delägare i hemmanet J. P. Börjesson, utan fullföljde, enligt lemnad hänvisning, besvär hos Skånings härads ägodelningsrätt. Ifrågavarande vattendam hade från urminnes tider legat på det område, den ännu intog, och begagnats af alla åboerna i Agetorp såsom gemensamt vattningsställe. Likväl försummades vid laga skiftet att beskrifva dammen såsom en allmänning. I förrättningsmännens utlåtande låge ett stort misstag derutinnan, att de ansett en dam eller vattenyta lika med mark, hvilken senare benämning det åberopade lagrummet använde. Börjesson yrkade fördenskull: att, med undanrödjande af förrättningsmännens utlåtande, honom måtte medgifvas att dädanefter såsom dittills få begagna ifrågavarande vattenställe. Ägodelningsrätten höll sammanträde å hemmanet Agetorp och utrönte, att ifrågavarande vattendam, som enligt skifteskartan höll i vidd 8,3 kappland, var belägen nära intill Lindgrens och Börjessons bostäder och på tre sidor omgifven af hägnader, men på den fjerde gränsande intill allmänna byvägen, samt att samma dam hade omkring tre alnars djup och vore nästan ständigt fylld med vatten. Parterna upplyste derjemte, att dammen under de sista trettio åren icke mer än två gånger varit uttorkad. s. 326 Sida 326 i årgången börjar här Vid ägodelningsrätten uppgaf Lindgren, att allt sedan hemmanet Agetorp år 1840 skiftades, vattenstället varit ansedt såsom hans enskilda tillhörighet och begagnats icke af alla åboerna utan endast af honom och Börjesson ; hvaremot denne senare förklarade, att detsamma alltjemt och i synnerhet vid tillfällen, då vattnet i brunnarne och öfrige dammarne varié ringa, begagnats af Agetorps samtlige åboer. Rörande detta förhållande fick Börjesson ett vittne afhördt, äfvensom han anhöll om anstånd med frågans afgörande för att komma i tillfälle än vidare styrka, att vattenstället både före och efter laga skiftet varit begagnadt af alla hemmansdelägarne. Sedan Lindgren bestridt vidare uppskof, under erinran, att om än öfrige delägarne fått äfven efter skiftet begagna sig af vattenstället, sådant likväl icke bevisade, att detsamma blifvit till allmänt bruk afsatt, meddelade ägodelningsrätten utslag den 15 September 1868: att som Börjesson, hvilken haft tillräckligt rådrum för utförande af sin talan, icke gittat ådagalägga, att ifrågavarande vattenställe blifvit vid det hela hemmanet öfvergångna laga skifte såsom allmänning undantaget, utan företedda skifteshandingar tvärtom gåfvo vid handen, att detsamma, ansedt utan värde, tillfallit den hemmansdel, inom hvars område det kommit; pröfvade ägodelningsrätten lagligt låta vid öfverklagade utlåtandet bero. Börjesson anförde underd. besvär hos Kongl. Maj:t och yrkade, att, med upphäfvande af ägodelningsrättens beslut, honom måtte tillerkännas rätt att fortfarande begagna vattenstället. Lindgren bestred ändring. Uti underd. betänkande den 13 Januari 1869 hemställde Nedre Revisionen (revisionssekreteraren Svedelius, samt t. f. revisionssekreterarne Lilienberg och Ryding, denne sistnämnde föredragande) att enär Lindgren, hvilken till stöd för sin ansökan om ifrågakomna förrättningen uppgifvit, att ofvanomförmälda vattenställe vore gemensamt, sedermera återkallat denna uppgift och dymedelst hela för- s. 327 Sida 327 i årgången börjar här rättningen, samt den emellan parterna yppade stridighet om ägande- eller nyttjanderätt till samma vattenställe icke torde kunna i annan än den för tvistemål i allmänhet stadgade ordning pröfvas och afgöras, Kongl. Maj:t måtte finna skäligt att såväl ägodelningsrättens öfverklagade beslut som landtmätarens och gode männens utlåtande undanrödja. Detta underd. betänkande bifölls af Högsta Domstolen (justitieråden Cramer, Carleson, Wretman, Naumann, von Hofsten, Lagerstråle och Strandberg), vid ärendets föredragning derstädes den 21 i nyssnämnde månad. --- Källa: Naumanns tidskrift 1869, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.