--- citation: Naumanns tidskrift 1869 s. 345 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1869 s. 345 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT date: 1868-12-01 keywords: - Fyllnadsed url: "https://ratiolex.se/naumann/1869/s-345/" source: Naumanns tidskrift 1869, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1869 s. 345 Erbjuden fyllnadsed. Rättegångsbalkens 17 kap. 34 §. Sådan ed, af en domstol medgifven kärande part, under åberopande af 29 och 30 §§ i samma kapitel. Beslutet bärom upphäfdt af Högsta Domstolen. --- Med företeende af en så lydande skuldsedel: » Till Johannes Christensson i N:o 7 Wallby eller ordres betalar jag vid anfordran ett belopp af 570 rdr riksgäldssedlar med laga ränta tills liqvid sker. Valuta bekommen erkännes. Kongsbacka 31 Juli 1855. Börje Bengtsson, med hand i pennan. Bevittna: Ph. Meijerson. J. Damm», — yrkade länsmannen B. L. Hammerberg, efter stämning till Fjäre häradsrätt å Börje Bengtsson, att af honom utbekomma 570 rdr jemte ränta. Börje Bengtsson förnekade, att han utgifvit ifrågavarande skuldsedel. Sedan under rättegångens lopp Börje Bengtsson aflidit, instämde Johannes Christensson, som åter blifvit innehafvare af skuldsedeln, Börje Bengtssons sterbhusdelägare till häradsrätten med påstående att af dem utbekomma skuldedelns innehåll. Under rättegången hördes åtkilliga vittnen; och Johannes Christensson erbjöd sig slutligen att med ed betyga. s. 346 Sida 346 i årgången börjar här att Börje Bengtsson i lifstiden utfärdat ifrågakomne skuldsedeln. Börje Bengtssons sterbhusdelägare bestredo, att Johannes Christensson finge gå den erbjudna eden, och yrkade, att käromålet, såsom obestyrkt, måtte ogillas. Häradsrätten yttrade i utslag den 31 Augusti 1867: att ehuru i målet afhörde vittnet J. Damm intygat, att han jemte den för flera år tillbaka aflidne Ph. Meijersson bevittnat omstämde skuldsedeln, likväl, emedan Damm icke kunnat vid vittnesförhöret igenkänna den då ännu lefvande och tillstädesvarande Börje Bengtsson eller med nöjaktig bestämdhet bestyrka skuldsedelns behöriga tillkomst och giltighet; samt bevisning derom, att Börje Bengtsson sjelf eller genom annan skrifvit och undertecknat oftanämnde skuldsedel, i öfrigt icke förekommit af så bindande beskaffenhet, att skuldsedeln, till äktheten af Börje Bengtssons sterbhusdelägare bestridd, kunde anses efter lag mot dem bindande, helst icke heller styrkt blifvit, att eller i hvilken mån Börje Bengtsson för förskrifna beloppet erhållit valuta; ty och då hvarken värjemålsed kunde i målet ifrågakomma eller, mot Börje Bengtssons sterbhusdelägares bestridande och stadgandet i 17 kap. 34 § Rättegångsbalken, fyllnadsed finge Johannes Christensson medgifvas, blef, jemlikt 33 § i sagde kapitel och balk, käromålet af häradsrätten ogilladt. Johannes Christensson vädjade till Götha hofrätt och yrkade, att häradsrättens utslag måtte upphäfvas och honom tillåtas aflägga den af honom erbjudna eden. Hofrätten utlät sig i dom den 29 Maj 1868: att, med afseende å afhörde vittnena Damms och August Johanssons i Möå berättelser samt hvad för öfrigt i målet förekommit, och enär, sedan Börje Bengtsson aflidit, edgång rörande tillkomsten af omstämde skuldsedeln icke kunde åt någon annan än Johannes Christensson i målet uppdragas, hofrätten funne lagligt, med upphäfvande af motvädjade utslaget, jemlikt 17 kap. 29 och 30 §§ Rättegångsbalken, förelägga Johannes Christensson, derest han förmådde, med ed betyga: »att Börje Bengtsson från Wallby i lifstiden s. 347 Sida 347 i årgången börjar här låtit till Johannes Christensson utgifva ifrågavarande skuldsedel», hvarjemte meddelades föreskrifter, huru förfaras borde, derest Johannes Christensson ville nämnde ed aflägga. Denna dom uttryckte vice häradshöfdingen Schånbergs, assessoren Westrings och hofrättrådet von Sydows åsigt i saken, hvaremot vice häradshöfdingen von Sydow och assessoren Ekermann fastställde häradsrättens utslag. Börje Bengtssons sterbhusdelägare sökte i underdånighet ändring i hofrättens dom och yrkade, att häradsrättens utslag måtte fastställas. Uti underdånigt betänkande den 24 Oktober 1868 hemställde Nedre Revisionen (revisionssekreteraren Svedelius, föredragande, samt t. f. revisionssekreterarne Adlers och Lagergren), att Kongl. Maj:t, med upphäfvande af hofrättens dom, måtte pröfva rättvist fastställa häradsrättens utslag. Saken föredrogs den 29 Oktober 1868 inför Högsta Domstolen, hvars flesta ledamöter (justitieråden Qvensel, Södergren, Carleson, Rabe och Dreijer) biföllo det underdåniga betänkandet. Justitieråden Alexanderson och Iggeström fastställde hofrättens dom. Kongl. Maj:ts dom är utfärdad den 1 December 1868. --- Källa: Naumanns tidskrift 1869, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.