--- citation: Naumanns tidskrift 1869 s. 407 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1869 s. 407 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT url: "https://ratiolex.se/naumann/1869/s-407/" source: Naumanns tidskrift 1869, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1869 s. 407 Ägodelningsärende. Klagoskrifter öfver laga skifte, undertecknade af personer, hvilka icke behörigen styrkt sig vara innehafvare af jord inom skifteslaget. 33 och 102 §§ Skiftesstadgan, Inom Soloms by i Wester-Norrlands län förrättades af --- Inom Soloms by i Wester-Norrlands län förrättades af vice kommissionslandtmätaren K. Widmark med behörigt biträde laga skifte, som afslutades den 27 Februari 1868. Delägarne voro: Sigrid Kajsa Johansdotter för 812 mål i n:o 1 och 4’44 mål i n:o 2, B. M. Söderberg för 72/3 mål i n:o 2, Nils Peter Nordin för 4‘/3 mål i n:o 2 samt O. Wiklund för 81/2 mål i n:o 3. Alla delägarne fingo hvar sitt skifte. s. 408 Sida 408 i årgången börjar här Inom besvärstidens utgång inkommo till ordföranden i Selångers tingslags ägodelningsrätt fyra klagoskrifter, deribland en angående gradering m. m. var daterad den 23 April 1868 och undertecknad sålunda: »Jonas Ostlund i Sättna Ostanå». »Uti förestående besvärsskrift instämma undertecknade och befullmäktiga Jon Östlund, eller den han i sitt ställe uppdrager dertill, att vid ägodelningsrätten och framgent hos Kongl. Maj:t, om så blir nödigt, bevaka och fullfölja samt utföra vår talan i saken. P. E. Enlund, inteckningshafvare. J. P. Åsén, inteckningshafvare. N. P. Nordin Sättna och Solum» och två vittnen. Nordins namn och bostad var med bläck öfversuddadt. Vid ägodelningsrättens sammanträde den 27 Juli 1868 styrktes, att Östlund å ofientlig auktion den 21 i samma månad inropat Nordins hemman, men att han likväl då ännu icke erhållit köpebref derå. Söderberg bestred allt afseende å de af Östlund, Enlund och Asén anförda besvär, enär icke någon af dem då varit innehafvare af Nordins hemmansdel; och upplyste vid rätten närvarande nämndemannen Sellstedt, att han bevittnat Östlunds, Enlunds och Aséns, men icke Nordins namnteckning under besvärsskriften. Östlund förmälde, att Nordin sjelf undertecknat besvärsskriften, men, då han vid samma tillfälle blifvit kommunicerad en stämning från Östlund, i vredesmod häröfver öfversuddat sin namnteckning under denna skrift, sedan han under någon förevändning begärt att få se densamma; anförande Östlund derjemte, att han redan den 14 Febr. 1868 för en domfäst fordran hos Nordin fått utmätning å hans hemman; att enligt 5 kap. 8 § Utsökningsbalken Nordin sålunda icke ägt annan rätt än »att sitta i husen qvar tre månader efter det utmätningen skedde»; samt att då, jemlikt detta och andra lagrum, Nordin icke vidare vore innehafvare af utmätta fastigheten, han följaktligen icke heller, emot stadgandet i 33 § Skiftesstadgan, ägde för densamma med laga verkan tala och svara, utan tillkomme s. 409 Sida 409 i årgången börjar här detta utmätningssökanden från den dag, utmätningen för hans fordran verkställdes. På sådan grund ansåg Ostlund sig behörig att klandra skiftesförrättningen. Ägodelningsrätten meddelade utslag den 27 Juli 1868: Enär, beträffande de af Ostlund, Enlund och Åsén anförda besvär, dessa klagander hvarken under sjelfva skiftet, eller innan tiden för besvärs anförande öfver detsamma tilländagått, varit delägare i skifteslaget eller innehafvare af jord inom detsamma, fann ägodelningsrätten den af dem förda talan icke, emot stadganderna i 33 och 132 §§ Skiftesstadgan, kunna till pröfning upptagas; hvarjemte ägodelningsrätten angående besvären i öfrigt sig yttrat och föreskrifvit en del rättelser i skiftet. A egna och Nordins vägnar fullföljde Ostlund underd. ändringssökande hos Kongl. Maj:t, under åberopande af en med Nordins namn undertecknad bevittnad skrift, hvarigenom Ostlund »ytterligare befullmäktigas att hos Kongl. Maj:t i underd. fullfölja min eller mitt i Solum innehafda hemmans talan», i hvilken skrift jemväl yttrats: »Genom det att mitt namn blef något suddigt skrifvet, har jag icke afsagt mig rättigheten att få begagna mig af Östlunds klagoskrift, hvilken i alla fall jag hade undertecknat».----- »Jag har aldrig förnekat min namnteckning å besvärsskriften». Östlund yrkade, att ärendet måtte visas åter till ägodelningsrätten och hans besvär komma under pröfning. Nordin hade genast efter utmätningsförrättningen flyttat från hemmanet, dermed han ej vidare tagit någon befattning. Äfven Söderberg besvärade sig och anhöll om vissa ändringar i sjelfva skiftet. Nedre revisionen (t. f. revisionssekreterarne Adlers, Poignant, föredragande, och Glimstedt) hemställde i underd. betänkande den 16 Januari 1869, att Kongl. Maj:t måtte finna skäl icke vara anfördt, som kunde verka ändring i ägodelningsrättens öfverklagade utslag. Då ärendet den 19 i samma månad föredrogs inför Högsta Domstolen (i närvaro af justitieråden Cramer, Carleson, Wret- s. 410 Sida 410 i årgången börjar här man, Naumann, von Hofsten och Strandberg} biföll Högsta Domstolen det underd. betänkandet; (dock att landtmätaren, som underlåtit att, i öfverensstämmelse med 86 § Skiftesstadgan, för det enkan Sigrid Kajsa Johansdotter tillhöriga hemmanet n:o 1 och hennes andel i hemmanet n:o 2 på kartan utmärka och i delningsbeskrifningen särskildt utföra hvilka ägor, efter mätnings- och uppskattningsinnehåll, hvartdera hemmanet skall erhålla, åligger att, vid verkställighet af de utaf ägodelningsrätten föreskrifna rättelser i skiftet, en slik fördelning besörja). --- Källa: Naumanns tidskrift 1869, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.