--- citation: Naumanns tidskrift 1869 s. 675 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1869 s. 675 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT date: 1868-06-09 url: "https://ratiolex.se/naumann/1869/s-675/" source: Naumanns tidskrift 1869, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1869 s. 675 Angående väckt påstående om återförvisning till rättens ombudsman af fråga om konkursackord samt ny omröstnings anställande. Borgenärers efteråt anmälda godkännande af ackordet. Rösträtt för bevakad lifränta. Åtskilliga anmärkningar mot röstberäkningen. --- Sedan grosshandlanden J. Ekström på inställelsedagen i sin vid Stockholms rådstufvurätt anhängiga konkurs den 21 September 1866 ingifvit skriftligt ackordsförslag, deri han erbjudit tjugofem procent å bevakade och till betalning fastställda fordringar, att betalas fyra och sex månader från berörde inställelsedag, samt ärendet till slutlig behandling inför rättens ombudsman förekommit den 8 November samma år, hade ombudsmannen genom beslut förklarat, att då de vid sammanträdet närvarande borgenärer, som antagit ackordet, ägde fordringar endast till belopp af 52,787 rdr 54 öre, samt detta belopp icke utgjorde fyra femtedelar af alla i konkursen bevakade fordringar, de der icke skulle med förmånsrätt utgå, och hvilka, enligt upprättad röstlängd, uppgingo till sammanlagdt belopp 101,974 rdr 3 öre rmt, vore, jemlikt 99 § Konkurslagen, ackordsförslaget af borgenärerna förkastadt. Detta beslut öfverklagade Ekström hos rådstufvurätten, under förmälan, att den vid sammanträdet begagnade förteckning öfver fordrings ägarn e blifvit af rättens ombudsman oriktigt upprättad, och att följaktligen utgången af omröstningen utfallit annorlunda, än rättens ombudsman angifvit, i hvilket hänseende androgs bland annat, att dels bolaget J. L. Gestrin & c:ni upptagits i röstlängden för en fordran å 4,313 rdr 55 öre, men att bolaget till säkerhet för sin ordran innehade hypothek, hvadan nämnde fordran, för hvilken bolaget sålunda vore berättigadt till förmånsrätt, icke bort tagas i betraktande; dels riksbanken uppförts i s. 676 Sida 676 i årgången börjar här röstlängden för en fordran af 8,934 rdr 69 öre, hvarför banken, som afslagit ackordet, fått rösta, men att, enär af bankens fordran endast återstått oguldna 3,300 rdr, bankens rösträtt bort beräknas allenast efter sistberörda summa, och att, då bryggaren Per Bjurholm, hvilken jemte Ekström ingått borgen såsom för egen skuld för ett af sedermera i konkurs försatte snickaren J. O. Wengström hos riksbanken erhållet kreditiv å 6,000 rdr, till banken inbetalt Wengströms återstående skuld å kreditivet, uppgående med ränta till 5,187 rdr 24 öre, Bjurholm i stället bort tillerkännas rösträtt för detta belopp, som han sålunda guldit och för hvilket han inträdt såsom fordringsägare i stället för rikshanken; dels smeden C. A. Fagerberg i röstlängden upptagits såsom ägande fordran af 1,262 rdr 55 öre, hvilket belopp dock, med afseende å deremot gjordt jäf, bort nedsättas till 900 rdr 18 öre; och dels bruksidkaren Joh. O. Degerman, som på grund af borgen bevakat 20,000 rdr och antagit ackordsförslaget, i röstlängden uppförts för endast 10,000 rdr; i anseende till hvilket allt och då, med iakttagande, af berörda och andra af Ekström påyrkade rättelser i röstlängden, det skulle visa sig, att ackordsförslaget i verkligheten blifvit af borgenärerna vid sammanträdet inför rättens ombudsman antaget med den röstöfvervigt, Konkurslagen stadgade, Ekström yrkade, att ackordsförslaget måtte förklaras vara af borgenärerna i laga ordning antaget, eller ock ackordsfrågan till ny behandling af borgenärerna vid sammanträde inför rättens ombudsman återförvisas, helst ackordet sedermera blifvit antaget af Holms och Graninge bruksbolag för dess bevakade fordran 2,647 rdr 18 öre. Sedan under målets behandling hos rådstufvurätten den 24 December 1866 tolf särskilde, icke förmånsrätt ägande borgenärer i konkursen, af hvilka tre, memligen Holms och Graninge bruksbolag, grosshandelsbolaget W. Hellgren & comp, och bolaget Fredholms & comp, konkursmassa vid sammanträdet inför rättens ombudsman bestridt ackordets antagande, och de nio öfrige då icke till- s. 677 Sida 677 i årgången börjar här städesvarit, anmält sig såsom mellankommande parter och förenat sig med Ekström i hans nyssberörda yrkande, meddelade rådstufvurätten utslag den 28 Januari 1867, ansåg återförvisning till rättens ombudsman, för att, i anseende till felaktig röstberäkning, ny omröstning måtte verkställas, icke lagligen kunna äga rum, samt i fråga om de emot röstlängden och röstberäkningen gjorda anmärkningar, jemte ett af Ekström framstäldt yrkande, att hans fader grosshandlanden Chr. Aug. Ekström bort i röstlängden upptagas och rösta för ett kapital, hvarå af honom bevakad lifränta till belopp af 1,500 rdr utgjorde ränta, ogillades, förklarade i öfrigt, att, då Gestrin & comp. i dess bevakningsinlaga icke yrkat förmånsrätt för sin fordran, hade Gestrin & comp. rätteligen blifvit i röstlängden uppförde, och att då Gestrin & comp. icke närvarit vid sammanträdet och deltagit i omröstningen om ackordet, kunde afseende icke fästas derå, att nämnda bolag efteråt skriftligen förklarat, att bolaget ansåge sig ur erhållna hypotheker få full liqvid, hvadan bolaget dåmera icke heller kunde lagligen uteslutas från röstlängden; att enär företedda, af riksbankens diskontkontor den 13 November 1866 och af länsmannen J. A. Daun den 15 i samma månad utfärdade intyg, hvilka åberopats till bevis om beloppet af riksbankens fordran, icke innehölle några upplysningar om berörde fordran, sådan den varit den 8 November, då ackordsfrågan förekom till pröfning inför rättens ombudsman, kunde afseende å omförmälda två intyg icke fästas, och att, ehuru styrkt vore, att Per Bjurholm den 6 Oktober 1866 med 5,187 rdr 24 öre inlöst ett af snickaren Wengström hos riksbanken upptaget kassakreditiv, för hvilket han och Ekström ingått borgen, likväl och som Bjurholm, fastän personligen närvarande vid sammanträdet den 8 November, då icke påyrkat att varda i förteckningen uppförd och få i omröstningen deltaga, samt allena en omröstning finge äga rum, kunde dåmera någon rösträtt icke tilläggas Bjurholm; att som 98 § Konkurslagen innehölle, att borgenär ägde i omröstningen deltaga, änskönt hans fordran blifvit bestridd, s. 678 Sida 678 i årgången börjar här vore smeden Fagerberg i förteckningen rätteligen uppförd för 1,262 rdr 55 öre; att enär borgenärer, som efter inställelsedagen anmälde fordran, icke, enligt 81 § Konkurslagen, ägde i saken tala förr än förhör i anledning af hans bevakning blifvit inför någon rättens ledamot hållet, men bruksidkaren Degerman, som först samma dag, förhöret inför rättens ombudsman ägde rum, till rätten ingifvit sina bevakningshandlingar, således icke bort i röstlängden uppföras, ty kunde icke yrkandet att Degerman skulle anses röstberättigad för 20,000 rdr vinna bifall; att då Holms och Graninge bruksbolag, grosshandelsbolaget W. Hellgren & comp. och bolaget Fredholms & comp konkursmassa vid omröstningen inför rättens ombudsman afslagit. ackordet, kunde afseende icke fästas å deras sedermera gjorda för- * klarande att de ville ackordet antaga; samt att, om äfven till summan af bevakade belopp, enligt rättens ombudsmans förteckning, 101,974 rdr 3 öre, lades 1,876 rdr för landtbrukaren J. E. Sundstén, hvilken ansågs hafva bort derför i röstlängden uppföras, hvarigenom rätta summan af de fordringar, hvilka borde i ackordet komma i betraktande, utgjorde 103,850 rdr 3 öre, samt berörde 1,876 rdr likaledes tillades summan af de borgenärers fordringar, för hvilka ackordet antagits, 52,787 rdr 54 öre, hvarigenom uppkomme ett belopp af 54,663 rdr 54 öre; likväl och som sistnämnda summa icke utgjorde fyra femtedelar af samtliga i konkursen anmälda fordringsbelopp, de der icke med förmånsrätt skulle utgå, funne alltså rådstufvurätten de anförda besvären icke förtjena vidare afseende. Svea hofrätt, der Ekström och smeden Fagerberg efter vad fullföljde talan mot rådstufvurättens utslag, yttrade i dom den 19 December 1867: att hofrätten, lika med rådstufvurätten, fann såväl att yrkandet om åt erförvisning af ackordsfrågans behandling af borgenärerna inför rättens ombudsman och ny omröstnings anställande icke kunde bifallas, som ock att, vid bedömande huruvida ackordet blifvit af borgenärerna antaget, icke kunde tagas i betraktande af åtskilliga borgenärer, de der vid sammanträdet den 8 s. 679 Sida 679 i årgången börjar här November 1866 inför rättens ombudsman dels icke närvarit, dels afslagit ackordsanbudet, derefter gjordt förklarande, att de ville att ackordet skulle såsom antaget anses, samt att hofrätten, i fråga om de emot röstlängden framställde, hos hofrätten fullföljda anmärkningar, icke fann skäl att i rådstufvurättens deröfver meddelade yttranden göra annan ändring, än att grosshandlanden Chr. Aug. Ekström förklarades hafva bort för den bevakade lifräntan, som skolat utgå med 1,500 rdr om året, i omröstningslängden uppföras för ett motsvarigt kapitalbelopp, utgörande, efter beräkning af sex för hundra, 25,000 rdr; men emedan, om detta belopp lades såväl till den summa, hvartill rådstufvurätten ansett oprioriterade borgenärers fordringar uppgå, eller 103,850 rdr 3 öre, då summan af dessa fordringar utgjorde 128,850 rdr 3 öre, som ock till samfälda beloppet af de fordringar, för hvilka, enligt rådstufvurätten utslag, ackordet vid sammanträdet den 8 November 1866 ansetts vara antaget, eller 54,663 rdr 54 öre, hvarigenom i sistberörda hänseende uppkomme ett belopp af 79,663 rdr 54 öre, sistnämnda summa likväl icke uppginge till fyrafemtedelar af de fordringar, hvilka, enligt hvad förberördt vore, borde utan förmånsrätt ur konkursboets tillgångar gäldas, gillade hofrätten det slut, hvari rådstufvurätten i saken stannat. Ekström sökte i underdånighet ändring hos Kongl. Maj:t. Uti underd. betänkande den 6 Maj 1868 hemställde nedre revisionen (revisionssnkreteraren von Sydow samt konstituerade revisionssekreterarne friherre Leuhusen och Fâhrœus, den sistnämnde föredragande), att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist hofrättens dom att fastställa; hvilket underd. betänkande af Högsta Domstolen gillades vid sakens föredragning derstädes den 13 i nyssnämnde månad (i närvaro af justitieråden Iggeström, Qvensel, Berg, Wretman, Haumann, von Hofsten och Olivecrona). Kongl. Maj:ts dom utfärdades den 9 Juni 1868. --- Källa: Naumanns tidskrift 1869, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.