--- citation: Naumanns tidskrift 1870 s. 151 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1870 s. 151 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT date: 1869-12-15 keywords: - Testamente url: "https://ratiolex.se/naumann/1870/s-151/" source: Naumanns tidskrift 1870, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1870 s. 151 Äktenskapsförord eller testamente! --- Lars Larsson i Sandåkra, såsom målsman för sin hustru Elisabeth Andersdotter samt förmyndare för hennes helsyster Ingrid Andersdotter och god man för hennes halfbroder Anders Olsson, stämde till Wemmenhögs häradsrätt hustruns stjuffader Ola Trulsson i Hylteberga med påstående: att som Lars Larssons svärmoder numera aflidna Hanna Jönsdotter, då hon efter sin första man Anders Nilssons död ingick s. 152 Sida 152 i årgången börjar här äktenskap med Ola Trulsson, ägde V/6 mantal af insocknefrälsehemmanet n:o 16 Sandåkra och efter sina två med Anders Nilsson sammanatlade söner Nils Andersson och Jöns Andersson under äktenskapet med Ola Trulsson ärft 1/12 mantal af berörda hemman; samt oansedt således Hanna Jönsdotter vid sin död enskildt ägde ‘/, mantal n:o 16 Sandåkra, Ola Trulsson likväl vid arfskifte efter Hanna Jönsdotter den 8 Februari 1866 låtit tillskifta sig hälften deraf eller 1/s mantal, under åberopande af en emellan honom och Hanna Jönsdotter i lifstiden den 11 April 1853 upprättad afhandling, hvilken icke vore lagligen styrkt och, ehuru såsom äktenskapsförord behandlad, icke innehade egenskap deraf, utan af testamante, i hvilken sistnämnda egenskap handlingen icke blifvit bevakad; åberopade afhandlingen, hvilken, om den än kunde såsom äktenskapsförord betraktas, dock, enär den såsom vilkor för Ola Trulssons rättighet att njuta laga giftorätt i Hanna Jönsdotters fastighet förutsatta händelse, att makarne med hvarandra sammanaflade flera än ett barn, ej inträffat, icke heller kunde vinna tillämpning, måtte varda ogild och kraftlös förklarad, samt arfskiftet sålunda rättadt, att jemväl det 1/8 mantal n:o 16 Sandåkra, som tillagts Ola .Trulsson, jemte afkastningen deraf blefve Lars Larssons hustru och hennes förutnämnda syskon tillerkändt. Den ifrågavarande, behörigen bevittnade och såsom äktenskapsförord lagfarna afhandlingen hade följande lydelse: »I afseende å tillärnadt äktenskap emellan undertecknade Ola Trulsson och Hanna Jönsdotter, hafver jag Hanna Jönsdotter slutit de förord, att hvad egendom, fast eller lös, som jag nu äger eller hädanefter ärfver, skall min tillkommande man Ola Trulsson deraf erhålla hälften, eller dåvarande laga giftorätt, efter min död, såvida vi under vår lifstid sammanafla några barn; men i motsatt fall angår det endast lösöreboet och hvad fastighet, vi. hädanefter tillhandla oss» ; hvarjemte Hanna Jönsdotter utfäste sig att på intet sätt rubba eller för Ola Trulsson onyttiggöra de förbehåll, som till hans förmån och säkerhet sålunda faststälts. s. 153 Sida 153 i årgången börjar här Ola Trulsson bestred stämningspåståendet, enär ifrågavarande äktenskapsförord lagligen tillkommit, samt makarne, hvilka varit oförhindrade att upprätta förord med vilkor, sammanaflat flera barn, ehuru blott ett lefvat efter; hvarförutan Ola Trulsson invände, att Lars Larsson närvarit vid bouppteckningstillfället, då äktenskapsförordet upplästes, och 7 dagar derefter, eller den 28 Maj 1864, jemte sin blifvande hustru af Ola Trulsson köpt det honom efter Hanna Jönsdotter på grund af förordet tillfallna %/s mantal Sandåkra, äfvensom att Lars Larsson på nu klandrade arfskiftesinstrumentet tecknat, att han dermed vore nöjd »såväl å egna som de omyndigas vägnar, men likväl med det förbehåll att emot detsamma få framställa den klandertalan, hvartill behörig befogenhet möjligen kan förefinnas», hvilket sålunda gjorda förbehåll, enligt Ola Trulssons förmenande, ej kunde, med bibehållande af förnuftigt sammanhang i hela meningen, utsträckas till den hufvudsakliga egendomen, utan måste inskränkas till formella fel, som möjligen efteråt kunde upptäckas i uträkning eller annan tillämpning af skiftesgrunderna. Lars Larsson, som till en början vitsordade lagliga tillkomsten af den såsom äktenskapsförord åberopade afhandlingen, men vid ett följande rättegångstillfälle återtog detta medgifvande under förklarande, att detsamma af missförstånd influtit i protokollet, vidgick, att han af Ola Trulsson köpt och innehade ifrågavarande 7« mantal. Men vid bouppteckningen, som hölls i Maj månad 1864, hade han ej haft med boet att skaffa, enär han först i Februari 1865 vigts vid Elisabeth Andersdotter. Derför hade han också ej egnat någon uppmärksamhet åt hvad vid bouppteckningen föreföll. Då nu sig visat, att Ola Trulsson ej hade någon rätt till sålda hemmanet, vore följaktligen köpet ogildt; med afseende hvarå, och under åberopande jemväl af det i påskriften å arfskiftet gjorda förbehåll, Lars Larsson yrkade bifall till stämningspåståendet. Häradsrätten yttrade i utslag den 10 Augusti 1867: att ehuru klandrade, af Ola Trulsson och hans numera af- s. 154 Sida 154 i årgången börjar här lidna hustru Hanna Jönsdotter den 11 April 1853 gjorda förord blifvit, på sätt lag föreskrefve, upprättadt och till häradsrätten ingifvet, vid' hvilket förhållande Lars Larssons påstående, att berörde förord icke skulle vara lagligen styrkt, icke förtjenade afseende; likväl och som ifrågavarande handling icke bestämde makarnes rätt i boet under äktenskapet, utan endast innehölle stadgande att, såvida makarne under deras lifstid sammanaflade några barn, Ola Trulsson skulle efter hustruns död af livad egendom, fast eller lös, hon vid förordets upprättande ägde eller sedermera ärfde, erhålla hälften; alltså och emedan 8 kap. 1 § Giftermålsbalken, sådant detta lagrum lydde i K. Förordningen den 13 Juli 1818, stadgade, att förord ej finge göras om annat än makarnes giftorätt, fann häradsrätten den af Ola Trulsson åberopade handling icke kunna såsom giltigt äktenskapsförord anses; i följd hvaraf och då Ola Trulsson icke ens uppgifvit, att han samma handling såsom testamente i laga ordning efter sin aflidna hustru bevakat, häradsrätten, som vid det förhållande, att Lars Larsson vid underskrifvandet af klandrade, den 8 Februari 1866 efter Ola Trulssons hustru hållna arfskifte förbehållit sig att emot detsamma få framställa den klandertalan hvartill befogenhet kunde förefinnas, fann Ola Trulssons invändning derom, att Lars Larsson skulle berörda arfskifte godkänt, icke förtjena afseende, pröfvade rättvist sålunda bifalla stämningspåståendet, att häradsrätten, med undanrödjande af klandrade bodelningen, vid hvilken, enligt hvad upplyst blifvit, ogillade äktenskapsförordet af skiftesmannen lagts till grund för boets delning emellan sterbhusdelägarne, förklarade ny afvittring och arfskifte böra efter aflidna Hanna Jönsdotter i laga ordning förrättas, dervid, utan afseende å hvad ofvan ogillade äktenskapsförord angående delning af Hanna Jönsdotters bo stadgade, sterbhusdelägarne skulle tilläggas den rätt i boet, dem enligt lag tillkomme. Hofrätten öfver Skane och Blekinge, der Ola Trulsson efter vad fullföljde talan, meddelade dom den 30 April 1869 och förklarade, att hofrätten, lika med häradsrätten, ansåg s. 155 Sida 155 i årgången börjar här den i målet åberopade, såsom äktenskapsförord bevakade afhandlingen af den 11 April 1853 rätteligen innefatta egenskap af testamente; men emedan handlingen icke blifvit såsom testamente i laga ordning bevakad, blef, på de af häradsrätten i öfrigt anförde skäl, det slut, hvari häradsrätten stannat, af hofrätten faststäldt. Ola Trulsson sökte hos Kongl. Maj:t i underd. ändring, åberopade hvad förut anförts samt androg vidare, att köpekontraktet om ifrågavarande 1/a mantal Sandåkra innehölle både att Lars Larsson skulle gifta sig med Ola Trulssons stjufdotter och att nämnde fastighet tillfallit Ola Trulsson efter hans hustru. Förhållandet var således redan dä veterligt för Lars Larsson. Men då berörde köpeafhandling, hvilken stode i oskiljaktigt sammanhang med arfskiftet, icke blifvit af Lars Larsson klandrad, borde han anses hafva förlorat vidare talan i saken. \ Uti underd. betänkande den 30 Oktober 1869 hemställde nedre revisionen (revisionssekreteraren Wedberg, föredragande, samt t. f. revisionssekreterarne Lilienberg och Glimstedt), att Kongl. Maj;t på de af hofrätten åberopade skäl och enär den af Ola Trulsson anförda omständighet, att vederparten genom köpekontrakt 1864, innan han öfvertog målsmanskapet för dem, hvilkas talan han i saken förde, af Ola Trulsson tillhandlat sig ifrågavarande 1/a mantal Sandåkra, som i samma kontrakt uppgifvits hafva tillfallit Ola Trulsson efter hans aflidna hustru, lagligen icke utgjorde hinder för Lars Larsson att väcka förevarande talan, måtte pröfva rättvist fastställa hofrättens dom. Wid sakens föredragande inför Högsta Domstolen den 16 November 1869 (i närvaro af justitieråden Qvensel, friherre Leuhusen, Naumann, Babe, Dreijer och Olivecrosa) bief nedre revisionens underd. betänkande af Högsta Domstolen bifallet. Kongl. Maj:ts dom är utgifven den 15 December 1869. --- Källa: Naumanns tidskrift 1870, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.