--- citation: Naumanns tidskrift 1870 s. 294 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1870 s. 294 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT date: 1869-11-26 keywords: - Prestgårdsbyggnad url: "https://ratiolex.se/naumann/1870/s-294/" source: Naumanns tidskrift 1870, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1870 s. 294 Angående reparation af brister å prestgårdsdsbyggnad, tillkomne utan någon boställshafvarens vårdslöshet. --- Den 18 Juli 1868 hölls af särskild rådstufvurätt laga afoch tillträdessyn å kyrkoherdebostället i Sölvesborg emellan kyrkoherden C. R. Tilosius, afträdare, och kyrkoherden M. Ström, tillträdare. Bostället hade af Tilosius afträdts den 1 förutgångne Maj. Vid synen föreskrefvos såsom nödiga åtskilliga reparationer, för hvilka kostnaden ansågs uppgå till 441 rdr 75 öre rmt. Tillträdaren kyrkoherden Ström yrkade, att »vederbörande» måtte förpligtas bota alla de befunna bristerna. Ombuden för Sölvesborgs stads- och landsförsamlingar anförde, att enligt deras förmenande underhållsskyldigheten af byggnaderna i allmänhet ålåge boställsinnehafvaren, samt påstodo förthy, att samtliga anmärkta bristfälligheter måtte genom afträdarens försorg och på hans bekostnad varda botade. Afträdaren kyrkoherden Tilosius bestred all ersättningsoch reparationsskyldighet, då icke visadt vore, att några af de anmärkta bristfälligheterna tillkommit genom afträdarens vårdslöshet. Såsom ostridigt antecknades, att Sölvesborgs stadsförsamling deltagit till 2/3 och landsförsamlingen till 1/3 i prestgårdens byggande, äfvensom det upplystes, att, sedan vid den laga af- och tillträdessyn, som hållits i Augusti 1857 emellan kyrkoherden Tilosius och hans företrädare, brister anmärkts till belopp af 96 rdr 31 sk. banko, dåvarande synerätten ålagt församlingarne att afhjelpa dessa brister, med undantag endast af sådana, som genom boställsinnehafvarens vårdslöshet tillkommit. s. 295 Sida 295 i årgången börjar här Genom utslag den 18 Juli 1868 yttrade synerätten, att enär de anmärkta bristerna tillkommit icke genom någon afträdarens försummelse eller vårdslöshet., utan genom begagnandet och tidens åverkan, församlingarna vore skyldiga att bota bristfälligheterna, hvilket arbete borde vara färdigt före den 1 derpåföljde Oktober. Församlingarnes ombud besvärade sig i hofrätten öfver Skåne och Blekinge och yrkade: att då det enligt gällande lag ålåge pastor likasom andra boställsinnehafvare att, sedan han emottagit boställshusen i laga skick, underhålla desamma eller ock ansvara för bristerna vid afträdandet, församlingarna måtte befrias från skyldigheten att iståndsätta bristerna, och att i stället kyrkoherden Tilosius måtte dertill förpligtas. I afgifven förklaring af till- och afträdare samt vid synen tillstädeskomne konsistoriiombudet bestreds ändringssökandet hufvudsakligen af det skäl, att, enligt stadganderna i 26 kap. 2 och 3 §§ Byggningabalken, jemförda med K. F. den 19 Juli 1759 samt 7 § i presterskapets privilegier den 16 Oktober 1723, det vore uppenbart, att pastor icke hade skyldighet att afhjelpa andra brister å boställshus, än som tillkommit genom hans vanvård af husen. Hofrätten utlät sig genom utslag den 12 Februari 1869: att alldenstund af stadganderna i 26 kap. 3 § Byggningabalken och 7 § af presterskapets privilegier den 16 Oktober 1723, jemförda med 2 § af nämnda kapitel och balk, följde, att sedan pastorsboställe i stad blifvit i laggildt skick öfverlemnadt åt innehafvaren, denne ålåge att vederbörligen underhålla boställshusen, så att de icke af vanvård förföllo, och för berörde ändamål bekosta botande af sådana mindre brister, hvilkas afhjelpande icke kunde till nybyggnad hänföras, fördenskull pröfvade hofrätten rättvist, med ändring af öfverklagade utslaget, på det sätt bifalla besvären, att kyrkoherden Tilosius, såsom afträdare, förpligtades låta på sin bekostnad verkställa nedannämnde, af rådstufvurätten föreskrifna förbättringar: i boningshusets nedre våning: väggarnas i förstugan kalkrappning och målning, anskaffande af nytt lås till ytterdörren, likasom af nytt lås till köksdörren; s. 296 Sida 296 i årgången börjar här kalkrappning af väggarna i källaren; kalkrappning och. putsning af väggarna i visthuset; lagning af låset till mjölbodsdörren; golfvets och väggarnes i drängkamrarne iståndsättande; reparation af golfvet i före detta vagnslidret; skrapande och hvitmenande af taket i köket samt väggarnas derstädes rappning äfvensom lagning af ett dörrlås; putsning af taket och väggarna i pigkammaren och lagning af låset till garderob sdörren ; i öfre våningen: förstugans målning med limfärg och en fönsterbåges lagning; hvitmenande af taken i förmaket och i dagliga rummet; lagning af fönsterbågarne i sängkammaren; yttre takets och skorstenens lagning likasom lagning af stenfoten och målning af yttre väggarna samt oljemålning af fönsterlufterna och yttre dörrarna; å uthusbyggnaderne: lagning af låset till fähusdörren, timrets tjärande utvändigt och oljemålning af sex par fönster; hemlighusets rödfärgande och tjärande; det derinvid belägna plankets anstrykning med tjära och stenkolsolja; lagning af staketet vid inkörseln samt förbättring och målning af dels staketet mellan gården och trädgården och dels grindarne emellan boningshuset och trädgården; och skulle, derest ifrågavarande förbättringar redan blifvit af församlingarnes innevånare eller kyrkoherden Ström ombesörjda, kyrkoherden Tilosius godtgöra kostnaden derför med de af rådstufvurätten upptagna belopp, eller, der visst belopp icke blifvit af rådstufvurätten för hvarje särskild förbättring utsatt, kostnaden för slik förbättring efter räkning utgifva. Tilosius besvärade sig i underdånighet. Målet föredrogs den 26 November 1869 inför Högsta Domstolen, hvars flesta ledamöter (justitieråden Södergren, friherre Leuhusen, Bolin, Babe och Olivecrona) pröfvade rättvist, med ändring af hofrättens utslag, fastställa synerättens i målet meddelade beslut. Justitieråden Qvensel och Dreijer voro härifrån skiljaktige och förenade sig i följande yttrande: »Som 3 § i 26 kap. Byggningabalken innehåller, att, sedan i stad boställshus för prest lagligen bygde äro, presten bör dem vårda, att de ej förderfvas och af vårdslöshet förfalla, hvilket jem- s. 297 Sida 297 i årgången börjar här väl instämmer med 7 § i Presterskapets privilegier den 16 Oktober 1723; samt häraf, vid jemförelse tillika med den derifrån i viss mån skiljaktiga bestämmelsen i 2 § af nämnde kapitel och balk, angående den presterskapet på landet åliggande skyldighet att hålla tillsynade hus vid makt, efter justitierådens tanke, följde, att, efter det i stad boställshus blifvit i laggildt skick till prest öfverlemnadt, denne, såsom boställshafvare, är skyldig ansvara för de å samma hus under tjenstetiden uppkommande brister, väl icke till den af hofrätten antagna utsträckning, så att han skulle hafva att bekosta botande af alla sådana brister, hvilkas afhjelpande icke kan till nybyggnad hänföras, men så att bristerna, äfven om desse icke genom boställshafvarens försummelse . eller vanvård tillkommit, dock böra af honom afhjelpas, såvida som underlåtenhet af slik reparation kan anses innefatta en till husets förfall ledande vårdslöshet; alltså och då vid den uppfattning, som hos domstolarne hvar för sig gjort sig gällande, pröfning derstädes af afträdande boställshafvarens . underhållsskyldighet icke från nyssnämnde synpunkt ägt rum beträffande de under synegången anmärkta brister, om hvilka talan är i underdånighet fullföljd, och sådan pröfning nu ej lämpligen må omedelbarligen företagas, funno justitieråden, med upphäfvande af hofrättens utslag, skäligt visa målet åter till rådstufvurätten, som skulle hafva att detsamma ånyo företaga och dermed vidare lagligen förfara». --- Källa: Naumanns tidskrift 1870, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.