--- citation: Naumanns tidskrift 1870 s. 352 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1870 s. 352 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT date: 1869-12-27 url: "https://ratiolex.se/naumann/1870/s-352/" source: Naumanns tidskrift 1870, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1870 s. 352 1 efterbevakning gjordt yrkande att utbekomma fordran, som ej kunnat ur den derför intecknade fastigheten utgå. --- Sedan stadsmäklaren J. Holm uti landtbrukaren P. A. Akerlunds och hans hustrus vid Länghundra häradsrätt anhängiga konkurs, under yrkande om förmånsrätt, bevakat 8,000 rdr rmt jemte ränta, på grund af en utaf vice häradshöfdingen O. A. Beckman, såsom förmyndare för Åkerlund, utgifven revers å nämnde belopp, med hypotek af dels en uti egendomen Skälby intecknad revers å jemväl 8,000 rdr, och dels ett utaf A. T. Hahr den 14 Mars 1861 utfärdadt, i egendomen Hörningsnäs intecknadt skuldebref å 4,000 rdr med sex procent ränta, å hvilket sistnämnda skuldebref Åkerlund, såsom dåvarande ägare af Hörningsnäs, den 23 Juli samma år tecknat att han iklädde sig betalningsskyldighet för detsamma; men, enligt upprättadt förslag till utdelning i konkursen, Holm för sin berörde fordran bekommit ur köpeskillingen för Skälby endast 1,612 rdr 55 öre och i oprioriterad utdelning 2,508 rdr 41 öre, hvaremot inteckningen i Hörningsnäs icke till någon del utgått; så hade sysslomännen i Holms derefter inträffade konkurs medelst efterbevakning yrkat, att på grund af det i Hörningsnäs intecknade skuldebref och Åkerlunds derå tecknade ansvarighet utbekomma 4,000 rdr med ränta från den 1 April 1862. Dervid hade sysslomännen tillika anfört: Holm hade vid sin första bevakning ej anmält större fordran än 8,000 rdr, emedan han förmodat, att inteckningen i Skälby skulle betäcka hans fordran. Men då sådant ej inträffat, och vice häradshöfdingen Beckman fordrat redovisning för hypoteken utaf Holm, som vid Åkerlunds inträffade konkurs innehaft desamma och varit skyldig att dem bevaka och vårda, så s. 353 Sida 353 i årgången börjar här vore bevakningen af ifrågavarande 4,000 rdr så mycket mera nödvändig. Emot denna efterbevakning gjorde sysslomännen i Åkerlunds konkurs anmärkning och yrkade dess ogillande, under erinran, att Beckman, såsom Åkerlunds förmyndare, lånat penningarne för Åkerlunds räkning; att Holm redan en gång bevakat sin fordran och derför erhållit belöpande utdelning; att ifrågavarande skuldebref, likasom det i Skälby intecknade å 8,000 rdr, endast vore hypotek och tillhörde Akerlund, men ej Beckman, samt att jemväl Beckman i konkursen bevakat just samma 8,000 rdr. • Häradsrätten yttrade i dom dén 26 Augusti 1868: att enär den till stöd för sysslomännens i Holms konkurs efterbevakning åberopade skuldsedel jemte Åkerlunds derå tecknade ansvarsförbindelse icke blifvit till riktigheten bestridd, samt bemälde sysslomäns uppgift, att Holm vid tiden för Åkerlunds försättande i konkurs varit innehafvare af berörde skuldsedel, ej heller blifvit motsagd; ty och då den omständighet, att skuldsedeln endast varit lemnad såsom hypotek för en Holms fordran hos Åkerlund, icke kunde vid det förhållande, att full utdelning å samma fordran icke erhållits, betaga Holms konkursmassa rättighet att erhålla utdelning för bristen på grund jemväl af den nu bevakade skuldförbindelsen, funne häradsrätten skäligt att, med anmärkningens ogillande, förklara Holms konkursmassa berättigad att för hvad som kunde brista i betalning för Holms förut bevakade fordran, på grund af Åkerlunds ansvarighet för ifrågavarande skuldsedels innehåll, njuta utdelning i Åkerlunds konkursmassa. Häremot fullföljdes talan i Svea hofrätt af grosshandelsbolaget L. O. Smith & compagni, försäkringsbolaget Skandia och konstmästaren C. G. Husberg, såsom fordringsägare i Åkerlunds konkurs, hvilka yrkade ogillande af efterbevakningen. Holm hade ju ej ägt större fordran i konkursen än 8,000 rdr, men om häradsrättens åsigt vore riktig, så skulle ju Holm lika väl kunnat göra anspråk på 20,000 rdr, eller omslagsreversens och hypotekens sammanlagda belopp. Tidskrift för Lagstiftn. etc. 7:de årg. 23 s. 354 Sida 354 i årgången börjar här Att få två gånger utdelning i samma konkurs för samma fordran vore dock stridande emot 116 § Konkurslagen. Förhållandet vore alldeles liktydigt med det, att, om en fordringsägare innehade en revers på större belopp än hans fordran, han dock ej kunde utfå mera än denna. Åkerlunds personliga betalningsskyldighet hade ju redan fått sitt uttryck i omslagsreversen. Hofrätten meddelade dom den 8 April 1869: Emedan upplyst vore, att ofvanberörda, utaf vice häradshöfdingen Beckman utgifna skuldebref, för hvilket ifrågakomna skuldsedel å 4,000 rdr jemte den i egendomen Skälby intecknade revers lemnats såsom säkerhet, blifvit af Holm uti Akerlunds konkurs bevakadt, och att, sedan Holm uppburit hvad å inteckningen i Skälby influtit, utdelning i konkursen erhållits för hans hela återstående fordran enligt samma skuldebref, samt vid sådant förhållande livad för öfrigt i saken förekommit lagligen icke föranledde dertill, att Holms konkursmassa finge anses berättigad att derutöfver njuta särskild utdelning i konkursen för innehållet af skuldsedeln å 4,000 rdr eller någon del deraf; ty pröfvade hofrätten rättvist, med ändring af häradsrättens motvädjade dom, förklara, att, såvidt på bolaget L. O. Smith & compagnis, konstmästaren Husbergs och försäkringsaktiebolaget Skandias rätt inverkade, någon betalningsrätt ' i Akerlunds konkurs, på grund af nu ifrågavarande bevakning, icke kunde Holms konkursmassa tillerkännas. Sysslomännen i Holms konkurs sökte i underd. ändring. Nedre revisionen (revisionssekreteraren Svedelius samt t. f. revisionssekreterarne Ryding och Lagergren, den sistnämnde föredragande) hemställde i underd. betänkande den 13 November 1869, att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist gilla hofrättens dom; och då saken den 25 i samma månad föredrogs inför Högsta Domstolen (i närvaro af justitieråden Qvensel, Södergren, friherre Leuhusen, Bolin, Rabe, Dreijer och Olivecrona) biföll Högsta Domstolen det underdåniga betänkandet. Kongl. Maj:ts dom är utgifven den 27 December 1869. --- Källa: Naumanns tidskrift 1870, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.