--- citation: Naumanns tidskrift 1870 s. 355 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1870 s. 355 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT date: 1870-01-13 url: "https://ratiolex.se/naumann/1870/s-355/" source: Naumanns tidskrift 1870, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1870 s. 355 Lös pant innehafd, eller icke, vid början af konkurs! Transport af hyreskontrakt. --- Emellan boktryckaren C. A. Bergström och artisten Gustaf Wahlbom upprättades den 31 Augusti 1867 en så lydande handling: »Till säkerhet dels för den fordran, artisten Gustaf Wahlbom af mig äger, enligt revers, stor åtta tusen rdr rmt, dels ock för de summor, herr Wahlbom kan ytterligare försträcka mig och som jag har behof af i och för min rörelse, samt räntan derå, pantförskrifver jag härmedelst mitt här i staden n:o 6 Munkbrogatan qvarteret Ikarus varande boktryckeri jemte alla dertill hörande maskiner och inventarier, hvilka jag härmed öfverlåtit till herr Wahlbom i ändamål att han sjelf, eller den han dertill förordnar, må om boktryckeriets skötande draga försorg; ägande herr Wahlbom alltså genast sätta sig i besittning af nämnda boktryckeri ; som härmed försäkras. Stockholm den 31 Augusti 1867. C. A. Bergström. Godkännes, Gustaf Wahlbom. Närvarande vittnen: J. G. Schultz. Erik Israelsson». I början af September 1868 gjorde Bergström konkurs, i hvilken Wahlbom bevakade 8,000 rdr rmt, jemte ränta, på grund af berörde skuldebref och under yrkande att åtnjuta förmånsrätt ur det hypotek, som omförmäldes i ofvanintagne handling, och hvilket Wahlbom uppgaf sig hafva i sin värjo. A Stockholms enskilda banks vägnar bestred vice häradshöfdingen Djurberg den yrkade förmånsrätten, af skäl att Wahlbom icke styrkt sig vara till förmånsrätt lagligen berättigad. s. 356 Sida 356 i årgången börjar här I anledning häraf och sedan frågan blifvit hänskjuten till Stockholms rådstufvurätt, företedde Wahlbom ett den 4 Januari 1867 upprättadt hyreskontrakt, hvarigenom W. Littke till boktryckaren Bergström under fem års tid, räknadt från den 1 April 1867, förhyrt åtskilliga lägenheter en trappa upp samt ett magasin åt gatan på nedra botten i huset med adress n:o 6 vid Munkbrogatan, emot en hyressumma af 1,800 rdr rmt, som skulle med 450 rdr hvarje qvartal förut betalas. A detta kontrakt funnos tecknade qvittenser angående hyresinbetalningar ; och efter ett sådant af den 20 Juli 1868, afseende tiden från den 1 Juli till den 1 Oktober samma år, fanns denna anteckning: »Detta kontrakt transporteras på herr G. Wahlbom, dock så, att hrr Bergström och Wahlbom, en för båda och båda för en, ansvara för hyran. Å fru Littkes sterbhus vägnar. Hj. Littke. C. A. Bergström. Gust. Wahlbom». På frågor förklarade Wahlbom, att han icke idkat boktryckerirörelse, utan att denna intill konkursens början bedrifvits af Bergström; att ifrågavarande boktryckeri vid konkursens början befunnits dels på nedra botten och dels i våningen en trappa upp i berörde hus n:o 6 vid Munkbrogatan sålunda, att hvad Wahlbom benämnde «tryckeriet» varit i ett magasin åt gatan på nedra botten, och att sätteriet jemte faktorns rum befunnits i våningen en trappa upp. Bergström vitsordade riktigheten af dessa Wahlboms uppgifter; och vice häradsh. Djurberg medgaf, att boktryckeriet vid konkursens början befunnits på de af Wahlbom uppgifna ställen. Sedan derefter vice häradsh. Djurberg tillsports hvarpå han grundade sitt jäf, yttrade han, att jäfvet tillkommit med anledning deraf, att Wahlbom vid sin bevakningsinlaga icke fogat några hyreskontrakt eller, då jäfvet gjordes, i någon mån styrkt, att boktryckeriet funnits i någon lägenhet, hvaröfver Wahlbom visat sig hafva dispositionsrätt; men ehuru Wahlbom i berörda hänseende numera förebragt bevisning, bestred Djurberg likväl fortfarande bifall till Wahlboms för- s. 357 Sida 357 i årgången börjar här månsrättsyrkande, helst det ifrågakomne utlofvade hypoteket icke blifvit specificeradt. Rådstufvurätten yttrade i dom den 25 Januari 1869: att ehuru, enligt företedd handling af den 31 Augusti 1867, Bergström till säkerhet för den fordran â 8,000 rdr med ränta på grund af revers, Wahlbom hos Bergström ägde, pantförskrifvit sitt i fasta egendomen n:o 6 vid Munkbrogatan varande boktryckeri jemte alla dertill hörande maskiner och inventarier, med rättighet för Wahlbom att af nämnde boktryckeri genast sätta sig i besittning; samt upplyst och medgifvet blifvit, att berörde boktryckeri vid konkursens början funnits i en af Bergström enligt hyreskontrakt den 4 Januari 1867 förhyrd, men på Wahlbom sedermera öfverlåten lägenhet; likväl och som Wahlbom icke visat, att nämnde öfverlåtelse skett före konkursens början den 7 September 1868, utan fasthellre af anteckningarne å berörde kontrakt ville synas, att Bergström erlagt hyran för lägenheten till den 1 derpåföljde Oktober; ty och då följaktligen Wahlbom icke kunde anses hafva vid konkursens början haft nämnde boktryckeri såsom lös pani i handom, fann rådstufvurätten skäligt att ogilla Wahlboms förmånsrättspåstående. Denna dom uttryckte rådmännen Öhnells och Westerbergs samt vice häradshöfdingen Billings åsigt i saken, hvaremot borgmästaren Weser var i så måtto skiljaktig, att han yttrade: »Som artisten Wahlbom sjelf medgifvit, att han icke idkat boktryckerirörelse, utan densamma bedrifvits af Bergström med ifrågavarande boktryckeri intill den dag, då Bergström i konkurstillstånd försattes, samt vid sådant förhållande och om äfven nämnde boktryckeri vid konkursens början af Bergström begagnats uti lägenhet, deröfver Wahlbom på grund af kontraktsöfverlåtelse kunde äga att förfoga, Wahlbom, enligt min åsigt, icke kan anses hafva vid konkursens början haft sagda boktryckeri såsom lös pant i handöm, pröfvar jag skäligt att på denna grund ogilla Wahlboms förmånsrättsyrkande». s. 358 Sida 358 i årgången börjar här Wahlbom vädjade till Svea hofrätt och yttrade: Rådstufvurätten tycktes icke hafva fästat någon vigt vid hvad Djurberg anmärkt, utan i stället sjelf uppletat helt andra skäl, som hos rådstufvurätten aldrig blifvit framhållna; men då Djurberg erkänt, att Wahlbom disponerade öfver tryckerilokalen, och icke framkastat den ringaste misstanke derom, än mindre påstått, att öfverlåtelsen å kontraktet tillkommit efter konkursens början, hade, enligt Wahlboms åsigt, rådstufvurätten icke ägt befogenhet att antaga ett annat förhållande än det som emellan parterna syntes vara ostridigt. Emellertid ville Wahlbom upplysa, att han och icke Bergström erlagt hyran för det qvartal, som fortgick, då konkursen inträffade; och för att visa detta, bifogade han ett utdrag af den vid tryckeriet förda kassabok, hvari för den 1 Augusti 1868 upptoges under boktryckeriets kredit: »hyra till herr Wahlbom 459 rdr (9 rdr till vattenledningsafgift)». Förhållandet var nemligen det, att enär tryckeriets inkomster icke lemnat tillgång till hyrans liqviderande den 1 Juli, Wahlbom den 20 Juli förskjutit densamma; men sedermera den 1 Augusti godtgjorts derför. Vid förvaltningen af tryckeriet både före och efter konkursen hade Wahlbom användt dess inkomster till aflöning och andra utgifter. Af sådan anledning måste ock bokföring ske noggrannt, på det att icke Wahlboms enskilda affärer skulle inblandas med boktryckeriets. Vidare anmärkte Wahlbom, att den omständigheten, att Wahlbom icke sjelf haft tillstånd att drifva boktryckerirörelse, utan att denna bedrifvits på det för Bergström utfärdade tillståndsbref, icke kunde inverka på rättsförhållandet emellan Wahlbom, å ena, samt Bergström och hans öfriga borgenärer, å andra sidan. Slutligen anhöll Wahlbom, att muntligt förhör inför hofrätten måtte äga rum, på det att Wahlbom måtte komma i tillfälle att förete nämnda kassabok och han eller bokföraren tillåtas med ed fästa dess riktighet. Hofrätten yttrade i dom den 25 Juni 1869: att hvad först anginge Wahlboms i vadeinlagan framställda anhållan, att få vid muntligt förhör inför hofrätten förete bevisning, s. 359 Sida 359 i årgången börjar här så och då den omständighet, i afseende hvarå förhöret sålunda äskats, icke vore af beskaffenhet att på sakens utgång äga inflytande, funne hofrätten berörde anhållan icke kunna bifallas. ■ Beträffande sjelfva saken, så emedan ostridigt vore, att sedan Bergström genom omförmälda, den 31 Augusti 1867 upprättade handling till Wahlbom såsom säkerhet för ifrågakomna fordran upplåtit sitt i huset n:o 6 vid Munkbrogatan befintliga boktryckeri med dertill hörande maskinerier och inventarier, Bergström likväl fortfarande intill konkursens början för idkande af sitt yrke samma boktryckeri begagnat, samt vid sådant förhållande den af Wahlbom till stöd för hans talan åberopade omständighet, att det kontrakt, hvarigenom Bergström förhyrt den lägenhet, hvari tryckeriet förvarades, blifvit åt Wahlbom öfverlåtet, icke föranledde dertill, att Wahlbom kunde anses hafva vid konkursens början haft boktryckeriet såsom lös pant i handom, ty blef rådstufvurättens motvädjade domslut af hofrätten faststäldt. Wahlbom sökte i undedånighet ändring i hofrättens dom, och vid muntligt förhör anhöll han, under åberopande deraf, att rådstufvurättens dom i saken grundats på förut icke uppgifna skäl, att få såsom vittne, afhörd sin husvärd derom, att Wahlbom haft boktryckeriet under sin disposition flera månader innan konkursen inträffat och således haft panten i sina händer. För öfrigt upprepade Wahlbom sina hos hofrätten framställda yrkanden i fråga om ny bevisnings företeende. , A motpartens sida bestreds, på grund af stadgandet i 78 § Konkurslagen, att ytterligare bevisning finge förebringas. Nedre revisionen (revisionssekreteraren Wedberg samt t. f. revisionssekreterarne Ryding, föredragande, och Glimstedt) hemställde i underdånigt betänkande den 22 November 1869, att Kongl. Maj:t, med förklarande, att det vittnesförhör, hvarom sökanden först hos Kongl. Maj:t framställt anhållan, icke kunde, emot 78 § Konkurslagen, beviljas, måtte finna skäl icke hafva förekommit till ändring i hofrättens dom. s. 360 Sida 360 i årgången börjar här Saken afgjordes den 14 December 1869 inför Högsta Domstolen (i närvaro af justitieråden Alexanderson, Qvensel, Södergren, friherre Leuhusen, Bolin, Olivecrona och Lagerstråle); och fann Högsta Domstolen ej anledning bifalla sökandens anhållan om vittnesförhör eller skäl förekomma till ändring i hofrättens dom. Kongl. Maj:ts dom är utfärdad den 13 Januari 1870. --- Källa: Naumanns tidskrift 1870, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.