--- citation: Naumanns tidskrift 1870 s. 729 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1870 s. 729 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT date: 1870-08-15 url: "https://ratiolex.se/naumann/1870/s-729/" source: Naumanns tidskrift 1870, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1870 s. 729 Hemman såldt på utmätningsauktion, hvilken öfverklagas, men fastställes af Kongl. Maj:t. Efter auktionen, men före fastställelsen, gör hemmansägaren konkurs. Vid slutlig köpeskillingsliqvid blir det, efter afdrag för inteckningar och kostnader, återstående --- För verkställighet af ett konungens befallningshafvandes i Stockholms län utslag, hvarigenom f. hemmansägaren G. Setterman ålagts att till hemmansägaren Per Wäsell i Fittja utgifva 4,500 rdr jemte ränta och lagsökningskostnadsersättning, utmättes den 8 Mars 1867 Settermans hemman 1234:dels mantal i Täby; och den 12 derpåföljde April togs samma hemman ånyo i mät för gäldande af häradsdomaren Gustaf Johanssons i Täby fordran 1,224 rdr 75 öre jemte ränta och lagsökningskostnadsersättning. Den 15 Augusti 1867 försåldes det utmätta hemmanet på exsekutiv auktion, hvilken öfverklagades, men fastställdes af Kongl. Maj:t den 23 Januari 1868; och vid köpeskillingsliqvid den 19 September 1868 förordnade konungens befallningshafvande i afseende å den del af köpeskillingen, som återstod sedan inteckningar och omkostnader guldits, att sysslomännen uti Settermans emellertid inträffade konkurs ägde uppbära återstoden af köpeskillingen med 1,989 rdr 96 öre. Denna köpeskillingsliqvid vann laga kraft, och i densamma var ej något belopp afsatt för Wäsell eller Gustaf Johansson, då deras ofvanberörde fordringar ej voro intecknade. Emellertid hade Setterman blifvit försatt i konkurstillstånd redan den 30 November 1867 och således efter det ofvanberörda hemman på auktion försålts. s. 730 Sida 730 i årgången börjar här Uti denna konkurs bevakade Wäsell ofvanomförmälda 4,500 rdr rmt med ränta och, under uppgift att till gäldande af detta belopp Settermans förenämnda fasta egendom blifvit både utmätt och försåld, yrkade förmånsrätt enligt gällande konkurslag ej mindre för nämnde 4,500 rdr rmt med ränta, än äfven för lagsöknings- och utmätningskostnaden. Emot yrkandet om förmånsrätt framställdes anmärkning, och i utslag den 7 September -1868, som vann laga kraft, blef af Danderyds skeppslags tingsrätt berörde yrkande ogilladt. Gustaf Johansson bevakade jemväl sin ifrågavarande ' fordran och yrkade derför förmånsrätt, men återkallade vid sammanträde inför rättens ombudsman förmånsrättsyrkandet. Sedan vid borgenärssammanträde den 4 November 1868 framlagts utdelningsförslag, enligt hvilket berörde köpeskillingsåterstod skulle till borgenärerna utdelas, anmälde Wäsell i laga tid klander emot samma utdelningsförslag, hvarjemte Wäsell till tingsrätten instämde sysslomännen i Settermans konkurs, med yrkande: att de måtte förpligtas till Wäsell återbära nämnde köpeskillings-öfverskott jemte ränta från den dag, köpeskillingsliqviden upprättades, till full liqvid skedde. Under detta måls handläggning anmälde sig Gustaf Johansson såsom mellankommande part samt yrkade att tillerkännas den del af ifrågavarande öfverskott, som vid laglig fördelning emellan honom och Wäsell kunde belöpa sig å Gustaf Johanssons fordran af Setterman. Till stöd för dess talan åberopade både Wäsell och Gustaf Johansson, att förenämnde fasta egendom blifvit för deras räkning utmätt och försåld, innan Settermans konkurs började, och att följaktligen köpeskillingsöfverskottet bort redovisas till dem och ej till konkursmassan. Sysslomännen bestredo käromålet på grund af de i konkurssaken förekomne omständigheter, hvarjemte anmärktes, att utmätningsauktionen icke fastställs förrän efter konkursens början samt att Wäsell och Gustaf Johansson i allt fall icke öfverklagat den af konungens befallningshafvande uppgjorda köpeskillingsliqviden. Bestämmelserna i sagde li- s. 731 Sida 731 i årgången börjar här qvid vore fullkomligt lagliga, då fastighetens försäljning icke kunde anses hafva ägt rum förr än auktionsåtgärden vunnit laga kraft, och följaktligen icke heller derförinnan Settermans äganderätt till fastigheten upphört. Wäsell erinrade, att han icke varit kallad att närvara vid köpeskillingsliqvidens uppgörande och således ej heller lagligen kunnat öfverklaga den. Hvad anginge tingsrättens utslag den 7 September 1868, hvarigenom Wäsells i konkursen framställda förmånsrättsyrkande ogillats, kunde detsamma icke rimligtvis tolkas annorlunda, än att Wäsell frånkändes förmånsrätt för hvad han hade att fordra i konkursen utöfver det belopp, för hvilket han blefve godtgjord af fastighetsköpeskillingsöfverskottet. Konkursmassan hade icke haft något att bestyra med fastigheten, hvarföre ock icke heller köpeskillingen derför bort under några vilkor till konkursmassan ingå. Genom utslag den 29 Maj 1869 utlät sig tingsrätten: att enär ifrågavarande köpeskillingsåterstod icke kunde vid det förhållande, att fastigheten blifvit genom sedermera fastställd försäljning Setterman afhänd före början af hans konkurs, anses hafva tillhört dennes konkursbo, samt följaktligen den omständighet, att väckt anspråk på förmånsrätt blifvit af domstol ogilladt, icke inverkade på saken; ty och då konungens befallningshafvandes åtgärd att vid köpeskillingsliqviden förordna om medlens öfverlemnande till sysslomännen i Settermans konkurs icke heller lagligen kunde förringa utmätningssökandernas rätt till nämnde medel, förpligtades sysslomännen i Settermans konkurs att återbära omstämde köpeskillingsåterstoden 1,989 rdr 96 öre, till gäldande af Wäsells och Gustaf Johanssons ofvanberörda fordringar, efter fördelning emellan Wäsell och Gustaf Johansson i förhållande till beloppet af hvarderas fordringar. Sysslomännen vädjade till Svea hofrätt, som i dom den 31 December 1869 fann skäl icke hafva förekommit att i tingsrättens utslag göra ändring. Underdånig talan fullföljdes af sysslomännen. s. 732 Sida 732 i årgången börjar här Nedre revisionen (revisionssekreteraren von Sydow, konstituerade revisionssekreteraren Poignant och t. f. revisionssekreteraren Pyding, den sistnämnde föredragande) hemställde i underdånigt betänkande den 9 Juli 1870, att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist fastställa hofrättens dom. Saken föredrogs den 20 Juli 1870 inför Högsta Domstolen, hvars flesta ledamöter (justitieråden Qvensel, Cramér, Wretman, Naumann, Olivecrona och Strandberg) biföllo nedre revisionens underdåniga betänkande. Justitierådet von Hofsten yttrade: »Som svaranderna för sina fordringar hos Setterman icke vunnit inteckning uti hemmanet Täby, då detsamma å exsekutiv auktion försåldes, samt Setterman blifvit i konkurstillstånd försatt, innan liqvid öfver den vid auktionen utfästa köpeskillingen hunnit företagas; alltså och enär vid sådant förhållande den del af köpeskillingen, som blifvit öfrig, sedan den i hemmanet intecknade gälden och nödiga kostnader guldits, icke kan, med afseende å stadganderna i 13 och 35 §§ Konkurslagen, betraktas annorlunda än såsom en Settermans konkursmassas gemensamma tillhörighet, pröfvar jag rättvist att, med upphäfvande af domstolarnes beslut, ogilla svarandernas i saken framställda påståenden». Kongl. Maj:ts dom är utgifven den 15 Augusti 1870. --- Källa: Naumanns tidskrift 1870, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.