---
citation: Naumanns tidskrift 1870 s. 89
alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1870 s. 89
court: Högsta domstolen
series: "https://ratiolex.se/naumann/"
type: REFERAT
date: 1869-06-15
url: "https://ratiolex.se/naumann/1870/s-89/"
source: Naumanns tidskrift 1870, tryckta bandet
source_organization: Ratio Lex
license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord.
---

# Naumanns tidskrift 1870 s. 89

Har domkapitel, till följd af den allmänna vård och inseende, som denna myndighet åligger öfver kyrkoherdeboställen, rätt att söka och erhålla laga skifte inom det skifteslag, dit bostället hörer, oaktadt samma boställe innehafves af förre kyrkoherdens enka

---

Sedan domkapitlet i Hernösand hos kon. befallningshafvande i Norrbottens län utverkat förordnande för kommissionslandtmätaren P. A. Brännström att verkställa laga skifte inom Bränna och Grelsby skifteslag, dit pastorsbostället i Öfver-Kalix socken hörer; men, vid förrättningens företagande af Brännström med gode män den 31 Augusti 1868, jordägarne inom skifteslaget jemte Carolina Rosenius, hvilken, såsom enka efter kyrkoherden, hofpredikanten E. A. Rosenius, under nådår innehade berörde pastorsboställe, påyrkat skiftesförrättningens inställande, enär domkapitlet icke innehade nämnde boställe och förty varit obehörigt att söka och erhålla laga skifte; så hade förrättningsmännen uti med anledning häraf afgifvet utlåtande yttrat, att enär, enligt 1 kap. 8 § af Kongl. Maj:ts nådiga Stadga om skiftesverket i riket den 9 November 1866, innehafvare af sådane hemman, som icke voro upplåtne med stadgad åborätt, utan lydde under vissa embetsverk, icke ägde att söka laga skifte förr, än det embetsverk, under hvilket hemmanet lydde, dertill lemnat bi-

s. 90 Sida 90 i årgången börjar här

fall, samt obestridligt vore, det pastorsbostället hörde under konsistoriet, syntes deraf följa, att nämnda myndighet varit behörig att laga skifte söka och erhålla, hvadan skiftesmännen förklarade skiftesförrättningen böra fortgå.

Då vederbörande icke åtnöjdes med detta utlåtande, blef detsamma understäldt Öfver-Kalix tingslags ägodelningsrätts pröfning.

Ägodelningsrätten meddelade utslag den 7 December 1868: Som pastorsbostället i Öfver-Kalix församling vid den tid, ansökning om förrättningen gjordes, innehades och ännu besutes af kyrkoherden Rosenii enka, Carolina Rosenius, såsom boställshafvare under nådår, och sålunda icke vid sagde tid varit eller vore under domkapitlets disposition, samt den omständighet att domkapitlet hade allmän vård och inseende öfver bostället icke, enligt stadgan om skiftesverket i riket den 9 November 1866, kunde i och för sig medföra rättighet att söka och erhålla laga skifte; alltså och då domkapitlet icke, så vidt visadt vore, på annan grund ägde sådan rättighet, samt landtmätarens och gode männens ofvanberörda utlåtande ej blifvit af någon delägare godkändt pröfvade ägodelningsrätten rättvist, med upphäfvande af samma utlåtande, förklara att laga skifte i Bränna och Grelsby icke, på grund af domkapitlets derom gjorda ansökning, skulle förrättas; hvarjemte, vid sådan utgång, ägodelningsrätten, jemlikt 1 kap. 12 § i nyssnämnde stadga, förpligtade domkapitlet ersätta såväl förrättningsmannen och hans medhjelpare för inställelsebesväret vid landtmäteriförrättningen» äfvensom den förre jemväl för enahanda besvär vid ägodelningsrättens sammanträde, som ock rättsledamöterna för besvär i sistnämnda afseende, allt med stadgade belopp.

Kontraktsprosten 0. Wiklund sökte, å domkapitlets vägnar i underd. ändring; hvarefter, sedan Bränna och Grelsby byemän i underd. sig förklarat, nedre revisionen (t. f. revisionssekreterarne Adlers, Ryding, föredragande, och Glimstedt) uti underd. betänkande den 12 Juni 1869 hemställde, att Kongl. Maj:t måtte finna skäl icke hafva förekommit till annan ändring i öfverklagade delarne af ägodelningsrättens

s. 91 Sida 91 i årgången börjar här

utslag, än att, likmätigt grunderna för 21 kap. 4 § Rättegångsbalken, kostnaderna för ägodelningsrättens sammanträde och kommissionslandtmätaren Brännströms inställelse dervid skulle gäldas blott till hälften af domkapitlet och till den andra hälften af delägarne i skifteslaget, efter skattetal; hvilket underd. betänkande vid ärendets föredragning inför Högsta Domstolen den 15 Juni 1869 gillades af dess flesta ledamöter (justitieråden Alexanderson, Iggeström, Södergren, Cramér, Carleson och Rabe).

Justitierådet Naumann fann icke skäl att i ägodelningsrättens öfverklagade utslag göra ändring.

---

Källa: Naumanns tidskrift 1870, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.