--- citation: Naumanns tidskrift 1871 s. 264 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1871 s. 264 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT date: 1870-04-07 keywords: - Nyttjanderätt url: "https://ratiolex.se/naumann/1871/s-264/" source: Naumanns tidskrift 1871, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1871 s. 264 Ytterligare om intecknade nyttjanderättskontrakter. Yrkad afkortning å köpeskilling för värdet af nyttjanderättsförmåner. --- Å exsekutiv auktion, som den 18 Juli 1867 förrättades å egendomen Wasa med underlydande hemman, inropades berörde egendom af boktryckaren J. Sundvallson för 55,600 rdr. Uti den af kronofogden J. D. Orstadius den 4 Maj 1868 upprättade köpeskillingsliqviden upptogs i debet köpeskillingen med tillägg af ränta, tillhopa 55,609 rdr 67 öre, samt i kredit dels afgående poster, 5,499 rdr 31 öre, och dels att af köpeskillingen gäldas till Mälareprovinsernas hypotheksförening 42,868 rdr 95 öre och till hofrättsrådet Hedblads enka, Anna Maria Hedblad, som uti egendomen hade inteckningar, meddelade den 2 Februari 1858, i afbetalning å dessa, återstoden å köpeskillingen 7,241 rdr 41 öre; hvarjemte förklarades, att då inom köpeskillingen låge fyra ännu gällande inteckningar, som till säkerhet för nyttjanderätt meddelats: a) den 7 Mars 1844, enligt afhandling den 18 December 1843, hvarigenom intressenterna i roten n:o 84 Herresta vid Hundra härads kompani af Uplands regemente till soldaten J. P. Wester och hans hustru på deras lifstid upplåtit s. 265 Sida 265 i årgången börjar här en till soldattorpet hörande stuga och ett täppland, som Wester under sin tjenstetid upptagit: b) den 17 Februari 1848, enligt afhandling den 18 December 1847, hvarigenom åt soldaten Anders Wass och hans hustru på begges lifstid mot vissa vilkor upplåtits 5 tunnland 18 kappland jord på Wasa ägor; c) den 3 Maj 1853, på grund af afhandling den 14 Februari 1851, hvarigenom torparen C. Andersson och hans hustru erhållit upplåtelse under deras lifstid af lägenheten Lilla Baddet på Wasa ägor, och d) den 12 Februari 1857, jemlikt afhandling den 24 December 1853, hvarigenom åt torparen Jan Jansson i Hammaren och hans hustru på lifstid upplåtits grindstugan på Lättsta ägor med täppa och uthus samt vedbrand och bete för en ko på skogen från den tid, bemälde makar afstodo torpet Hammaren, — borde innehafvarne af sagde inteckningar under stadgade tider vara i orubbad besittning af de dem medgifna förmåner. Efter det Sundvallson dels den 6 December 1867 till enkefru Hedblad, på grund af hennes omförmälda inteckningsrätt, utbetalt 7,200 rdr med 6 procent ränta derå från den 18 föregående Juli, under vilkor om återbetalning deraf i den mån i laga ordning förklarades att för mycket uppburits, dels ock vid den 12 April 1868 hos honom verkställd utmätning för uttagande af 1867-års kronoutskylder och stämmoböter för Wasa gård, 50 rdr 19 öre, erlagt den del deraf, som belöpte för tiden från den 18 Juli 1867 till den 1 Januari 1868, med 22 rdr 59 öre, men för återstoden 27 rdr 60 öre undergått utmätning, —: öfverklagade han omförmälda köpeskillingsliqvid hos kon. befallningshafvande i Stockholms län. Under företeende af särskilda den 17 Augusti 1867 daterade handlingar, enligt hvilka innehafvarne af förberörda nyttjanderättsinteckningar förklarat sig icke vilja den en hvar af dem tillkommande rätt frånträda, derest de icke derför erhöllo kontant ersättning, soldaten Westers enka med 7 50 rdr, Wass med 1,000 rdr, Jan Jansson med 600 rdr och Carl Andersson med 750 rdr, yrkade Sundvallson: dels att, då honom, såsom köpare å exsekutiv auktion icke ålåge att utöfver köpeskillingen ansvara för de intecknade s. 266 Sida 266 i årgången börjar här nyttjanderättsförmånerna, om hvilken skyldighet antydan ej ägt rum vid auktionstillfallet, samt han icke ville medgifva innehafvarne af berörde förmåner orubbad besittning, hvilken dock icke kunde innehafvarne fråntagas med mindre de erhöllo de af dem fordrade belopp, Sundvallson måtte berättigas att för samma förmåner af köpeskillingen afräkna 3,100 rdr, samt enkefru Hedblad, som å köpeskillingen fått uppbära detta belopp utöfver hvad henne rätteligen tillkommit, förpligtas återbära 3,100 rdr med 6 procent ränta derå från den 18 Juli 1867 till dess återbäringen skedde, och dels att, då liqviden icke upptoge någon godtgörelse för 1867-års krono- och kommunal- samt öfriga allmänna utskylder fölsäteriet Wasa med underlydande, och Sundvallson enligt auktionsprotokollet icke ägde någon förpligtelse att för hela eller någon del af det skatteår, hvarunder köpet ägt rum, erlägga utskylderna, hvilka deremot borde vidkännas af J. von Goebens konkurmassa, som den 14 Mars 1867 innehade egendomen, Sundvallson måtte tillerkännas afdrag å den erlagda köpeskillingen så väl för hos honom redan uttagna 50 rdr 19 öre som ock för hvad han framdeles kunde styrka sig hafva måst utbetala för fastigheten i utskylder, som rätteligen bort med köpeskillingen gäldas, jemte ränta derå. Sedan fru Hedblad uti afgifven förklaring bestridt berörde yrkande, meddelade kon. befallningshafvande den 3 November 1868 utslag af följande innehåll: Af ifrågavarande auktionsprotokoll inhemtades bland annat, att gravationbevis öfver egendomen blifvit vid auktionen uppläst; att derefter tillkännagifvits, att egendomen Wasa med tillhörigheter komme att försäljas med enahanda rättigheter och skyldigheter, med. hvilka von Goeben den innehaft; att köparen, som genast ägt tillträda egendomen, skulle ensam vidkännas de med lagfarten förenade omkostnader, samt att Sundvallson inropat egendomen för en köpeskilling af 55,600 rdr; och som vid auktionstillfället gravationsbeviset, deruti funnos omförmälda de inteckningar till säkerhet för undantags- och fördelsförmåner, om hvilka vore fråga, blifvit för spekulanterna offentligen uppläst, utan att något vilkor eller förbehåll gjorts s. 267 Sida 267 i årgången börjar här derom, att köparen skulle äga att, emot erläggande af den blifvande köpeskillingen, åtnjuta egendomen fri från dessa intecknade undantags- och fördelsaftal, och utan att yrkande vid auktionstillfället framställts om bestämmande af huruvida köparen vore skyldig att vidkännas dessa förmåners utgifvande eller ej; samt ostridigt vore att de intecknade undantags- och fördelsförmånerna ägde bättre rätt än enkefru Hedblad för sina inteckningar, till hvilkas gäldande köpeskillingen endast till en del varit tillräcklig; alltså och då auktionsförrättningen vunnit laga kraft, förklarades Sundvallsons ändringssökande i denna del ej kunna bifallas; äfvensom, emedan, vidkommande yrkandet om afräkning å köpeskillingen för 1867-års krono-, kommunal- och andra af egendomen utgående allmänna utskylder och onera, den skattskyldiga jorden vore underpant för desamma, och följaktligen Sundvallson, hvilken genast vid auktionen tillträdt egendomen med derå befintlig gröda, måste såsom ägare vara ansvarig ej allenast för utskylderna från tillträdesdagen, utan jemväl för hvad deraf kunde anses belöpa på den då förflutna delen af året, så framt ej visades att annat aftal vore träffadt; men, så vidt auktionsprotokollet utvisade, vid auktionstillfället fråga icke varit väckt om någon fördelning af då löpande årets onera; ty och då i allt fall af de jorden åliggande utskylder en del beräknades efter kalenderår, men en del åter från annan tid af året, samt utskyldsbeloppen vanligast icke voro kända, då liqvid sex veckor efter en auktion författningsenligt borde hållas, hvadan, i händelse vid liqvid fördelning af utskylderna på månader och dagar kunde och borde äga rum, förrättningen ej skulle kunna försiggå i laga tid, fann kon. befallningshafvande ej skäl att i denna del af liqviden göra ändring. Sundvallson vädjade till Svea hofrätt, som i utslag den 19 Juni 1869 ej fann skäl till ändring i kon. befallningshafvandes utslag, så vidt det angick Sundvallsons yrkande om afräkning å den af honom erlagda köpeskilling för ofvanomförmälda jordupplåtelser; men enär, beträffande Sundvallsons klagan i öfrigt, Sundvallson först den 18 Juli 1867 till- s. 268 Sida 268 i årgången börjar här trädt egendomen, och säljaren ditintills innehaft den, samt icke ens uppgifvet vore, att vid auktionen något förbehåll skett om liqviderande af årets utskylder, ansåg hofrätten, att så stor del af samma utskylder, som belöpte för tiden från den 1 Januari till berörde den 18 Juli, borde af köpeskillingen betalas; i följd hvaraf och då, med kon. befallningshafvandes åsigt härutinnan, utredning angående beloppet af berörde del icke hos kon. befallningshafvande ägt rum, hofrätten, med undanrödjande af kon. befallningshafvandes utslag härutinnan, visade frågan härom åter till kon. befallningshafvande, som hade att uppå anmälan häröfver sig utlåta. Detta utslag uttryckte hofrättsrådet Livijns samt adjungerade ledamöterna Örboms och Boivies åsigt. Hofrättsrådet Montelius, som i fråga om utskylderna var ense med förenämnde ledamöter, yttrade i öfrigt: »Som i detta mål — der tvist ej är emellan Sundvallson och någon af lägenhetsinnehafvarne i fråga, huruvida desse, utan hinder af fastighetens exsekutiva försäljning, må äga att sin intecknade nyttjanderätt fortfarande tillgodonjuta — Sundvallson ej ens uppgifvit att bemälde inteckningshafvare på honom öfverlåtit den rätt till andel af ifrågavarande köpeskilling, som kunde dem tillkomma i händelse fastigheten ansågs hafva blifvit försåld sålunda, att Sundvallson skulle få jemväl de åt samme inteckningshafvare upplåtna lägenheter samtidigt med den öfriga egendomen tillträda; alltså och då, i fall egendomens försäljning må anses hafva skett på det sätt, att de intecknade nyttjanderättsaftalen skulle mot köparen äga bestånd, iakttagande af ett sådant förhållande ej kan föranleda dertill, att Sundvallson får behålla större eller mindre del af den köpeskilling, han vid auktionen utfäst, finner jag ej skäl att i denna del af öfverklagade utslagetz ändring göra». Assessoren Törnquist utlät sig: »Som Sundvallson, hvilken å exsekutiv auktion för i penningar bestämd köpeskilling inropat ifrågavarande fastighet, utan att dervid fästats vilkor, att större eller mindre del af deri befintliga inteck- s. 269 Sida 269 i årgången börjar här ningar skulle komma att egendomen fortfarande belasta, ej visat att, sedan köpeskillingen blifvit erlagd, hinder, till följd af köpeskillingens fördelning emellan de särskilde inteckningshafvarne, för Sundvallson mött att i laga ordning erhålla befrielse frän de egendomen förut på grund af inteckning vidhäftade gravationer, vid hvilket förhållande den omständighet, huru köpeskillingen må hafva blifvit fördelad, ej inverkar på Sundvallsons rätt; alltså finner jag Sundvallsons klagan, så vidt dermed afsetts förpligtelse för fru Hedblad att återbära erhållen andel af köpeskillingen, ej förtjena vidare afseende»; och fann denne ledamot icke heller i öfrigt skäl att göra ändring i kon. befallningshafvandes utslag. Sundvallson sökte i underd. ändring, såsom skäl hvarför åberopades, utom det förut anförda, dels att han vid auktionen bort uttryckligen förbindas ansvara för ifrågavarande inteckningar, derest de skolat mot honom vara gällande, dels ock att, enligt 16 kap. 6 § Jordabalken, von Goebens konkursmassa måste vara ansvarig för 1867-års utskylder af egendomen. Medelst underd. betänkande den 23 Februari 1870 hemställde nedre revisionen (revisionssekreterarne von Segebaden, föredragande, samt von Sydow och Svedelius) att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist fastställa hofrättens dom; och då saken den 8 påföljde Mars föredrogs inför Högsta Domstolen (i närvaro af justitieråden Alexanderson, Qvensel, friherre Leuhusen, Naumann, Rabe och Dreijer) fann Högsta Domstolen Sundvallson icke hafva anfört skäl, som i hofrättens utslagkunde verka ändring. Kongl. Maj:ts dom är utgifven den 7 April 1870. Jfr. årgången 1869 n:o 41 och Utg:s anmärkningar derstädes, sidd. 310--320. --- Källa: Naumanns tidskrift 1871, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.