--- citation: Naumanns tidskrift 1871 s. 596 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1871 s. 596 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT date: 1871-02-28 url: "https://ratiolex.se/naumann/1871/s-596/" source: Naumanns tidskrift 1871, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1871 s. 596 Ägare af utmätt hemman låter efter utmätningen nedfälla derå växande skog. Vid sedermera anställd offentlig auktion å hemmanet undantagas ieke de nedfällda qvarliggande träden från försäljningen. Äro vid sådant förhållande dessa skogseffekter i --- Gustaf Engström, i egenskap af ombud för sin son skeppsmäklaren Viktor Engström i Hamburg, instämde till Södra Tjusts häradsrätt Anders Magnus Petersson i Tyftingemar med påstående: att enär Viktor Engström å exsekutiv auktion den 14 November 1868 inropat svarandens 13:dels mantal Tyftingemar, men svaranden under tiden närmast före auktionen äfvensom å auktionsdagen, innan förrättningen börjades, låtit å fastigheten nedfälla en stor myckenhet timmer- och ungskog, häradsrätten alltså, då svaranden icke varit till en dylik åtgärd lagligen berättigad, måtte förklara, att sålunda nedfällda skogseffekterna, hvilka ännu qvarlågo å fastigheten, vore Viktor Engström tillhörige. Efter sakens öfverlemnande till afgörande yttrade häradsrätten i utslag den 27 September 1869: att emedan upplyst vore, att, efter det berörde l:dels mantal Tyftingemar för svarandens domfästa skulder den 14 Maj 1868 tagits i mät, svaranden, kort tid före auktionen och jemväl å auktionsdagen på morgonen, låtit å fastighetens skog nedfälla, enligt nämndemännen A. Janssons och Johan Magnus Nilssons i Tribbhult synebetyg af den 8 nästpåföljande Decem- s. 597 Sida 597 i årgången börjar här ber, icke mindre än 2,226 smärre och 219 större träd, som till sågtimmer kunnat användas, hvilket allt, efter afdrag för arbetskostnaden, uppskattats till ett värde af 600 rdr 60 öre ; ty och som, sedan fastigheten blifvit utmätt och inskränk-! ning uti ägarens dispositionsrätt till densamma deraf blifvit en följd, svaranden icke ägt att annorledes använda skogen än till husbehof samt gårdens tarf och nytta, hvartill åtgärden att, dagarne före auktionen, nedfälla ifrågavarande myckenhet träd icke kunde hänföras; alltså pröfvade häradsrätten lagligt förklara Engström vara berättigad att tillgodonjuta omförmälde, af kon. befallningshafvande i länet på Engströms ansökan i qvarstad dömde skogseffekter och desamma efter godtfinnande använda. Anders Magnus Petersson vädjade till Gröta hofrätt, som yttrade i dom den 17 Juni 1870: att enär nedfälld skog, fastän qvarliggande å fastighet, när densamma utmätningsvis försåldes, icke enligt lag vore att anse såsom en fastighetens tillhörighet, samt Viktor Engström följaktligen icke förvärfvat äganderätt till omstämda skogseffekterna derigenom att han, såsom ofvan blifvit upptaget, inropat omförmälde fastighet; alltså pröfvade hofrätten rättvist att, med upphäfvande af häradsrättens utslag, ogilla Engströms stämningstalan, i följd hvaraf den å skogseffekterna meddelade qvarstad komme att förfalla, och Anders Magnus Petersson ägde att om desamma fritt förfoga. Om denna dom förenade sig assessorerne Backman, von Sydow och Eneroth. Vice häradshöfdingen Bråkenhjelm yttrade: «Enär ifrågavarande 2,226 sämre och 219 större träd vid utmätningstillfället den 14 Maj 1868 icke varit fällde, utan tillika med fastigheten, å hvilken de vuxit, tagits i mät från Anders Magnus Petersson, samt träden, hvilka Petersson efter sagde dag låtit afverka, men icke hunnit att före exsekutiva auktionen den 14 November samma år från fastigheten bortföra, ej blifvit vid auktionen uttryckligen frän försäljningen undantagne och följaktligen måste anses inbegripna i det fång, på grund hvaraf skeppsmäklaren Engström förvärfvat s. 598 Sida 598 i årgången börjar här äganderätten till fastigheten, varder det slut, hvartill häradsrätten genom öfverklagade utslaget kommit, af mig faststäldt». Hofrättsrädet Lindqvist förklarade, att han funne skäl icke hafva förekommit till annan ändring i häradsrättens beslut, än att, då den före auktionstillfället den 14 November 1868 af Anders Magnus Petersson å 1:dels mantal Tyftingemar afverkade skog, med hvilken då vidtagits endast den åtgärd, att träden blifvit skilda från roten, hvarefter de i sådant skick å marken qvarlemnats, icke vore till lösegendom hänförlig, utan måste såsom en hemmanets tillhörighet fortfarande betraktas och således anses hafva i köpet om fastigheten ingått, desto hellre som Anders Magnus Petersson efter auktionsdagen med samma skog icke ägde på stället taga vidare befattning eller der om skogens förädling föranstalta, Anders Magnus Petersson vore oberättigad att dylik skog från hemmanet afföra. Engström fullföljde underdånig talan emot hofrättens dom. Nedre revisionen (revisionssekreterarne Svedelius, föredragande, och' Lilienberg') yttrade i underdånigt betänkande den 25 Januari 1871: »Som ifrågavarande träd, hvilka Anders Magnus Petersson, efter det hemmanet med derå befintlig skog blifvit från honom taget i mät, låtit derstädes nedfälla, varit å fastigheten qvarliggande, då densamma af Engström å exse- , kutiv aution inköptes, och följaktligen berörde träd, som ej heller vid auktionen från försäljningen undantagits, torde, såsom utmätta hemmanets tillhörighet, anses hafva varit i köpet inbegripne, hemställde nedre revisionen i underdånighet, att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist att, med ändring af hofrättens dom, fastställa det slut, hvaruti häradsrätten stannat». T. f. revisionssekreteraren Lagergren hemställde, att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist fastställa hofrättens dom. Saken föredrogs den 1 Februari 1871 inför Högsta Domstolen, hvars flesta ledamöter (justitieråden friherre Leuhusen, Naumann, Dreijer och Lagerstråle) biföllo nedre revisionens underdåniga betänkande. Justitieråden Almqvist och Rabe gillade hofrättens dom. Kongl. Maj:ts dom är utfärdad den 28 Februari 1871. --- Källa: Naumanns tidskrift 1871, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.