--- citation: Naumanns tidskrift 1871 s. 606 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1871 s. 606 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT url: "https://ratiolex.se/naumann/1871/s-606/" source: Naumanns tidskrift 1871, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1871 s. 606 Ägoutbyte, utan sammanhang med laga skifte, bestrides af ena parten alltifrån förrättningens början. Skiftesstadgans 7 kap. --- Kostnaderna för förrättningen. Samma stadgas 12 §. Sedan kommissionslandtmätaren J. A. Kjebon med biträde af gode män företagit och den 23 Juli 1870 afslutat ägoutbyte emellan hemmanet Stora Sylta, tillhörande landtbrukaren H. Lorichs konkursbo, â ena, samt det under Ahlby lydande hemmanet Lilla Sylta, â andra sidan, belägna, det förra i Täby socken och det senare i Fresta socken af Stockholms län, öfverklagades förrättningen hos Wallentuna härads ägodelningsrätt dels af sysslomannen i nämnde konkurs notarien C. J. Carlstedt, dels ock af byggmästaren C. E. Westin, såsom innehafvare af enda inteckningen i Stora Sylta, under yrkande, att som sistberörda hemman skulle genom det verkställda ägoutbytet i vä^endtlig mån försämras, samma förrättning måtte undanrödjas och Lilla Syltas ägare, landtbrukaren C. J. Schön, hvilken sökt förrättningen, förpligtas ersätta alla deraf vållade kostnader. Ägodelningsrätten yttrade i utslag den 12 November 1870: att enär, så vidt handlingarne utvisade, rågångarne emellan Stora Sylta och Ahlby med underlydande före förrättningens början icke varit fastställda eller eljest behörigen bestämda, samt förrättningsmannen icke under förrättningen uppgått rågångarne, på sätt Stadgan om skiftesverket i riket den 9 November 1866 föreskrefve; men rågångarne omkring hemman skulle vara bestämda, innan ägoutbyte med angränsande hemman finge äga rum; ty och då anmärkning mot den af förrättningsmannen antagna rågång blifvit framställd, fann ägodelningsrätten skäligt visa ärendet åter till förrättningsmannen och gode männen, hvilka hade att, sedan rågångarne blifvit i laga ordning bestämda, dermed lagligen för- s. 607 Sida 607 i årgången börjar här fara; hvaremellertid yrkandet att Schön måtte förpligtas gälda kostnaden i och för förrättningen lemnades utan afseende. Notarien Garlstedt i sin förutnämnda egenskap fullföljde underdånigt ändringssökande. Schön afgaf underdånig förklaring, hvari han yrkade, . att besvären icke måtte upptagas till pröfning, då Carlstedt hvarken haft bemyndigande från fordringsägarne i konkursen eller eljest varit befogad att föra talan i saken. Medelst underdånigt betänkande den 10 Maj 1871 utlät sig nedre revisionen (revisionssekreteraren Svedelius samt t. t. revisionssekreterarne Ryding, föredragande, och Glimstedt): Enär bevakandet i förevarande ärende af hemmanet Stora Syltas rätt torde kunna hänföras till sådana konkursbo rörande förvaltningsfrågor, deri syssloman är berättigad att, utan särskild fullmakt, föra borgenärernas talan, hemställde nedre revisionen i underdånighet, att Schöns ofvanberörda invändning måtte lemnas utan vidare afseende; och som med ifrågavarande förrättning egentligen afsetts att bereda Lilla Syltas ägare större beqvämlighet för odling och häfd, utan att derigenom någon nytta för Stora Syltas ägare, vare sig i afseende på besparing i hägnadsbesvär eller rörande lättnad i häfd, syntes uppkomma; alltså och då ett så beskaffadt, utan sammanhang med laga skifte ifrågasatt ägoutbyte torde i 7 kap. Skiftesstadgan förutsätta jordägarnes ömsesidiga samtycke för att kunna verkställas; men å Stora Syltas sida utbytet blifvit allt ifrån förrättningens början bestridt, täcktes Kongl. Maj:t pröfva lagligt att undanrödja så väl landtmätarens och gode männens i ärendet vidtagna åtgärder som ägodelningsrättens i sjelfva saken meddelade beslut; vid hvilken utgång det borde åligga Schön, jemlikt 12 § Skiftesstadgan, att ensam vidkännas kostnaderna till landtmätaren och gode männen. Då ärendet den 16 Maj 1871 föredrogs inför Högsta Domstolen (i närvaro af justitieråden Qvensel, Wretman, Naumann, Bolin, von Hofsten, Olivecrona och Huss), blef nedre revisionens berörde betänkande af Högsta Domstolen bifallet. --- Källa: Naumanns tidskrift 1871, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.