--- citation: Naumanns tidskrift 1872 s. 157 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1872 s. 157 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT date: 1871-03-28 url: "https://ratiolex.se/naumann/1872/s-157/" source: Naumanns tidskrift 1872, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1872 s. 157 Äger mannen att utan hustruns bifall försälja, till afverkning under viss tid, den skog, som vexer å hustruns ärfda jord och sålunda göra denna för henne och hennes rätts blifvande innehafvare nära nog onyttig ? Grunderna för 11 kap. 1 § Giftermåls- --- Anna Halfvardsdotters man Halfvard Larsson uppgjorde den 8 Mars 1838 med B. C. Hichens ett kontrakt, hvarigenom Halfvard Larsson mot 500 rdr rgs och en årlig skatt af 2 rdr banko till Hichens försålde för en tid af 49 år för » sågtimmers, bjelkars och mastfurors afverkande» all den samskog, som tillhörde Halfvard Larssons fastighet 1/24:dels mantal af hemmanet Höljes. Anna Halfvardsdotters sterbhusdelägare, söner och mågar, instämde till Elfvedahls härads öfre tingslag handelsbolaget Hichens Seaton & Hichens, såsom dåvarande innehafvare af berörde skogsmark, med påstående: att som af nämnde 1/24 mantal Höljes en del, motsvarande 14 öre 195/9 penningars skatt, utgjort deras moders och svärmoders arfvejord, och hon icke lemnat sitt samtycke till berörde kontrakt, hvilket följaktligen icke kunnat gälla åtminstone för längre tid än hennes lifstid, bolaget måtte förpligtas att till hennes laglige arfvingar afträda den skogsafverkningsrätt, som afsåge berörde arfvejord. Bolaget bestred käromålet, då, äfven om styrkt vore, att ofvannämnde andel i hemmanet utgjort Anna Halfvardsdotters arfvejord, hvilket dock ingalunda ådagalagts, enligt kontraktet försålts icke ägande- utan blott nyttjanderätten till hemmanets skog, och i afseende derå Anna Halfvardsdotters man ensam ägt att med laga verkan sluta aftal. Häradsrätten yttrade medelst utslag den 14 Juni 1869: att enär medelst företedde handlingar vore ådagalagdt, att s. 158 Sida 158 i årgången börjar här Anna Halfvardsdotter efter sin fader Halfvard Larsson bekommit en och en niondedels sjutiotvåendel i hemmanet Höljes eller, såsom det efter Halfvard Larsson år 1867 upprättade arfskifte utvisade, fjorton öre nitton och fem niondedels penningar; samt ostridigt vore, att omstämda, den 8 Mars 1838 upprättade kontrakt icke blifvit af Anna Halfvardsdotter underskrifvet eller att hon annorledes dertill skriftligen lemnat sitt samtycke; men vid det förhållande, att Anna Halfvardsdotters man, hvilken, såvidt visadt blifvit, icke varit ägare till större andel än 1/24 eller fyratio öre skatt i Höljes, icke förvärfvat mera än dels en och en niondedels sjutiotvåendel dels ock tre fjerdedelar af en och en niondels sjutiotvåendel eller tillsamman tjugofem öre tjugoen och elfva niotiondedels penningar, jemväl den samskog, som tillhört fjorton öre två och sjutionio niotiondedels penningar utaf de af Anna Halfvardsdotter ärfda fjorton öre nitton och fem niondedels penningar skatt i nämnda hemman blifvit genom berörda kontrakt försåld; ty och då mannen enligt lag ej ägde makt hustruns fasta gods å landet bortskifta, förpanta eller sälja, utan han dertill hade hennes frivilliga ja och underskrift i tvenne gode mäns närvaro, samt käranderna vore Anna Halfvardsdotters rättsinnehafvare och på grund af lagligen upprättadt arfskifte numera ägare till de af henne ärfda fjorton öre nitton och fem niondedels penningar skatt i Höljes, blef kärandernas talan i så måtto bifallen, att ofvanberörda kontrakt förklarades ogiltigt, såvidt detsamma rörde skogen till fjorton öre två och sjutionio niotioendedels penningar af den derutinnan omförmälde en tjugofj erdedel eller fyratio öre skatt i Höljes, såsom följd hvaraf Hichens Seaton et Hichens ej vidare ägde rätt till afbrukning af större del af ifrågavarande skog än såvidt den hörde till tjugofem öre tjugoen och elfva niotiondedels penningar i berörde hemman. Bolaget vädjade till Svea hofrätt, som genom dom den 7 April 1870 utlät sig: att som ifrågakomna afhandling, hvarigenom upplåtits rätt att under viss tid afverka skog å mark, tillhörande förenämnde hemman, icke innefattade för- s. 159 Sida 159 i årgången börjar här säljning, förpantning eller bortskiftande af någon del af sjelfva fastigheten, och vid sådant förhållande den omständigheten, att Anna Halfvardsd otter icke må hafva till upplåtelsen lemnat sitt samtycke, lagligen ej föranledde dertill, att afhandlingen, i hvad den rörde skogen till hennes ärfda lott i hemmanet, kunde anses ogiltig, blef, med ändring af häradsrättens utslag, den af bolagets vederparter i saken förda talan ogillad. Uti denna dom söktes i underdånighet ändring af bolagets vederparter. Nedre revisionen (revisionssekreterarne von Sydow och Wedberg samt t. f. revisionssekreteraren Lagergren, den sistnämnde föredragande) hemställde i underd. betänkande den 16 November 1870, att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist fastställa hofrättens dom. Saken afgjordes den 20 Februari 1871 i Högsta Domstolen; Och som ifrågavarande, den 8 Mars 1838 upprättade afhandling, hvarigenom Halfvard Larsson, emot en vid aftalets ingående erlagd köpeskilling af femhundra rdr rgs, till B. C. Hichens för afverkning under fyrationio år upplåtit hela den till en tjugofjerdedel af hemmanet Höljes hörande lott i den så kallade samskogen, innefattade, såvidt afhandlingen anginge Halfvard Larssons hustrus ärfda andel af fastigheten, ett förfogande derom af sådan beskaffenhet, att Halfvard Larsson, enligt grunderna för 11 kap. Giftermålsbalken, icke lagligen ägt att detsamma utan hustruns samtycke vidtaga; alltså och på de af häradsrätten i öfrigt anförda skäl pröfvade Högsta Domstolens flesta ledamöter (justitieråden Södergren, friherre Leuhusen, Naumann, Strandberg och Huss) rättvist att, med upphäfvande af hofrättens dom, fastställa det slut, hvari häradsrätten i saken stannat. Justitieråden Wretman och von Hofsten biföllo nedre revisionens underd. betänkande, Kongl. Maj:ts dom är utfärdad den 28 Mars 1871. --- Källa: Naumanns tidskrift 1872, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.