---
citation: Naumanns tidskrift 1872 s. 218
alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1872 s. 218
court: Högsta domstolen
series: "https://ratiolex.se/naumann/"
type: REFERAT
date: 1871-03-21
url: "https://ratiolex.se/naumann/1872/s-218/"
source: Naumanns tidskrift 1872, tryckta bandet
source_organization: Ratio Lex
license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord.
---

# Naumanns tidskrift 1872 s. 218

Bör utmätning för innehållet af underrätts utslag, emot hvilket vädjadt blifvit, icke verkställas, på den grund att ej borgen stälts för lyftning af det utmätta godset? Utsökningsbalkens 3 kap. 4 och 5 §§.

---

J. Mauritzon i Wadstena och Carl Eklundh i Borås öfverlemnade till kronofogden i Kinds fögderi för verkställighet två af rådstufvurätten i Borås den 23 December 1867 meddelade utslag, hvarigenom hofrättskommissarien B. L. Bergendahl ålagts att utgifva till Mauritzon 3,000 rdr med ränta och rättegångskostnadsersättning, samt till Eklundh 108 rdr 25 öre.

Dessa utslag remitterades till länsmannen A. D. Johansson, som den 6 Mars 1868 inställde sig hos gäldenären för att anställa utmätning.

Gäldenären visade, att han vädjat emot rådstufvurättens berörde utslag, och bestred på sådan grund att utmätning finge verkställas; och förklarade Johansson att vid sådant förhållande samt då fordringsägaren hvarken för nu förevarande fall begärt utmätning eller ställt borgen för det utmätta godsets lyftande eller sättande i taka händer, kunde, emot stadganderna i 3 kap. 4 § Utsökningsbalken och 9 § i K. F. den 28 Juni 1798, utmätning icke företagas.

Mauritzon och Eklundh förde hos kon:s befhde i Elfsborgs län klagan öfver detta Johanssons förfarande och yr-

s. 219 Sida 219 i årgången börjar här

kade, att, med ogillande af samma förfarande, vederbörande underexsekutor mätte förständigas att utmätningen i laga ordning förrätta.

I förklaring åberopade Johansson hvad han förut yttrat och erinrade derjemte, att Mauritzon och Eklundh icke heller ställt borgen för hvad som komme att i qvarstad sättas, hvarför äfven på denna grund Johanssons förfarande varit med lag öfverensstämmande.

Landshöfdingeembetet yttrade i utslag den 21 Sept. 1868: att som enligt åberopade stadganderna, jemförda med 3 kap. 5 § Utsökningsbalken, Mauritzon och Eklundh bort njuta utmätning, ehvad borgen ställts eller icke, och qvarstad icke ägde rum i annat fall än då den vinnande lyftning icke påstode eller icke gittade laga borgen ställa, samt Johansson således olagligen undandragit sig verkställighet af påkallade utmätningen, blef öfverklagade förfarandet ogilladt och ärendet återförvisadt till kronofogden, som hade att skyndsamt förfoga om laga verkställighet å omförmälde utslag.

Uppå Johanssons besvär i Gröta hofrätt förklarade hofrätten i utslag den 22 Juni 1870 Johanssons förda talan ej föranleda ändring i öfverklagade utslaget.

Johansson sökte i hofrättens utslag i underdånighet ändring; men vid målets föredragning den 21 Mars 1871 inför Högsta Domstolen (i närvaro af justitieråden Cramer, Wretman, Naumann, von Hofsten, Dreijer, Strandberg och Huss) fann Högsta Domstolen skäl ej vara anfördt, som i hofrättens utslag kunde verka ändring,

---

Källa: Naumanns tidskrift 1872, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.