--- citation: Naumanns tidskrift 1872 s. 583 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1872 s. 583 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT date: 1872-04-29 keywords: - Tiondelada url: "https://ratiolex.se/naumann/1872/s-583/" source: Naumanns tidskrift 1872, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1872 s. 583 Är församling skyldig att underhålla s. k. tiondelada på kyrkoherdeboställe, ehuru kyrkoherdens lön, enligt fastställd lönereglering, utgår endast i penningar? --- Jemfor n:o 32 i årgången 1864 af denna tidskrift, sid. 195 o. f. Den 27 och 28 September 1870 förrättades i närvaro af vederbörligen förordnade consistorii och sockneombud afoch tillträdessyn å Själevads kyrkoherdeboställe emellan aflidne prosten Holms sterbhusdelägare, afträdare, samt kyrko herden m. m. S. Brandell, tillträdare. Vid besigtning af socknens laga hus befanns sädesladan i godt skisk, men den dertill ledande bron ansågs böra omläggas. Sockneombudet anmärkte med anledning häraf, att då kyrkoherdens lön, enligt fastställd konvention, numera utgjordes i penningar, och således skälet för sädesladans anskaffande, nemligen att tjena till förvaringsrum för tiondespanmålen, förfallit, församlingen icke vidare hade skyldighet att åt pastor underhålla sädeslada, hvadan ombudet sådant bestred. Deremot yrkade tillträdaren, att församlingen måtte varda ålagdt icke s. 584 Sida 584 i årgången börjar här allenast att gå i författning om anbringande af ny bro, som för sädesladan ostridigt erfordrades, utan ock att, på sätt hittills skett, jemväl framdeles åt pastor underhålla ladan. Den af Kongl. Maj:t under den 29 December 1865 fastställda lönereglering för presterskapet i Själevads församlings pastorat, gällande för en tid af femtio år, räknadt från och med den 1 Maj 1866, stadgade, utom annat, att det i spannmål bestämda lönebidrag skulle lösas efter tioårigt medelmarkegångspris samt uppbäras och redovisas jemte penningeafgifterna, på sätt och i den ordning, 11 § i K. Förordningen den 11 Juli 1862 föreskrefve; men om tiondeladan eller dess underhåll fanns intet nämndt. Synerätten yttrade i utslag den 28 September 1870: att, enär någon ändring i den för boställen af ifrågavarande natur fastställda byggnadsordning icke kunde anses hafva blifvit gjord genom den numera uppgjorda regleringen af pastors löneförmåner, samt sockneboerna icke heller eljest, så vidt visadt vore, blifvit fritagna från skyldigheten att framgent såsom hittills tillhandahålla pastor sädeslada, fann synerätten, med ogillande af sockneombudets i sådant afseende gjorda framställning, socknemännen icke kunna undgå att ombesörja omläggning af den utanför sädesladan befintliga bro. Församlingen anförde besvär i Svea hofrätt, åberopade till stöd för besvären Lagutskottets utlåtande n:o 10 vid 1870-års riksdag samt förmälde tillika, att då, såsom af syneinstrumentet inhemtades, bland pastors underhållshus på bostället funnes en sädeslada, häraf följde, att den rätt, som i vissa orter ägde rum, grundande sig på praxis eller öfverenskommelse, att pastor skulle få begagna tiondeladan, här icke ägde tillämplighet i fråga om förvarandet af boställets gröda. Tillträdaren yttrade i afgifven förklaring, att pastorns sädeslada vore alltför otillräcklig för nödtorften och gårdsbrukets storlek å bostället, som ägde omkring 270 tunnland inägor. Det hade i anledning häraf varit praxis, att pastor begagnat församlingens tiondelada för samma ändamål som s. 585 Sida 585 i årgången börjar här sädesladan. Skulle tiondeladan pröfvas icke vidare underhållas, blef det nödvändigt att större sädeslada underhölles, hvadan tillträdaren för sådant fall yrkade att afträdaren måtte åläggas tillhandahålla en sådan sädeslada, som, enligt bestämmelse i K. Resolutionen den 10 Augusti 1762, vore lämpad efter nödtorften och gårdsbrukets storlek. Konsistoriiombudet åberopade, att, enligt Kongl. Maj:ts Resolution på allmogens besvär den 1 Augusti 1727, ålåge det församlingarne att vid hvarje pastorsboställe bygga och underhålla en tiondelada; och då denna alltså utgjorde en del af pastorernas löneförmåner, så torde samma förmån icke utan presteståndets hörande kunna fråndömas detsamma. För öfrigt hade ej allenast i Själevads socken, utan äfven i alla pastorater inom Hernösands stift, pastorerna efter gammal praxis och öfverenskommelse ägt frihet att begagna sig af församlingens tiondelada, oaktadt tionden utgått i tröskad säd. Hofrätten, i utslag den 14 November 1871, fann ej skäl att i synerättens utslag göra ändring. Församlingen fullföljde underdåniga besvär. Vid målets föredragning inför Högsta Domstolen den 29 April 1872 (i närvaro af justitieråden Cramér, Almqvist, Wretman, Dolin, Rabe, Dreijer och Huss) fann Högsta Domstolen skäl icke vara anfördt, som i hofrättens öfverklagade utslag kunde verka ändring. --- Källa: Naumanns tidskrift 1872, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.