--- citation: Naumanns tidskrift 1872 s. 639 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1872 s. 639 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT date: 1872-07-16 keywords: - Häktad person url: "https://ratiolex.se/naumann/1872/s-639/" source: Naumanns tidskrift 1872, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1872 s. 639 Ang. städernas skyldighet att bekosta sina ransakn.-fångars underhåll --- 1«7. Ilar Kongl. Brefvet den 4 December 1816, angående städernas skyldighet att under ransakningstiden underhålla inom städerna häktade personer, blifvit upphäfdt genom nya strafflagen? Efter uppdrag af kon:s befallningshafvande i Malmöhus län, stämde stadsfiskalen G. Paulsson till rådstufvurätten i Engelholm nämnde stads drätselkammare med yrkande: att som genom Kongl. Brefvet den 4 December 1816 blifvit bestämdt att städerna skulle underhålla personer, hvilka der för brott häktades, så länge de vid domstol derstädes vore under ransakning och målet utgjorde ämne för den polis, städerna sjelfva borde vidmakthålla; men drätselkammaren, under åberopande af det i 19 § 23 mom. af K. Förordningen om nya strafflagens införande m. m. den 16 Februari 1864 förekommande stadgande, att den, som häktad vore, skulle af allmänna medel förses med sund och nödtorftig kost så och annan förnödenhet, vägrat lemna Kongl. Maj:t och kronan ersättning för underhåll, som i Engelholms kronohäkte meddelats åtskilliga häktade personer, hvilka under år 1870 varit under tilltal vid stadens rådstufvurätt, drätselkammaren alltså måtte förpligtas att till Kongl. Maj:t och kronan utgifva samma ersättning, uppgående enligt räkning till 55 rdr 10 öre, hvarjemte ränta fordrats. ’ Drätselkammaren bestridde krafvet, under fortsatt förmenande, att, efter nya strafflagens antagande, staten sjelf borde vidkännas omförmälda kostnad. Rådstufvurätten yttrade i utslag den 6 Mars 1871: Kongl. Förordningen den 16 Februari 1864, jemte det den upphäfde Missgernings- och Straffbalkarne i 1734-års lag med alla de särskilda stadganden, som utgjorde förklaring eller ändring af hvad desamma innehölle, bestämde dessutom i 19 § 23 mom., att den, som häktad vore, skulle af allmänna medel förses med sund och nödtorftig kost och annan förnödenhet; s. 640 Sida 640 i årgången börjar här hvadan och då det alltså icke lede tvifvel, att åberopade Kongl. Brefvet den 4 December 1816 äfven till all kraft och verkan blifvit upphäfdt, samt stadens förutvarande åliggande att vidkännas kostnaden för sina fångars underhåll öfverflyttats på kronan, stämningspåståendet, såsom obefogadt, af rådstufvurätten ogillades. Hofrätten öfver Skåne och Blekinge, der, enligt justitiekanslersembetets förordnande, talan fullföljdes och bifall till käromålet yrkades, meddelade dom den 15 December 1871: att enär genom ofvanberörda Kongl. Bref den 4 December 1816 blifvit bestämdt att städerna skulle underhålla personer, som der för brott häktades, så länge de vid domstol derstädes voro under ransakning och målet utgjorde ämne för den polis, städerna sjelfva borde vidmakthålla, hvilken städernas förbindelse icke kunde anses vara upphäfd genom det uti 19 § 23 mom. af K. Förordningen om nya strafflagens införande m. m. den 16 Februari 1864 upptagna stadgande om rätt för häktad person att af allmänna medel njuta underhåll, samt den företedda räkningen å ifrågavarande, af kronan förskjutna underhållskostnader lemnats utan anmärkning, pröfvade hofrätten rättvist, med upphäfvande af rådstufvurättens utslag, ålägga drätselkammaren att, emot betalningsbevis, till kronan genast utgifva fordrade femtiofem riksdaler 10 öre jemte fem procent ränta derå från stämningsdagen, åtta dagar före den 20 Februari 1871, till dess liqvid skedde. Drätselkammaren sökte i underdånighet ändring. Nedre revisionen (revisionssekreteraren Wedberg samt konstituerade revisionssekreterarne Adlers, föredragande, och Glimstedt) hemställde i underdånigt betänkande den 20 Maj 1872, att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist gilla hofrättens dom; och vid sakens föredragning inför Högsta Domstolen den 1 påföljande Juli (i närvaro af justitieråden Qvensel, Wretman, Naumann, Bolin, von Hofsten, Olivecrona och Strandberg) bifölls underdåniga betänkandet. Kongl. Maj:ts dom utgafs den 16 Juli 1872. --- Källa: Naumanns tidskrift 1872, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.