--- citation: Naumanns tidskrift 1873 s. 273 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1873 s. 273 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT date: 1872-08-14 url: "https://ratiolex.se/naumann/1873/s-273/" source: Naumanns tidskrift 1873, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1873 s. 273 Uppmätning och rörläggning af kyrkoval! m. m. Hörer pröfning af sådan förrättning till ägodelningsrätt eller icke! --- Under åberopande af vederbörligt kommunalstämmobeslut, anhöll apotekaren 0. H. Ström hos kon:s befallningshafvande i Norrbottens län om förordnande för landtmätare att rå- och rörlägga gränserna för Nedre Kalix kyrkovall i enlighet med fastställd behörig karta; och förordnades kommissionslandtmätaren P. A. Brännström att kyrkovallen uppmäta, å karta affatta samt rå- och rörlägga. Kontraktsprosten 0. Wiklund, af domkapitlet i Hernösand förordnad att såsom ecklesiastikt ombud öfvervara förrättningen, ingick till kon:s befallningshafvande med en skrift, deri han, under åberopande af kyrkolagens 26 kap. 9 § samt : Tidskrift för lagstiftning etc. 10;de årg. 18 s. 274 Sida 274 i årgången börjar här Kongl. Maj:ts nådiga bref af den 6 Maj 1817, anhöll, å embetets vägnar, att Brännström måtte förordnas att, i sammanhang med ofvanomförmälda förrättning, å förteckning upptaga de enskilda hus, magasiner och öfriga byggnader, som å nämnde kyrkovall voro uppförda i strid med gällande författningar. Denna skrift remitterades af kon:s befallningshafvande till Brännström för den åtgärd, som kunde på honom ankomma. Vid förrättningens företagande tillkännagaf sockneombudet, att socknemännens mening endast vore att få de yttre gränserna för kyrkovallen efter fastställd afvittringskarta på marken utstakade och rörlagda, hvarföre någon uppmätning af de å kyrkovallen uppförda byggnader icke af socknemännen ansågs nödig. Förrättningsmannen meddelade ock det beslut, att någon åtgärd utöfver den begärda rå- och rörläggningen af kyrkovallen ej kunde eller borde ifrågakomma; och förklarade prosten .Wiklund, till följd häraf, sig tills vidare afstå från sina ofvanomförmälda yrkanden. En år 1807 upprättad karta öfver kyrkoherdeboställets inägor företeddes; och som de gränser för kyrkovallen, som å samma karta funnas bestämda, antogos såsom riktiga af alla vederbörande, verkställdes med ledning deraf nödiga mätningar; hvarefter gränsernas utstakning och rörläggning verkställdes samt förrättningen afslutades med besvärshänvisning till Nedre-Kalix tingslags ägodelningsrätt. Samtidigt härmed hade Brännström erhållit förordnande' att uppmäta, å karta affatta samt rå- och rörlägga en O. H. Ström tillhörig ägolott, liggande i sammanhang med kyrkovallen och prestebordets ägor i Neder-Kalix kyrkostad; och som vid förrättningens företagande lemnades obestridt, att ifrågavarande ägolott vore densamma som i beskrifningen till 1807-års karta förekom under namn af »Stråhlbergska tomten», samt gränserna för denna tomt vore å kartan bestämda, så verkställdes ägolottens utbrytning och rörläggning, hvarefter jemväl för denna förrättning besvärshänvisning lemnades till ägodelningsrätten. s. 275 Sida 275 i årgången börjar här Sedan besvärstiden tilländalupit utan att besvär blifvit anförda, anmäldes förrättningarna till fastställelse. Ägodelningsrätten företog frågan härom vid utlyst sammanträde, och der återupptog Wiklund samma yrkande, hvarom han i sin skrift till kon:s befallningshafvande gjort framställning. Ägodelningsrätten yttrade i utslag den 20 Februari 1872: att enär ifrågavarande landtmäteriförrättningar, enligt vederbörandes ansökningar och landshöfdingeembetets förordnanden samt prosten Wiklunds till förrättningsprotokollet gjorda anförande, icke haft att vidare åtgöra, än att affatta och utstaka rålinierna dels för Neder-Kalix kyrkovall och dels för apotekaren Ströms ägande så kallade Stråhlbergska tomten, samt hvarken prosten Wiklund eller någon annan, sedan förrättningarna förklarats afslutade och besvärshänvisningar lemnats, mot förrättningarna anfört besvär, hvarigenom dessa vunnit laga kraft, pröfvade ägodelningsrätten, som icke kunde fästa något afseende å hvad prosten Wiklund vid rätten anfört såsom icke till saken hörande, rättvist fastställa de gjorda utstakningarna af gränserna för Neder-Kalix sockens kyrkovall och för apotekaren Ströms så kallade Stråhlbergska tomten, hvilket skulle, sedan ägodelningsrättens utslag vunnit laga kraft eller blifvit faststäldt, å kartan och handlingarna tecknas. Prosten Wiklund, såsom ombud för domkapitlet i Hernösand, anförde underdåniga besvär och yrkade att ägodelningsrättens beslut måtte upphäfvas och ärendet visas åter till ägodelningsrätten för vissa uppgifna utredningar och närmare pröfningar. I underdånigt betänkande den 31 Juli 1872 hemställde nedre revisionen (revisionssekreteraren Ryding, föredragande, samt konstituerade revisionssekreterarne Lagergren och Glimstedt): att enär ifrågavarande två förrättningar, med hvilka egentligen afsetts bestämmande af rätt rågång, icke lära hemfallit under ägodelningsrättens pröfning, Kongl. Maj:t måtte pröfva lagligt undanrödja såväl de af landtmätaren och gode männen vid förrättningarnas afslutande meddelade besvärshänvisningar som ägodelningsrättens öfverklagade utslag; s. 276 Sida 276 i årgången börjar här och torde parterna äga att, efter befogenhet, de af förrättningarna beroende tvistefrågor till behörig domstol instämma. Målet föredrogs den 14 Augusti 1872 inför Högsta Domstolen (i närvaro af justitieråden Södergren, Almquist, Carleson, Naumann, Babe, Lagerstråle och von Segebaden); och enär ifrågavarande två förrättningar, såsom afseende bestämmandet af rätt rågång, icke, enligt Skiftesstadgan den 9 November 1866, skolat tillhöra ägodelningsrätts pröfning, fann Högsta Domstolen lagligt undanrödja såväl de af landtmätaren och gode männen vid förrättningarnas afslutande meddelade besvärshänvisningar som ägodelningsrättens öfverklagade utslag. --- Källa: Naumanns tidskrift 1873, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.