--- citation: Naumanns tidskrift 1873 s. 702 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1873 s. 702 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT date: 1873-01-22 url: "https://ratiolex.se/naumann/1873/s-702/" source: Naumanns tidskrift 1873, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1873 s. 702 Angående skyldighet för befälhafvare å passagerareångfartyg och rederiet för fartyget att, då godsägare icke vederbörligen underrättats derom att gods med fartyget ankommit och urlastats, ersätta godsägaren den förlust, som för honom uppstått derigenom --- Slagtaren Johan Röger instämde till rådstufvurätten i Gefle sjökaptenen Per Isak Mörk och grosshandlanden J. A. Bång, den sistnämnde i egenskap af direktör för rederi- s. 703 Sida 703 i årgången börjar här bolaget Alexander von Humboldt, med påstående att, som Mörk den 23 September 1870 i Stockholm å ångfartyget Alexander von Humboldt, hvarå han då var befälhafvare, för Rögers räkning emottagit och inlastat en jernspisel med tillbehör, att fraktas till Gefle och der till Roger aflemnas, men berörde jernspisel icke till Roger framkommit, Mörk och rederiet för ångfartyget måtte förpligtas att, hvilkendera bäst gälda gitte, till Roger utgifva spiselns värde och kostnaden for dess inpackning, 101 rdr med ränta derå. Röger företedde vid målets handläggning dels räkning å spiseln och kostnaden för dess inpackning, dels ock ett den 23 September 1870 utfärdadt konnossement, deri Mörk erkände sig hafva af bolaget Jean Bolinder & C:ni emottagit spiseln med tillbehör och förband sig att efter lycklig framkomst lemna godset i samma felfria skick till herr J. Röger eller ordres. Mörk och Bång yttrade: Spiseln togs ombord i Stockholm den 23 September 1870 och aflastades dagen derpå å ångbåtsbryggan i Gefle. Genast efter ankomsten dit sändes bud till Röger för att underrätta honom om spiselns ankomst; men Röger, som icke var hemma, då budet kom till honom, hade ännu då fartyget den 25 September afgick från Gefle, icke låtit afhemta spiseln. Vid resan från Stockholm hade medtagits sex spislar. Fem hade efter fartygets ankomst till Gefle af sina ägare afhemtats i behörig tid. Den sjette, som qvarlegat, hade fartygets kommissionär antagit tillhöra Röger. Enligt praxis i Gefle, vore ångbåtsrederi eller kommissionär ej skyldig ansvara för med ångfartyg anländt gods mera än 24 timmar efter godsets upplossande. Derefter finge godsägaren sjelf ansvara för godset. Röger erinrade: Han hade icke på förhand erhållit konnossementet eller annan underrättelse om att spiseln skulle komma med fartyget. Så snart Röger efter sin hemkomst blifvit underrättad derom, att spiseln anländt, hade Röger genast begifvit sig till ångfartygsbryggan, hvarest icke funnits den af Röger inköpta spiseln, utan en annan. Det hade naturligtvis varit kaptenens och ångbåtsrederiets skyl- s. 704 Sida 704 i årgången börjar här dighet att värda spiseln och hålla den Röger tillhanda, till dess Roger blifvit behörigen underrättad om spiselns ankomst. Rådstufvurätten yttrade medelst utslag den 23 Juli 1871: Som ostridigt vore, att Mörk den 23 September 1870 å sitt då förande ångfartyg Alexander von Humboldt i Stockholm inlastat en jernspisel med tillbehör, hvilken han uti meddeladt konnossement förbundit sig att vid framkomsten leverera till Roger eller ordres, och för uppfyllande hvaraf Mörk förbundit sig sjelf jemte fartyg med dess tillbehör, men berörde jernspisel, efter det fartyget påföljande dag anländt till Gefle, icke kommit Roger till handa, utan uppgifvits hafva vid hamnen i Gefle förkommit; alltså och då icke, emot Rogers bestridande, visadt blifvit, att han genom Mörks försorg erhållit underrättelse om ifrågavarande jernspisels ankomst till Gefle, blef, jemlikt 49, 90, 100, 103 och 108 §§ i Sjölagen, Mörk och rederiet för ångfartyget, den af dem som gälda gitte, rederiet dock endast med fartyg och frakt, ålagdt att godtgöra Röger för jernspiselns värde och kostnaden för dess inpackning med fordrade 101 rdr, hvilket belopp det sålunda ålåge Mörk och rederiet att, emot återbekommande af konnossementet jemte qvitto, till Röger genast utgifva tillika med ränta derå, beräknad efter fem för hundra om året från stämningsdagen den 2 Mars 1871 till dess betalning följde. En ledamot af rådstufvurätten var i så måtto skiljaktig, att han yttrade, att som ostridigt vore, ej mindre att Mörk å sitt fartyg Alexander von Humboldt fört spiseln till Gefle och aflastat densamma å ångfartygsbryggan derstädes samt derefter afgått med fartyget redan innan Röger, som varit bortrest, fått kännedom att spiseln framkommit, än äfven att spiseln sedermera icke kunnat återfinnas, rederiet för fartyget, som efter fartygets afgång, bort taga vård om icke afhemtadt gods, vore skyldigt ersätta Röger den förlust, som drabbat honom derigenom att han icke bekommit spiseln; och att följaktligen, samt då Sjölagens stadganden i fall, sådant som ifrågavarande, icke vore tillämpliga på passagerare- s. 705 Sida 705 i årgången börjar här fartyg, denne ledamot, med ogillande af käromålet emot Mörk, ålade rederiet att till Roger utgifva fordrade 101 rdr jemte fem procent ränta derå från den 2 Mars 1871. Svea hofrätt, dit Mörk och Bång vädjade, fann enligt dom den 2 Maj 1872 ej skäl att göra ändring i rådstufvurättens dom. Underdånig talan fullföljdes af Mörk och Bång. Nedre revisionen (revisionssekreteraren Lilienberg, föredragande, samt konstituerade revisionssekreterarne Adlers och Lagergren) hemställde i underdånigt betänkande den 4 December 1872, att Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist fastställa hofrättens dom; hvilket betänkande bifölls vid sakens föredragning den 12 i sistnämnde månad inför Högsta Domstolen (i närvaro af justitieråden Södergren, Cramér, Carleson, Nazimann, von Hofsten och Rabe). Kongl. Maj:ts dom utgafs den 22 Januari 1873. --- Källa: Naumanns tidskrift 1873, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.