--- citation: Naumanns tidskrift 1874 s. 172 alt_citation: Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning 1874 s. 172 court: Högsta domstolen series: "https://ratiolex.se/naumann/" type: REFERAT date: 1873-02-18 keywords: - Öfverliggedagar url: "https://ratiolex.se/naumann/1874/s-172/" source: Naumanns tidskrift 1874, tryckta bandet source_organization: Ratio Lex license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Naumanns tidskrift 1874 s. 172 Då fartygsbefälhafvare underlåtit att bereda sig godtgörelse för öfverliggedagar ur gods, som i fartyget är, har han rätt att erhålla sådan godtgörelse af fartygets befraktare och godsets emottagare? Sjölagen 115 §, 79 § 2 mom., 49 och 283 §§. --- Skepparen C. Nyqvist instämde till rådstufvurätten i Uddevalla grosshandlanden Anders E. Wahlstedt med påstående att, på grund af två emellan parterna upprättade certepartier, det ena af den 28 Februari 1871 och det andra, som innefattade förändring af det förra, äfven dateradt nämnde dag, ehuru icke upprättadt förr än den 10 Juli 1871, af Wahlstedt utbekomma betalning med två pounds sterling eller motsvarande svenskt mynt för hvarje af fjorton öfverliggedagar, uppkomne, halfva antalet vid lossningen af en last grufstöttar, hvarmed Nyqvist den 9 Juni 1871 anländt till Newcastle och som han ej förr än den 21 i samma månad fått slutligen aflemna till lastemottagaren, och andra hälften vid inlastningen af ångkol i Sunderland, till intagande af hvilken last Nyqvist anmält sig färdig den 4 Augusti 1871 kl. 3 e. m., men icke erhållit till fullo förrän den 19 i samma månad. Rådstufvurätten utlät sig medelst dom den 27 November 1871: att, beträffande först Nyqvists påstående att utbe- s. 173 Sida 173 i årgången börjar här komma ersättning för sju öfverliggedagar, som i Newcastle inträffat under lossning af en dit fraktad last af grufstöttar eller så kallade pitprops, inhemtades af det under den 28 Februari 1871 emellan Nyqvist, såsom skeppare, och Wahlstedt, i egenskap af befraktare, skriftligen upprättade fraktaftal, att Nyqvist förbundit sig att uti sitt fartyg, skonerten Karl, i Uddevalla intaga en last pitprops för att dermed afgå till Newcastle, Sunderland eller Hartlepool och lossa lasten å någon af dessa platser samt der intaga en last kol för återlast till Uddevalla; att lastningen af kol skulle ske på sex arbetsdagar och lossningen af pitprops på fem arbetsdagar för hvarje last, sedan fartyget ankommit till bestämd ort och skepparen anmält det vara klart för lossning eller lastning, samt att för hvarje öfverliggedag blifvit bestämd en ersättning af två pounds engelsk sterling, för hvars utbekommande skepparen hade att hålla sig till lasten och befraktaren deraf; hvarjemte det tillägg blifvit gjordt, att fartyget skulle på enahanda vilkor under våren och sommaren 1871 emellan förutnämnde platser göra så många resor som möjligt; och enär Nyqvist med vittnesmål af styrmannen 0. N. Christensson och matrosen J. P. Henriksson styrkt, att han med fartyget den 9 Juni 1871 framkommit till Newcastle och för lossning af medhafda lasten, bestående af pitprops, anmält sig hos lastemottagaren, derefter lossningen börjat den 17 och slutat den 21 i samma månad; alltså och då Nyqvist sålunda blifvit, efter det han framkommit och anmält sig till lossning af lasten, uppehållen sex dagar utöfver de för lossningen bestämda fem arbetsdagar, ålades Wahlstedt, enligt 73, 78, 79 och 100 §§ Sjölagen, att vid äfventyr af utmätning till Nyqvist emot qvitto genast utgifva ersättning för sex öfverliggedagar med tolf pounds engelsk sterling eller ock detta belopp i svenskt mynt efter den kurs, som den 21 Juni 1871 var gällande; att, hvad derefter anginge Nyqvists yrkande om ersättning för öfverliggedagar vid inlastningen i Sunderland af en last kol, vore genom förenämnda vittnens berättelser styrkt, att Nyqvist den 31 Juli 1871 med skonerten Karl anländt till Sunderland och efter s. 174 Sida 174 i årgången börjar här lossning af sin medhafda last, den 4 Augusti hos vederbörande aflastare anmält fartyget vara dagen derefter eller den 5 färdigt att intaga last, som dock icke blifvit intagen förr än den 19 i samma månad och sedermera, efter ankomsten till Uddevalla, af Wahlstedt emottagen; och som, enligt bestämmelserna uti det under Juli månad ändrade, parterna emellan uppgjorda skriftliga fraktaftal, Nyqvist hade att för öfverliggedagar hålla sig till lasten och dess emottagare, samt Nyqvist, utöfver de för lastningen bestämda sex arbetsdagar, uppehållits ytterligare sju dagar under ifrågavarande lastning: alltså förpligtades Wahlstedt, på grund af ofvan åberopade lagrum jemte 109 § Sjölagen, att för sju öfverliggedagar godtgöra Nyqvist, efter betingad ersättning af två pounds sterling för hvarje dag med fjorton pounds engelsk sterling eller detta belopp med svenskt riksmynt efter den kurs, som den 19 Augusti 1871 var för engelsk sterling gällande. Göta hofrätt, dit Wahlstedt vädjade, yttrade medelst dom den 14 Juni 1872: att ehuru de emellan parterna upprättade certepartier stadgade, att ersättning för öfverliggedagar skulle utgå, i ena fallet af lasten och befraktaren, och i det andra, af lasten och dess emottagare; likväl och som dessa stadganden icke kunde tydas så, att det berott på Nyqvists godtycke att, med eftergift af den fartygs b efälhafvare i 115 §. Sjölagen tillförsäkrade rätt att för öfverliggedagar bereda sig godtgörelse ur lasten, för utbekommande af sådan godtgörelse i första hand hålla sig till Wahlstedt, såsom betraktare, eller att, med åsidosättande af den befälhafvare i 79 § 2 momentet samma lag ålagda skyldighet att, till lastemottagares skyddande från förlust å konnossement, som Nyqvist den 19 Augusti 1871 tecknat, göra behörig anteckning om öfverliggedagarnes antal, äfven i detta fall uttaga sin ersättning i sådant hänseende af Wahlstedt såsom lastemottagare; alltså och då Wahlstedt icke varit på något sätt vållande dertill, att Nyqvist blifvit i engelska hamnarne obehörigen uppehållen, samt Nyqvist, vid jemförelse af stadgandena i 49 och 283 §§ Sjölagen, måste sjelf vidkännas den förlust, som han genom sin nyssberörda uraklåtenhet sig s. 175 Sida 175 i årgången börjar här ådragit, pröfvade hofrätten lagligt att, med upphäfvande af motvädjade domen, ogilla Nyqvists i saken förda talan. Om hofrättens dom förenade sig assessorerna Fagerberg, Korsell och Backman samt hofrättsrådet Queckfeldt, hvaremot hofrättsrådet Andersson ej fann skäl göra ändring i rådstufvurättens dom. Nyqvist sökte i underdånighet ändring i hofrättens dom. Nedre revisionen (revisionssekreteraren Östergren, föredragande, samt konstituerade revisionssekreterarne Adlers och Lagergren) hemställde i underdånigt betänkande den 11 Januari 1873, att på de af rådstufvurätten anförda skäl och då sökanden derigenom, att han hvarken af innehafvande last uttagit ersättning för ifrågavarande öfverliggedagar eller å konnossementet af den 19 Augusti 1871 gjort anteckning om öfverliggedagar i Sunderland, icke kunde anses hafva utsatt sig för annat äfventyr, än att han förlorat rättigheten att af fraktgodset göra sig för öfverliggedagarne betald, Kongl. Maj:t måtte pröfva rättvist, med upphäfvande af hofrättens dom, gilla rådstufvurättens i saken meddelade beslut. Vid sakens föredragning den 16 Januari 1873 inför Högsta Domstolen (i närvaro af justitieråden Cramér, Wretman, Naumann, von Hofsten, Strandberg, Huss och von Segebaden) bifölls det underdåniga betänkandet. Kongl. Maj:ts dom utgafs den 18 Februari 1873. Sjölagens 115 § stadgar, att fartygsbefälhafvare, sedan protest skett, äger af lasten sälja så mycket, som till betalning af öfverliggedagar m. m. fordras. § 79. 2 momentet. Ersättning för öfverliggedagar må ej, sedan fartyget lemnat lastningsorten, utsökas ur godset, der ej om den fordran skett anteckning å konnossementet. § 49. Befälhafvare ersätte skada, som uppkommit genom hans försummelse vid bevakande af redares eller godsägares rätt och bästa. § 283. Låter befälhafvare gods lossas till befraktarens eller lastemottagarens förfogande, utan att öfverliggedagar m. m. guldne äro, hafve sedan i godset ej förmånsrätt till betalning. --- Källa: Naumanns tidskrift 1874, tryckta bandet — skannat och OCR-läst av Ratio Lex. Domstolsverkets öppna praxis börjar 1981 och har inte det här avgörandet. Kontrollera mot det tryckta bandet innan avgörandet åberopas.